Multimotionären som jagar pallplatser samt cyklar och springer långt!

[jinx88]

Ursprungligen postat av 944RS

Känner mig pigg och utvilad i huvudet men benen bär inte riktigt som de ska. Att ta trappor, speciellt nerför gör ont.
Någon löpare är jag inte men är ändå redan sugen på att springa några rundor med trevligt sällskap.

Bra jobbat 944RS

- Jinx

[Bendermannen]

Härligt, härligt!! Riktigt jävla bra jobbat! Ser också fram mot att läsa loppornas nu.

[Morty]

Wow! Grymt jobbat.

[Tryman]

Grattis! Räknar med roman

[shadowfire]

Upp med storyn nu, du har vilat i flera timmar!

[944RS]

Tack ska ni ha allihop!


Del 1 - Före loppet!

Att jag ens kom på tanken att ge mig på ett Ultralopp är egentligen ganska konstig då jag inte tycker löpning är speciellt kul. Varken korta eller långa rundor.
Men lite inspirerad av våra Ironman-deltagare här på forumet samt en mamma till en av killarna i äldsta grabbens klass (som sprang loppet förra året)blev jag ändå sugen på något lite mer krävande. Ett marathon har många sprungit även om jag inte känner så många fler än redan nämnda Ironmankillar.

Förra årets Sthlm-marathon var en ren misärtävling med tanke på vädret och problemen med knäna. Även Lidingö-Loppet några månader senare präglades av samma problem med knäna.
Varför tänker jag då ens tanken på att springa ännu längre? Svaret på det har jag inte. Kanske är det samma dummhet som får mig att kliva upp på cykelsadeln 04:30 flera dagar i veckan för att hinna styrketräna eller springa på ett löpband före jobbet.

De senaste månaderna har jag fått till hyffsat många träningstimmar och även löp-mil i benen.
Inte så många mil och kvalitétspass som jag önskat men ändå inte uselt. Hur mycket som behövs inför ett Ultra-lopp i terräng är ganska svårt att veta så jag försökte följa ett program för marathon.
Att följa ett program samtidigt som man envisas med att lägga träningstimmar i gymmet samt på cykelsadeln är slitsamt.
Värst var det dock att hålla kosten i styr. För även om jag åt "nyttigt" så blev det uppenbart förmycket hela tiden.
Jag gick alltså inte ner i vikt den mängd som jag hade hoppats på. Det fick mig att börja hårdare på en diet som påminner mer om något som passar styrketränande personer.

Kosthållningen fick mig att stå över att ha grillkväll runt min födelsedag samt att hålla mig borta från fika och tårta på samtliga kalas som vi var bjudna på. Det är måååånga kalas...
Samma helg som jag skulle springa så var det en massa andra aktiviteter för resten av familjen som de blev tvungna att tacka nej till och det kändes väldig tungt för mig. Jag är mån om att mitt "intresse" inte ska gå ut över dem och så kändes det nu.
Även sådant som boende och allt kring själva resan måste ju planeras och före allt var fixat så blev jag lite stressad över det oxå.

När det väl började närma sig började så kändes det lite bättre. Det var bara en liten detalj kvar. Skadeproblemen...


Fortsättning följer!

[944RS]

DEl 2 - Skadorna

Jag har under ganska många år nu haft problem till och från med mina knän. Det är framförallt långa sträckor med kuperat underlag som är värst men även långa pass på asfalt har visat sig vara jobbigt.
Förra sommaren var det dock 2 andra skador som dök upp med ganska kort mellanrum. Nämligen muskelbristning i baksidalår och ena vaden.
Vaden kom plötsligt under ett pass och där skötte jag behandling direkt. Det visade sig vara bra för även om den var lite öm och jag fick vara extra försiktig många veckor så har det ändå gått över.
Värre är det då med baksidan. Den känns fortfarande av i form av en stelhet och svaghet.
Kör med stretch, styrketräning och massage utan att bli helt kvitt det. Nu har jag tur att det inte är så allvarligt mer än att jag har "känningar".

Vad har vi mer? Jo, höften såklart. Det är inte heller något som är så värst smärtsamt utan mest ett kraftigt obehag när det knäpper och stramar.
Dagarna innan loppet så satt dock problemet mer åt rumphållet. Hade svårt att gå normalt men tror det mest berodde på att jag satt så många timmar i husbilen eller sov lite ovant.
Sedan var det ju det där med hälsporren... Exakt 2v innan loppet så sprang jag ett av mina sämsta pass på flera sätt och det var oxå direkt efter det som smärtan i hälen/hålfoten kom tillbaka.
Minns inte exakt när jag hade problemen senast men det var inte så jättelänge sedan. Så direkt när jag fick problemen så bytte jag sulor i arbetsskorna började stretcha vaderna extra mycket och vilade. Sista veckan var det inte helt bra så då tog jag även tabletter för att få bort inflamationen.

