Visa fullständig version : LCHF - Hur är det egentligen?
Sidor :
1
2
[
3]
4
5
6
7
8
9
10
11
Är kalla fingrar bara en följd av minskad syreomsättning? Jag skulle gissa att det handlar en hel del om vanlig värmeväxling; mindre värme tillförs när mindre blod, med högre temperatur än perifera delar som fingrar, tillförs (vilket ju i och för sig också följaktkligen leder till att mindre syre tillförs). Med reservation för fel.
Är kalla fingrar bara en följd av minskad syreomsättning? Jag skulle gissa att det handlar en hel del om vanlig värmeväxling; mindre värme tillförs när mindre blod, med högre temperatur än perifera delar som fingrar, tillförs (vilket ju i och för sig också följaktkligen leder till att mindre syre tillförs). Med reservation för fel.
Psis. Om kroppen sliter med att hålla kärntempen varm är det praktiskt att kunna offra icke-vitala organ som fingrar och fötter.
Om kroppen sliter med att hålla kärntempen varm är det praktiskt att kunna offra icke-vitala organ som fingrar och fötter.
Jag vet. Det är därför jag inte hänger med på vad du egentligen menar ovan. Visa gärna mellansteget för en oförstående.
Jag vet. Det är därför jag inte hänger med på vad du egentligen menar ovan. Visa gärna mellansteget för en oförstående.
Jag menar, tro't eller ej, bara precis det som skrevs där. :-)
Fast jag kan ställa en annan fråga jag precis kom på: om man ofta har kalla fingrar och fötter, och det är ett tecken på sämre syretransport, presterar man då sämre vid fysisk aktivitet?
Jag menar, tro't eller ej, bara precis det som skrevs där. :-)
Fast jag kan ställa en annan fråga jag precis kom på: om man ofta har kalla fingrar och fötter, och det är ett tecken på sämre syretransport, presterar man då sämre vid fysisk aktivitet?
Men jag förstår ju inte vad du skriver. Den nya frågan aktualiserar det igen - vad menar du med kalla fingrar och fötter som är ett tecken på sämre syretransport? Formuleringen gör att det för mig låter som att du menar att man är kall primärt för att mindre syre tillförs, och jag undrar hur du kan skilja det från att man är kall för att mindre värme tillförs?
(Jag förstår om jag kanske behöver påpeka att jag ställer en fråga och inte trakasserar dig, eller vad du nu kan tänkas uppfatta det som.)
Rent allmänt skulle jag säga att det beror på vad som är orsaken till den dåliga blodcirkulationen om det påverkar ens prestationsförmåga eller inte. Jag vet t.ex. inte av att folk med primärt Raynauds fenomen (vita fingrar) skulle ha dålig fysisk prestationsförmåga, men där sitter ju orsaken till de vita fingrarna perifert. Rökare, som Sverker tog upp, brukar ju ha sämre prestationsförmåga, och där är orsaken till de kalla fingrarna en annan.
Men jag förstår ju inte vad du skriver. Den nya frågan aktualiserar det igen - vad menar du med kalla fingrar och fötter som är ett tecken på sämre syretransport? Formuleringen gör att det för mig låter som att du menar att man är kall primärt för att mindre syre tillförs, och jag undrar hur du kan skilja det från att man är kall för att mindre värme tillförs?
*hmm* nu förstår jag hur du menar. Tror du att den minskade tillförseln av (varmt) blod är huvudpoängen (för att spara värme), eller om det bara är en bieffekt för att spara på syre? Jag har ingen koll på hur det fungerar och vet inte vilket av värme och syre som prioriteras. Något säger mig att syre är förutsättningen för att bilda värme.
ÄNDRING: Nu skrev du lite mer saker. Nå, ponera Svensson utan sjukdom som har kalla fingrar bara ibland? Nog helt omöjligt att svara på, förstås...
(Jag förstår om jag kanske behöver påpeka att jag ställer en fråga och inte trakasserar dig, eller vad du nu kan tänkas uppfatta det som.)
Ingen fara, du är ju en snäll människa!
*hmm* nu förstår jag hur du menar. Tror du att den minskade tillförseln av (varmt) blod är huvudpoängen (för att spara värme), eller om det bara är en bieffekt för att spara på syre? Jag har ingen koll på hur det fungerar och vet inte vilket av värme och syre som prioriteras. Något säger mig att syre är förutsättningen för att bilda värme.
Det är ju alltid svårt att säga vad syftet är egentligen. Jag skulle dock tro att det primära syftet är att stoppa värmeavgivningen (utstrålningen genom huden) och värmeförlusten som man får när man värmer upp små delar som snabbt genomkyls. Att kroppsdelen är kall, vilket rimligen minskar ämnesomsättningen (enzymer osv. blir mindre effektiva vid lägre temperaturer) är ju nästan en förutsättning för att det skall fungera att dra ned syretillförseln. Om ämnesomsättningen inte var på förhand minskad skulle ju minskad syretillförsel ge syrebrist i vävnaden?
I vilken utsträckning man kan jämföra den temperaturminskning man får vid kyla och den man får vid energibrist (är ju ganska vanligt att man fryser när man bantar) är en annan fråga. Det är ju olika input som ger responsen, men hur olika responserna är vet jag inte.
Öh, definiera "kalla fingrar ibland". Att man blir kall om fingrarna om man går ut med soporna i minusgrader är ju inte att klassa som ett fall av något slags generell dålig syretransport.
Det är ju alltid svårt att säga vad syftet är egentligen. Jag skulle dock tro att det primära syftet är att stoppa värmeavgivningen (utstrålningen genom huden) och värmeförlusten som man får när man värmer upp små delar som snabbt genomkyls. Att kroppsdelen är kall, vilket rimligen minskar ämnesomsättningen (enzymer osv. blir mindre effektiva vid lägre temperaturer) är ju nästan en förutsättning för att det skall fungera att dra ned syretillförseln. Om ämnesomsättningen inte var på förhand minskad skulle ju minskad syretillförsel ge syrebrist i vävnaden?
Bra förklaring. Tack!
Kan man se det omvänt också, att man höjer ämnesomsättningen genom att vara varmare? Fast då är det väl feber, och då är man ju inte särskilt fräck....
I vilken utsträckning man kan jämföra den temperaturminskning man får vid kyla och den man får vid energibrist (är ju ganska vanligt att man fryser när man bantar) är en annan fråga. Det är ju olika input som ger responsen, men hur olika responserna är vet jag inte.
*nickar*
Öh, definiera "kalla fingrar ibland". Att man blir kall om fingrarna om man går ut med soporna i minusgrader är ju inte att klassa som ett fall av något slags generell dålig syretransport.
Utan yttre påverkan. Å andra sidan finns det mycket annat som kan ge kalla extremiteter, som stress och nervositet. Därav mitt "men det är nog omöjligt att svara på".
Jo, då är vi ju tillbaka vid det där med vad som är orsaken. Det finns ju mycket som kan ge kalla fingrar/perifer kärlkonstriktion (vid stress, som du nämner, är det en sympatikusreaktion, har jag för mig; se också Sverkers inlägg ovan).
Ang. höjd ämnesomsättning vid hög kroppstemperatur tror jag att det har diskuterats ett par gånger, sök på "bastu" eller något. Det blir inte så mycket i praktiken, har jag för mig. Sedan tror jag att intervallet är ganska smalt, det krävs inte så mycket för att det skall trilla över i "för varmt" eller "för kallt" för att vara riktigt bra.
Scratch89
2009-03-28, 23:11
Angående vad kroppen prioriterar mellan värme eller syre, så är det helt klart syre. Att tappa en stor mängd syre skulle göra en medvetslös eller död. Vid blodförlust kompenserar kroppen med perifer kärlkonstriktion (precis som Tolkia beskrev), och det är dels för att inte tappa tryck (tryck -> 0 = cirkulatorisk chock) men också för att syre/koldioxid ska kunna ha ett fungerande kretslopp.
Att tappa fem-tio grader i kroppstemperatur är farligt, men man kan överleva under kortare perioder. Det är inte direkt svårt för kroppen att stänga av extremiteterna, och det är inte svårt att överleva utan dem heller.
EDIT: Jag ska kanske inte uttala mig alltför säkert...
Audiointervju med Lyle Mcdonald av en av de stora low-carb bloggarna i väst.
http://www.thelivinlowcarbshow.com/lyle-mcdonald-episode-238/
Det var en annorlunda slutsats!
Hur tänker du nu?
Har man bra kondition så har man bra återhämtning vilket gör att pulsen sjunker snabbt mellan övningarna. Därför blir det också svårt att hålla en hög medelpuls.
Nu tror jag inte du har bedrövlig kondition utan jag tror du bara överskattar din ansträngningsnivå vid den träningsformen. Du får gärna bevisa att jag har fel när du skaffat pulsklocka :)
Har man bra kondition så har man bra återhämtning vilket gör att pulsen sjunker snabbt mellan övningarna. Därför blir det också svårt att hålla en hög medelpuls.
Mm, det var därför jag bara räknade på 10s...
Nu tror jag inte du har bedrövlig kondition utan jag tror du bara överskattar din ansträngningsnivå vid den träningsformen. Du får gärna bevisa att jag har fel när du skaffat pulsklocka :)
Jess! Valfri fulklocka borde egentligen funka. Jag får se om jag kanske kan låna en.
Mm, det var därför jag bara räknade på 10s...
Jo, men du skrev också att du uppskattade medelpulsen på passet till 85% av max vilket jag protesterar mot.
Jess! Valfri fulklocka borde egentligen funka. Jag får se om jag kanske kan låna en.
Ja, bara den kan räkna ut medelpulsen.
Jo, men du skrev också att du uppskattade medelpulsen på passet till 85% av max vilket jag protesterar mot.
Aha. Menar du att 164 slag/minut borde vara svårt att hålla i snitt?
Jag gjorde som sagt inga tillförligtliga mätningar, men det lägsta jag uppmätte var 150.
Nå, pulsklockan får avgöra. Jag kan mycket väl ha underskattat det. Men jag är säker på att min puls faktiskt går upp rejält av ansträngning, samtidigt som den går ned hyfsat snabbt. Eller åtminstone att jag återhämtar mig snabbt. :-)
Aha. Menar du att 164 slag/minut borde vara svårt att hålla i snitt?
Jag gjorde som sagt inga tillförligtliga mätningar, men det lägsta jag uppmätte var 150.
Nå, pulsklockan får avgöra. Jag kan mycket väl ha underskattat det. Men jag är säker på att min puls faktiskt går upp rejält av ansträngning, samtidigt som den går ned hyfsat snabbt. Eller åtminstone att jag återhämtar mig snabbt. :-)
Nu ångrar jag att jag inte sparat mina egna registreringar. :D
Nu finns det en miljon olika faktorer inblandade (hur lång man är, hur tung man är, hur passet ser ut osv.), men jag tycker som Los att 164 låter som en hög snittpuls på ett entimmes gympapass, om det inte är ett specialpass med inriktning kondition. Pulsen borde gå ned ganska rejält under styrkedelarna, när man ju står stilla och i vissa fall ligger ner (lär vara jobbigt att göra situps med 164 i puls). Just det faktum att din puls går ned snabbt efter ansträngning, som du skriver, borde sänka snittpulsen ännu mer.