Kunde kanske sprungit en kortare runda dagen innan loppet men jag vågade helt enkelt inte riskera ett bakslag.

DEl 3 - Loppförberedelserna

Skrev en lååång lista på allt som skulle packas med för att inte står där på tävlingsdagen och upptäcka att något saknades.
Det var allt från skavsårsplåster och toalettpapper till mössa och överdragsbyxor.
Allt var packat och klart för lopp redan på tisdagen för det var då vi skulle börja köra upp mot Stockholm.
Vi hade husbilen och eftersom vi kom iväg så sent på kvällen stannade vi på en rastplats utanför Mjölby för att sova. Just den lilla detaljen som att sova misslyckades lite.
Det går massor med tung trafik nattetid
Så efter en natt med begränsad sömn begav vi oss vidare in mot Sundbyberg där jag och barnen hoppade av för att åka in till Stadion.
Satt i gassande sol och lyckades nästan bränna mig i ansiktet under fotbollen. Det kändes när jag skulle gå och lägga mig
Men före det så var vi hos några bekanta ute i Bålsta och åt massor med grillat. I Bålsta blev det även att vi kollade på en pojkmatch i fotboll på en plan som inte var vindskyddad på något sätt. Blev ruskigt kall och stel i nacken. Det märktes oxå när jag skulle gå och lägga mig...
Sov knappt bättre denna natt för nu hade vi problem med värmen. Ena stunden var det över 20grader och kort därefter var den nere under 13.

Dagen efter var oxå fullbokad med ett besök uppe i Kaknästornet samt några timmar på Tekniskamuseet.
Kom i säng runt 23tiden och då var det kallt i husbilen. Fick ändå till en lite jämnare värme efter ett tag och då blev oxå sömnen lite bättre.

Fredagen började med jordgubbstårta till frukost!
Grabben fyllde år och självklart skulle han firas på bästa sätt
På schemat stod det Wasamuseet och sedan Grönan. Jag åker inget så för mig blev det många timmars väntande vid olika attraktioner medans de andra åkte allt om och om igen.
Kebab till mellanmål och hamburgermeny till kvällsmat samt att jag drack en flaska Carboloader under dagen.
Kom i säng strax efter 00:00 och somnade ganska omgående. Vaknade dock redan efter en knapp timme helt innamående och spyfärdig. Magen bubblade och protesterade enormt.
Vid 02 fick jag rusa upp till muggen och släppa på trycket. Det var inte direkt i fast form om vi säger så...
Mådde lite bättre med före 05 fick jag gå upp igen för att göra om proceduren. Litre mindre lättflytande denna gång.
Låg kvar i sängen ytterligare 1timme innan det var dax för att göra sig iordning.

Fick i mig lite fil + flingor samt en Resorb. Magen blev glad och jag behövde inte oroa mig för att behöva gå på toa mer innan loppet för tarmarna var rejält tömda.
Klädde på mig löparkläderna och körde ut mot Lidingö lite lätt stressad. Var osäker på hur mycket trafik det skulle vara och var oxå orolig över vart vi skulle kunna parkera den stora husbilen.
Kom fram utan större förseningar och hade enorm tur med att parkeringsvärdarna vinkade in oss på en plats precis utanför entrén.
Nu skulle jag bara bestämma mig för hur mycket jag skulle ha på mig. Jacka eller väst? Såg att många andra enbart hade långärmade t-shirts på sig så jag valde t-shirt + armvärmare. Samt att jag hade min löparryggsäck med lite över 1l vatten och några gels.

Vid efteranmälningen fick jag frågon om jag skulle springa 26 eller 50km. Jag tog ett djupt andetag innan jag svarade med bestämd röst : 50km såklart!
Jag var alltså inte anmäld utan gjorde det på plats. Hade alla möjligheter att inte komma till start, men det gjorde jag!

[Poxeman]

Haha, du har inte haft en dans på rosor på väg till starten iaf!