Låna en fulklocka och mät.
Nu ångrar jag att jag inte sparat mina egna registreringar. :D
Nu finns det en miljon olika faktorer inblandade (hur lång man är, hur tung man är, hur passet ser ut osv.), men jag tycker som Los att 164 låter som en hög snittpuls på ett entimmes gympapass, om det inte är ett specialpass med inriktning kondition.
Intensivpass med en extra vältränad ledare. :-)
Pulsen borde gå ned ganska rejält under styrkedelarna, när man ju står stilla och i vissa fall ligger ner (lär vara jobbigt att göra situps med 164 i puls).
Hm, sant. Men det är nog en av de få övningarna där man kan "vila"; armhävningar och dynamiska utfall med upphopp är definitivt inte en lågpulsaktivitet.
Anledningen till att jag tog upp det är jag själv misslyckats att köra just sådana pass (40-60 minuter med snittpuls omkring och över 85%) på LCHF. Sådana pass är helt avgörande att kunna genomföra om man satsar på en konditionsidrott.
Eftersom mikaelj ätit LCHF under en ganska lång tid så vore det intressant om han kunde prova att genomföra 2-3 sådana pass i veckan under en period och dela med sig av resultaten.
Eftersom mikaelj ätit LCHF under en ganska lång tid så vore det intressant om han kunde prova att genomföra 2-3 sådana pass i veckan under en period och dela med sig av resultaten.
Jo, sju månader i alla fall. (8-9 om man accepterar upp till 80-100g/dag)
Efter att jag äntligen blivit kvitt min förkylning har jag sedan några veckor tillbaka börjat lugnt med tre skivstångspass och ett intensivpass per vecka. Det är från intensivpasset jag har mina mätningar.
OK, du har övertalat mig. Det verkar som att jag är så illa tvungen att införskaffa en pulsklocka nu. :-)
Scratch89
2009-03-30, 15:52
Din puls kan ju vara så hög för att du har rätt så lite vätska i kroppen också. Det är väl inte ett orimligt antagande; har du väldigt små glykogenlager har du också mindre vätska i kroppen.
EDIT: Nu vet jag inte om det är direkt överförbart med den studien vi diskuterade idag. Jag kan leta upp den om det är intressant. Man såg iallafall att pulsen ökade, vid samma intensitet, om man inte tillförde vätska under passet. Det var 20 slags skillnad per minut efter två timmar, och det var ungefär 1,5-2 liters skillnad i vätska. Vore kul om det finns något liknande som tittar på samma sak ur ett längre perspektiv.
Din puls kan ju vara så hög för att du har rätt så lite vätska i kroppen också. Det är väl inte ett orimligt antagande; har du väldigt små glykogenlager har du också mindre vätska i kroppen.
Jag har alltid fått hög puls och börjat svettats extremt snabbt, även innan jag skar ner på kolhydraterna. Gäller inte det där främst om man blir uttorkad? Jag både äter salt och dricker vatten, så det känns inte så sannolikt. Dessutom har jag alltid med mig vatten under tiden jag tränar (går åt nästan en liter i timmen).
Det gäller bara att hålla rätt volym vatten i blodet.
Minskar blodvolymen pga svettningar och uttorkning måste hjärtat höja pulsen för att bibehålla blodtrycket.
Att man redan från start håller en mindre muskelvolym pga små glykogendepåer ska inte påverka så länge man dricker under passet.
Under normala omständigheter ska det vatten som sitter bundet till glykogenet bli fritt och ska kunna ersätta vatten som svettas bort.
Med en LCHF-kost är det fettet som ger energi och man får ut mer metaboliskt vatten från fett än från kolhydrat. Jag gissar och uppskattar att effekten är likvärdig oavsett man förbränner fett eller förbränner glykogen. Det blir säkert lika mycket vatten.
Fråga Doktorn 30/3-09: en annorlunda bild av Annika Dahlqvist (http://svtplay.se/v/1501163/fraga_doktorn/del_12_av_18?cb,a1364145,1,f,102775/pb,a1364142,1,f,102775/pl,v,,1501163/sb,p102775,1,f,-1)
85% av maxpuls blir 164, om min maxpuls är 194 (220-ålder), och 90% blir 174.
Det skulle ju kunna vara så att din maxpuls ligger över den antagna? Individer varierar ju en hel del.
Fråga Doktorn 30/3-09: en annorlunda bild av Annika Dahlqvist (http://svtplay.se/v/1501163/fraga_doktorn/del_12_av_18?cb,a1364145,1,f,102775/pb,a1364142,1,f,102775/pl,v,,1501163/sb,p102775,1,f,-1)
Det var tyvärr inget nytt eller annorlunda i bilden av Annika!
Hon upprepar sig som en gammal skiva som hakat upp sig - etablissemanget, etablissemanget, etablissemanget, etablissemanget.....
Hon säger ju att det finns INGA STUDIER eller vetenskapliga bevis för att det skulle vara farligt/dåligt/skadligt!
Om hon bara kunde nöja sig med att hålla sig till den diskussionen som hon inleder med - det finns de som mår bra av det!
28:20 in berättar forskaren att det redan nu finns studier som visar att de som levde på LCHF liknande kost dog tidigare än andra!
28:20 in berättar forskaren att det redan nu finns studier som visar att de som levde på LCHF liknande kost dog tidigare än andra!
http://www2.unt.se/printartikel/1,3110,MC=77-AV_ID=829021-SC_ID=24,00.html
I siffror innebär det att dödligheten under de 12 åren var cirka 50 procent högre bland männen som åt mest i linje med Atkins rekommendationer jämfört med bland männen som hade den allra minst Atkinslika kosten.
- Då kan man ändå notera att männen som åt mest likt Atkins inte hade någon extremt fettrik, kolhydratsnål kost. Av deras totala energintag kom 39 procent från fett och 43 procent från kolhydrater, säger Tommy Cederholm.
Är det så man tolkar resultaten, Mai-Lis Hellénius?
http://www2.unt.se/printartikel/1,3110,MC=77-AV_ID=829021-SC_ID=24,00.html
Är det så man tolkar resultaten, Mai-Lis Hellénius?
Det var ju en intressant tolkning om än något dramatisk...
Detta går att läsa lite längre ner -tack för texten!!
Den nya studien kan inte besvara frågan varför dödligheten var förhöjd bland männen som åt mest likt Atkins och sänkt bland männen som åt mest likt medelhavsdieten eller de nordiska kostrekommendationerna. Det fanns till exempel inga påtagliga skillnader i kolesterolvärdena bland männen i de tre kostgrupperna.
- Däremot hade männen som åt mest likt Atkins oftare högre BMI och var rundare om magen än männen i de båda andra grupperna. De hade också högre halter i blodet av inflammationsämnena CRP och PAI-1, säger Tommy Cederholm.
Jag tror fortfarande tills etablissemanget motbevisar mig fullständigt att det finns grupper som mår utmärkt av LCHF! Dock är jag inte som diabetiker själv redo eller nyfiken på att ta steget ut och testa det ännu!
Mår bra i nuläget och rör mig oerhört mycket!
Den nya studien kan inte besvara frågan varför dödligheten var förhöjd bland männen som åt mest likt Atkins och sänkt bland männen som åt mest likt medelhavsdieten eller de nordiska kostrekommendationerna. Det fanns till exempel inga påtagliga skillnader i kolesterolvärdena bland männen i de tre kostgrupperna.
- Däremot hade männen som åt mest likt Atkins oftare högre BMI och var rundare om magen än männen i de båda andra grupperna. De hade också högre halter i blodet av inflammationsämnena CRP och PAI-1, säger Tommy Cederholm.
Atkins o dyl lågkolhydratkost har i studie efter studie visat ge bäst viktnedgång och förbättra CRP. Kul att de äntligen hittat en studie som inte bara placerar Atkins i samma liga som de andra dieterna! Och inte bara det, Atkins är rentav sämre än SNR!
Eller, bara kanske, kanske, kan det vara så att de inte alls åt enligt Atkins, eller ens i närheten? *skakar på huvudet*
Jag tror fortfarande tills etablissemanget motbevisar mig fullständigt att det finns grupper som mår utmärkt av LCHF! Dock är jag inte som diabetiker själv redo eller nyfiken på att ta steget ut och testa det ännu!
Lustigt, jag trodde att en diabetiker som har svårt att omsätta kolhydrater är den som borde ha mest att vinna på att minska mängden rejält. Nåväl, du verkar åtminstone ha gjort ett semi-informerat beslut! Det är det viktigaste.
Jag hoppas bara att det inte är de fullkomligt felaktiga påståendena av Mai-Lis Hedénius, Ulf Bohman m.fl. om att hälsan försämras som gör att du inte vågar prova om du nu är nyfiken.
Lev väl!
Lustigt, jag trodde att en diabetiker som har svårt att omsätta kolhydrater är den som borde ha mest att vinna på att minska mängden rejält. Nåväl, du verkar åtminstone ha gjort ett semi-informerat beslut! Det är det viktigaste.
Jag hoppas bara att det inte är de fullkomligt felaktiga påståendena av Mai-Lis Hedénius, Ulf Bohman m.fl. om att hälsan försämras som gör att du inte vågar prova om du nu är nyfiken.
Lev väl!
Jag hugger inget i sten, man måste vara beredd på att ändra sig med kunskapen!
Jo, jag klarar av att omsätta kolhydrater eller rättare sagt (är inte medicinskt insatt) har bra blodsocker värden med hjälp av träning! Tränar enligt CrossFit och CrossFit Endurance därav tar jag väldigt låga doser av insulin samt äter ju bra mat i övrigt, ligger rätt högt på protein bland annat då jag älskar kött/ägg/fisk. Jag frossar inte i kolhydrater om man säger så, använder dem runt träning främst!
Däremot inget sagt att om jag måste bli mindre aktiv eller kanske skadar mig så jag inte kan träna då är givetvis LCHF ett alternativ för mig och min fortsatta hälsa!
Atkins o dyl lågkolhydratkost har i studie efter studie visat ge bäst viktnedgång och förbättra CRP. Kul att de äntligen hittat en studie som inte bara placerar Atkins i samma liga som de andra dieterna! Och inte bara det, Atkins är rentav sämre än SNR!
Jag trodde de flesta studierna visade på att det inte fanns någon större skillnad mellan metoderna på lång sikt? Fast jag är väl inte jätteuppdaterad direkt.
Jag trodde de flesta studierna visade på att det inte fanns någon större skillnad mellan metoderna på lång sikt? Fast jag är väl inte jätteuppdaterad direkt.