[944RS]

Del 4 - Loppet

Startfältet var ganska litet eftersom vi bara var några hundra som sprang men ställde mig ändå långt bak för att inte vara i vägen.
Kom iväg från Lidingövallen i ett lugnt och jämnt tempo strax bakom gubben som sprang med en ballong märkt med 5tim30min.
Det blev en lite grupp på strax under 10pers runt honom och jag tänkte att den ska jag följa så länge som möjligt.
Kilometrarna rullade sakta på och jag minns ganska lite från omgivningen. Allt var nämligen så odramatiskt hela tiden.
Det jag reagerade på var när första vätskekontrollen dök upp och där var ett enormt utbud av allt möjligt. Inte bara vatten och sportdryck (enervit) utan även chips, saltapinnar, russin, brödbitar med mjukost och en skål med något risifrutti-liknande + start.
Där hade jag kunnat stannat länge bara för att få mumsa på allt gott!
Lärdomen från det var att lägga sig några meter före klungan inför varje depåstopp så allt skulle vara påfyllt

Vid 7km började jag känna av lite i ena knät.
Vid 12km gjorde det så ont att jag fick gå ner för en backe.
Tankarna snurrade på högvarv hela tiden - bryta? Gå resten av sträckan?

Tempot sjönk såklart hela tiden och 5:30 gruppen som jag hade lämnat bakom mig kom ikapp och gick förbi runt 22km.
Visste att familjen skulle stå ute vid spåret vid 26km och ungeför där kändes kroppen lite bättre.
Många vek av eftersom det var målgång för de som inte skulle springa 50Km. Blev plötsligt väldigt ensam och i samband med det kom oxå knäsmärtan tillbaka värre än tidigare.
Fram till 30km var det riktigt tungt för nu var det gassande sol och benen började bli trötta. Tempot fortsatte sjunka och jag fick gå upp och ner för samtliga backar.
Efter kontrollen som var runt 31km så fick jag lite mer energi igen. Nu var det nämligen mindre än 10km kvar till det stället där familjen skulle vänta på mig.
Det gick inte fortare för smärtan var mer eller mindre konstant hela tiden och det började även bli krampkänning i insidan av vänstra låret.

Jag tittade ofta på klockan och kunde se hur jag passerade flera av mina delmål som:
2,7km - det längsta jag sprungit i år
30km - LL
3tim 5min - den längsta tid jag sprungit i år
4tim 7min - den längsta tid jag någonsin sprungit
42,2km - den längsta sträcka jag sprungit

Inget av dem gav mig dock någon "extra-energi" då jag fortfarande hade långt kvar till mål.
Efter att jag fått lite draghjälp upp för en backe av mina grabbar så kändes det ändå som att allt skulle gå vägen. Nu var det mindre än 10km kvar!
Jag hade inte problem med orken utan det var bara smärtan i hela underkroppen som var jobbig.
Bara några hundra meter före 45km markeringen kom det en gammal gubbe som segade sig förbi. Jag kände då att näe det här ska ska jag avsluta på ett bättre sätt.
Fick sällskap av en kvinna som var ute på en träningsrunda i flera hundra meter och hon peppade mig friskt hela tiden. Jag märkte knappt att jag fått upp farten ordentligt och när hon lämnade mig hade jag plötsligt flera andra löpare framför mig som jag nu tog upp jakten på.
Sneglade såklart på klockan och såg att håller jag samma tempo sista sträckan så kommer jag in under 6tim.
Jag inte bara höll tempot utan ökade dessutom. Mina sista 5km var de snabbaste på hela rundan och då tog jag det ändå riktigt lugnt in i mål.
Fick nämligen sällskap av barnen sista 150m så jag fick korsa mållinjen hand i hand med dem.

Underbart!

Jag hade genomfört det! Inte på någon bra tid, men jag hade genomfört det!




Om nu någon bryr sig så blev tiden 5tim 56 min och placering 210.

Jag bryr mig inte så mycket, då målet "bara" var att genomföra ett Ultra-Marathon!

[Everest]

Underbar läsning SÅ jäkla strongt!

[shadowfire]

hahahahhaha asgarv till väskekontrollen, underbar läsning, måste läsa resten.. garvar rätt ut här, räcerbajsarn får i sig mjukost och sen...

[shadowfire]

Fantastisk läsning och jag tycker det var en bra tid - eftersom du faktiskt genomförde det och fick en sluttid. Som du skrev så vek majoriteten av efter 26 km och med dina skador o känningar och att du trots allt ÄR en gammal gubbstrutt och inte 22 år längre så.. hatten av, brutalt go prestation! Mycket bra jobbat. Stor inspirationskälla!

[mikaelj]

Härligt, Jimmy! Vilken underbar läsning! Och vilken fin familj du har som stödjer dig.

[spoon]

Underbar läsning. Grym prestation.

[ThisIsTheOne]

Inspirerande läsning! Grattis till en mycket fin prestation!