Beror på hur man menar med "på sikt". I de jämförande studier som gjorts handlar det om följsamhet (m.a.p. kolhydratintag), och de börjar de gå upp i vikt/måste använda medicin när de höjer kolhydratintaget (det ser man i Karlhamnsstudien, t.ex.)
(för du hänvisar väl inte till den där "alla bantningsdieter är lika"-studien som publicerades nyligen?)
Min kritik mot den här studien är att en ko fortfarande inte kan flyga, trots att man låtsas att den är en fågel.
Beror på hur man menar med "på sikt". I de jämförande studier som gjorts handlar det om följsamhet (m.a.p. kolhydratintag), och de börjar de gå upp i vikt/måste använda medicin när de höjer kolhydratintaget (det ser man i Karlhamnsstudien, t.ex.)
Nu kanske jag läste slarvigt men såg ingenting om att de gick upp i vikt? Säger inte att inte gjorde det men såg bara inte det.
Sedan om du ser på utvecklingen här så vet jag inte om man kan hylla den som så mycket bättre. Jag är inte jätteinsatt men nu ser det ut som HbA1c och vikt nästan är tillbaka till samma nivå som när de började med lågkolhydrat.
http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14/table/T2
(för du hänvisar väl inte till den där "alla bantningsdieter är lika"-studien som publicerades nyligen?)
Nej, mer de flesta studier som jag läser. T.ex. den i Israel som så många gillar att referera och där det skiljde typ 1-2 kilo mellan dieterna efter 2 år för överviktiga människor.
Min kritik mot den här studien är att en ko fortfarande inte kan flyga, trots att man låtsas att den är en fågel.
Ok.
Ola Wallengren
2009-03-31, 16:14
Jag tror de använder begreppet Atkins för att skapa uppmärksamhet kring studien, och det fungerar ju uppenbarligen.
Jag tror de använder begreppet Atkins för att skapa uppmärksamhet kring studien, och det fungerar ju uppenbarligen.
Kan man inte tycka att det är rätt ruttet gjort av en "Professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle."?
Ola Wallengren
2009-03-31, 16:17
Inte ruttnare än när samma sak används av LCHF-förespråkare.
Studie som är ganska lik den skitiga Shai-studien, fast bara 1 år.
Objective: To compare the effects of a one year intervention with a low-carbohydrate and a low-fat diet on weight loss and glycemic control in patients with type 2 diabetes. Methods: This study is a randomized clinical trial of 105 overweight adults with type 2 diabetes. Primary outcomes were weight and A1c. Secondary outcomes included blood pressure and lipids. Outcome measures were obtained at 3, 6, and 12 months. Results: The greatest reduction in weight and A1c occurred within the first three months. Weight loss occurred faster in the low-carbohydrate arm compared to the low-fat arm (p=.005), but at one year there was a similar 3.4% weight reduction in both arms. There was no significant change in A1c in either arm at one year. There was no change in blood pressure, but a greater increase in HDL was observed in the low-carbohydrate arm (p=.002). Conclusion: 0Among patients with type 2 diabetes, a low-carbohydrate compared to a low-fat diet had similar effects on weight and A1c following one year. There was no significant effect on blood pressure but the low-carbohydrate diet had a greater increase in HDL cholesterol.
Comparative Study of a One Year Dietary Intervention of a Low-Carbohydrate to a Low-Fat Diet on Weight and Glycemic Control in Type 2 Diabetes. Diabetes Care. 2009 Apr 14. [Epub ahead of print]
Anders The Peak
2009-04-17, 22:53
Jag trodde de flesta studierna visade på att det inte fanns någon större skillnad mellan metoderna på lång sikt? Fast jag är väl inte jätteuppdaterad direkt.
Precis det tar bara lite längre tid att nå resultaten. Därför bedömer jag att det är inte fel att köra Atkins modell.
(Tolkia) Du är en klok person och borde få kred ...
Anders The Peak
2009-04-17, 23:07
Precis det tar bara lite längre tid att nå resultaten. Därför bedömer jag att det är inte fel att köra Atkins modell.
(Tolkia) Du är en klok person och borde få kred ...
Den här artikeln som Mikaelj presenterar är egentligen en ren LCHF och inte en Atkins. Det är tråkigt att Atkins tolkas så fel.
Studie som är ganska lik den skitiga Shai-studien, fast bara 1 år.
Comparative Study of a One Year Dietary Intervention of a Low-Carbohydrate to a Low-Fat Diet on Weight and Glycemic Control in Type 2 Diabetes. Diabetes Care. 2009 Apr 14. [Epub ahead of print]Tack för lästipset. Skulle inte hålla med om att den är like Shai-studien dock, i den fick ju deltagarna serverad lunch varje dag anpassad efter deras kostupplägg vilket gjort det lättare för deltagarna att följa kostråden.
Eddie Vedder
2009-04-18, 06:10
Det här är också en intressant studie tycker jag. Inte bara väldigt lågt kolhydratintag utan även högre E% mättat fett.
BACKGROUND: The effects of a very-low-carbohydrate, high-saturated-fat weight-loss diet (LC) on brachial artery flow-mediated dilatation (FMD) and markers of endothelial function are unknown. OBJECTIVE: The effect of an LC on markers of endothelial function and cardiovascular disease (CVD) risk was compared with that of an isocaloric high-carbohydrate, low-saturated-fat diet (HC). DESIGN: FMD and markers of endothelial function (n = 70) and CVD risk were measured before and after 8 wk of weight loss. Ninety-nine subjects aged 50.0 +/- 8.3 y with a body mass index (in kg/m2) of 33.7 +/- 4.1 completed the study. RESULTS: Mean (+/-SD) FMD did not change significantly (P = 0.55) with either diet. Pulse wave velocity improved with both diets (P < 0.01). Endothelial markers, E- and P selectin, intracellular and cellular-adhesion molecule-1, tissue-type plasminogen activator, and plasminogen activator inhibitor-1 decreased (P < 0.001), with no diet effect. Adiponectin did not change significantly. More weight (P = 0.05 for diet x time interaction) and more abdominal fat mass (P = 0.05 for diet x time interaction) were lost with the LC than with the HC. LDL cholesterol decreased more with the HC than with the LC (P < 0.05, time x diet), and C-reactive protein decreased more with the HC than with the LC (P < 0.05 for diet x time interaction). Homocysteine increased more with the LC (P < 0.01 for diet x time interaction). Folate decreased with the LC and increased with the HC (P < 0.05, time; P < 0.001 for diet x time interaction). CONCLUSION: An LC does not impair FMD. We observed beneficial effects of both diets on most of the CVD risk factors measured. This trial was registered with the Australian Clinical Trials Registry as ACTR N0 12606000203550.
Effects of weight loss from a very-low-carbohydrate diet on endothelial function and markers of cardiovascular disease risk in subjects with abdominal obesity. Am J Clin Nutr. 2008 Mar;87(3):567-576.
Den här är intressant även den tycker jag:
BACKGROUND: The effects of a carbohydrate-restricted diet on weight loss and risk factors for atherosclerosis have been incompletely assessed. METHODS: We randomly assigned 132 severely obese subjects (including 77 blacks and 23 women) with a mean body-mass index of 43 and a high prevalence of diabetes (39 percent) or the metabolic syndrome (43 percent) to a carbohydrate-restricted (low-carbohydrate) diet or a calorie- and fat-restricted (low-fat) diet. RESULTS: Seventy-nine subjects completed the six-month study. An analysis including all subjects, with the last observation carried forward for those who dropped out, showed that subjects on the low-carbohydrate diet lost more weight than those on the low-fat diet (mean [+/-SD], -5.8+/-8.6 kg vs. -1.9+/-4.2 kg; P=0.002) and had greater decreases in triglyceride levels (mean, -20+/-43 percent vs. -4+/-31 percent; P=0.001), irrespective of the use or nonuse of hypoglycemic or lipid-lowering medications. Insulin sensitivity, measured only in subjects without diabetes, also improved more among subjects on the low-carbohydrate diet (6+/-9 percent vs. -3+/-8 percent, P=0.01). The amount of weight lost (P<0.001) and assignment to the low-carbohydrate diet (P=0.01) were independent predictors of improvement in triglyceride levels and insulin sensitivity. CONCLUSIONS: Severely obese subjects with a high prevalence of diabetes or the metabolic syndrome lost more weight during six months on a carbohydrate-restricted diet than on a calorie- and fat-restricted diet, with a relative improvement in insulin sensitivity and triglyceride levels, even after adjustment for the amount of weight lost. This finding should be interpreted with caution, given the small magnitude of overall and between-group differences in weight loss in these markedly obese subjects and the short duration of the study. Future studies evaluating long-term cardiovascular outcomes are needed before a carbohydrate-restricted diet can be endorsed. Copyright 2003 Massachusetts Medical Society
A low-carbohydrate as compared with a low-fat diet in severe obesity. N Engl J Med. 2003 May 22;348(21):2074-2081.
http://nejm.highwire.org/cgi/content/abstract/348/21/2074
Ett ständigt återkommande tema tycker jag är att det minst är precis lika bra och att man inte ser några riskmarkörer vid högre fettintag och reducerat kolhydratintag. Att gå ner i vikt är alltid en fördel för feta och metabolt sjuka men att man i studie efter studie inte ser skillnader alls, och ofta ser positiv inverkan på t.ex. blodfetter, insulin, HbA1c m.m. tycker jag trots allt är starkt stöd för att det inte skulla vara dåligt.
Och då tycker jag personligen att man påpekar mättat fetts farlighet med lite väl starka ord i förhållande till det vetenskapliga stödet som finns. Jag säger inte att det är fel men jag tycker retorikens styrka inte står i proportion till vad man de facto har stöd för helt enkelt.
Ett ständigt återkommande tema tycker jag är att det minst är precis lika bra och att man inte ser några riskmarkörer vid högre fettintag och reducerat kolhydratintag. Att gå ner i vikt är alltid en fördel för feta och metabolt sjuka men att man i studie efter studie inte ser skillnader alls, och ofta ser positiv inverkan på t.ex. blodfetter, insulin, HbA1c m.m. tycker jag trots allt är starkt stöd för att det inte skulla vara dåligt.
Och då tycker jag personligen att man påpekar mättat fetts farlighet med lite väl starka ord i förhållande till det vetenskapliga stödet som finns. Jag säger inte att det är fel men jag tycker retorikens styrka inte står i proportion till vad man de facto har stöd för helt enkelt.
Otroligt bra sammanfattning av det hela tycker jag. Kan inte du kontakta DN Debatt, eller åtminstone tipsa dem om någon mer namnkunnig (no offense Eddie, du är förträfflig, men DN Debatt är väldigt kändiskåta) som kan försöka förmedla det här. Annika D gör inte fetterna en tjänst direkt, med sitt sekteristiska hets. Trots att folk är livrädda för kolhydrater får jag fortfarande höra alldeles för ofta att Bregott är onyttigt.
Jag är mycket beklämd över att det i den offentliga debatten bara blivit polemik värdigt en riksdagsdebatt, där man bryr sig mer om att plocka poäng av motståndaren än föra en nyanserad diskussion. Förstås påhejat ev ett blodtörstigt mediadrev som är helt ointresserad av minsta eftertänksamhet och räds det lite invecklade budskapet att det finns ingen allena helbrägdagörande diet.
En intressant kommentar på Kostdoktorn.se:
Har nu kört på Lowcarb ca 1,5 månad, började veckan efter Vasaloppet.
De första 2 veckorna var jobbiga både träningsmässigt, orkesmässigt och socialt(vad skulle man äta?). Däremot försvann sötsuget efter dag ett.
Sedan började det vända och fler och fler positiva saker började inträffa, träning gick lättare om än på en låg nivå. Bättre humör, bättre vardagsork, inga lunchkomor, lugnare mage osv. De sista veckorna har jag skruvat upp träningen ordentligt, uthålligheten är klart bättre än innan har kört några långpass och inga tendenser till att ta slut efter 1,5 timme utan kraft hela vägen.
Har även försökt köra pass med högre intensitet och det har också gått bättre och bättre . Idag körde jag första intervallpasset efter övergången och det gick betydligt bättre än väntat.
En sak som jag märkt som även andra vittnar om, man får inte alls mjöksyra i samma omfattning som innan, knappt alls! Återhämtningen är också mycket snabbar och jag känner mig inte alls lika sliten efter hårda pass.
Nästan bara positivt hittills, återstår att se om man klarar tävlingar utan kolhydrater, det blir ju då en helt intensitet under lång tid.
Mikaelj, tack för ett intressant inlägg, jag följer in i dina fotspår och ber dig eller ni andra som är nyfikna kika lite på detta inlägget: http://robbwolf.com/?p=345
En triatlet som testar paleo dieten, nu är det ju inte LCHF men ja, du förstår vad jag menar - lite mindre kolhydrater och mer fett/protein! Det har väckt stor framgång hos just CrossFit/CrossFit Endurance utövare, där många förspråkar just PALEO dieten!
Men jag tyckte att detta var ett intressant inlägg, tänkte när jag såg ditt att detta kanske oxå vore något!
Ifall någon inte orkar läsa allt så tog jag ut några huvudbitar:
Training Periods
FAT
Protein
Carbs
Base/Recovery
35%
25%
40%
Build
32%
25%
43%
Peak
28%
25%
47%
Race
25%
25%
50%
A couple more disclaimers: Not everyone works best on 50% carbs and not everyone is running to race so modify it per client based on their performances.
This may seem over simplified however here are my rules for eating that have been working for me. Nicki, Robb and Kelly can chime in and give much more detailed information, studies and references if that is what you are looking for.
DON’TS:
Don’t try anything new on race day.
Don’t carbo-load the night before a race.
Don’t overeat.
Don’t rely entirely on gels and sports drinks to fuel you during training. Experiment with real foods (e.g. dried fruit, salted nuts, etc)
Don’t eat fat right after a hard training session.
What I do:
Pre- race or hard training run- I usually eat 2 eggs (or chicken) and a small apple 2-3 hours prior to workout. No extra blocks of fat for pre run meal.
Post-race or hard training: I consume carbohydrate sources combined with a lean protein within the first 15-30 minutes. Examples: sweet potato, apple sauce, or Cytomax drink with a small amount lean meat. No extra blocks of fat. Basically I try to take in a ratio of 4:1 carbohydrates to protein. After about 90 mins I have a real meal with more carbs in the form of fruit, veggies and some fats and proteins.
The rest of my meals are higher in fat to make up for the pre and post workout meals. Not saying that works for everyone but it works for me. Every one is different and usually trial and error determine the best pre and post workout meals.
Jag tror att såsom hon säger man måste hitta det som fungerar för just dig! Personligen äter jag nog mer åt 30%fett40%protein30%kolhydrater - det är nog mer eller mindre en standard för mig, använder mig av DietistXP för att kontrollera min mat, så jag har rätt hyfsad koll på vad jag äter tränings dagar och post träning/dagar pga. min diabetes! Måste detta då min insulinkänslighet är ökad till max sedan jag började med CrossFit nu kombinerar jag min pass med CrossFit Endurance träning oxå vilket gör att jag har konstant extremt bra insulinkänslighet!
Mikaelj, tack för ett intressant inlägg, jag följer in i dina fotspår och ber dig eller ni andra som är nyfikna kika lite på detta inlägget: http://robbwolf.com/?p=345
En triatlet som testar paleo dieten, nu är det ju inte LCHF men ja, du förstår vad jag menar - lite mindre kolhydrater och mer fett/protein! Det har väckt stor framgång hos just CrossFit/CrossFit Endurance utövare, där många förspråkar just PALEO dieten!
Men jag tyckte att detta var ett intressant inlägg, tänkte när jag såg ditt att detta kanske oxå vore något!
Då får man fråga sig vad "paleo" betyder. Minimalt med kolhydrater? Minimalt med rafinnerade (bröd, pasta, etc.) kolhydrater? Det ena brukar ge det andra. Jag läste gel, en hel del frukt. Dagens söta frukter fanns definitivt inte på stenåldern.
Så jag vette tusan. Min åsikt är att det där mest är ett marknadsföringstrick.
Klart man skall hitta vad som funkar bäst för en själv, men att bara kasta ur sig godtyckliga siffror sådär känns inte det minsta seriöst.
Utöver det är det intressant att fler och fler får upp ögonen för en alternativ kosthållning. Fortsätt skicka länkar, Hobbess!
Då får man fråga sig vad "paleo" betyder. Minimalt med kolhydrater? Minimalt med rafinnerade (bröd, pasta, etc.) kolhydrater? Det ena brukar ge det andra. Jag läste gel, en hel del frukt. Dagens söta frukter fanns definitivt inte på stenåldern.
Så jag vette tusan. Min åsikt är att det där mest är ett marknadsföringstrick.
Klart man skall hitta vad som funkar bäst för en själv, men att bara kasta ur sig godtyckliga siffror sådär känns inte det minsta seriöst.
Utöver det är det intressant att fler och fler får upp ögonen för en alternativ kosthållning. Fortsätt skicka länkar, Hobbess!
Paleo som Rob Wolff gjort sig känd med eller inom är väl den såkallade "stenålders kosten". Jag tyckte den var intressant då hon verkligen inte hade en rädsla för fettet i sin kosthållning men funnit stora anledningar att inte inta direkt till eller runt träning och så vidare. Dock som jag oxå noterade så använde hon gel/sportdryck under loppen - men rekommenderade att man använder mer nötter och torkad frukt för energi istället för sportdryck och bars!
Notera även att den är skriven av och med amerikanare, de har en såkallad "disclaimer" där de pekar på vikten att inte generalisera kosten för alla! Dock finns det ju en anledning att se över varje individs kost och behov! Jag mår själv dåligt av för mycket kolhydrater inte bara mitt blodsocker så går åt helsike! Men tillbringar gärna tid i köket och förebereda min mat och planerar faktiskt min träning efter min kost på många sätt! Ja, det är inte så konstigt då jag vill få ut max av träningen men hålla blodsockret bra som möjligt - därför började jag exempelvis planera mitt kvällspass vid 18.30 ca, redan i morse vid frukost med kokta ägg (mättar bra), osv.
Angående sifforna verkar vara hennes (Angela Horswill) egna ord om hennes kosthållning, de var som hon säger inte rekommendationer utan det som fungerar för henne (så uppfattade jag det iallafall). (eller menade du mina siffor? De är ca. siffor framtagna under flera månaders av loggande i min DietistXP programvara, de är jag säker på och inte höftade.)
Robb Wolff - har visst forskat en hel del angående träning och "stenålders kost" - http://www.norcalsc.com/index.php/site/coaches/#
Dock lägger jag alltid huvudet på sne och pannan i rynkor när jag vet att han just skrivit en bok på ämnet och säkert vill känna massor med pengar på den! Hur som helst, källkritiken ligger hos mig! Tills vidare scannar jag efter intressanta upplägg om min kost!
En intressant kommentar på Kostdoktorn.se:
Av ren nyfikenhet. Finns det några teorier som skulle kunna förklara detta?
En sak som jag märkt som även andra vittnar om, man får inte alls mjöksyra i samma omfattning som innan, knappt alls! Återhämtningen är också mycket snabbar och jag känner mig inte alls lika sliten efter hårda pass.
Inte för att vara skeptiker, men det låter snarare som att han inte ens orkat upp i intensiteter som framkallar mjölksyra. Men jag håller öppet för att bli övertygad.
Av ren nyfikenhet. Finns det några teorier som skulle kunna förklara detta?
En sak som jag märkt som även andra vittnar om, man får inte alls mjöksyra i samma omfattning som innan, knappt alls! Återhämtningen är också mycket snabbar och jag känner mig inte alls lika sliten efter hårda pass.
Inte för att vara skeptiker, men det låter snarare som att han inte ens orkat upp i intensiteter som framkallar mjölksyra. Men jag håller öppet för att bli övertygad.
Fler mitokondrier, bättre syretransport och högre fettoxideringsgrad, kanske?
Endurance efforts are largely fueled by fat oxidation. To be sure, fats require the background catabolism of carbohydrates for conversion but (in well-trained, endurance-adapted athletes) at levels of work 70% of MVO2 or below the predominant source of energy is fat. Those less adapted to endurance will fuel mainly with fat up to about 50% of MVO2.
...
Dietary fat intake has been shown to improve fat metabolism, and increased fat metabolism spares muscle glycogen (E.V. Lambert, Speechley et al, 1994, Helge, Richter et al, 1996, Goedecke, Christie et al, 1999, E.V. Lambert, Goedecke, 2001). Of course it does; because, to a point, the body will tend to “go after” what ever it is accustomed to getting a lot of and if I eat nothing but fat then my body will either eventually learn to fuel activity from only fat or I'll go the way of the dinosaur.
The main reason to train your body to oxidize fats at a higher percentage of your MVO2 is that carbohydrate conversion produces acid (talking on a cellular level here) while fat conversion does not produce acid. Even carb conversion at aerobic levels of effort produces acid but the body can process it at the same speed it is being produced.
Fat: Fueling for Endurance (http://www.gymjones.com/knowledge.php?id=17)
Mikaelj - Mark Twight som skrivit den artikeln är en myckt stark källa om vi vill ha någon utsago om uthållighet och träning!
Han är en mycket känd alpinist med oerhört hårda och långa rutter i sitt CV! Har läst allt på Gym Jones sida, glömde bort den helt faktiskt!
Jag inser att kika närmare på detta, i min enfald och egna erfarenheter så har jag nog försökt få i mig fett utan att tänka på det. I Canada inför långa rutter i Klippiga bergen eller förra sommarens alpina turer i Chamonix området bestod min frukost av ägg och stekt bacon samt någon skål med gröt/macka. Det är något jag lärt mig att jag står mig bättre då - då vart jag inte helt fel ute och det är något jag autodidakt lärt mig av att testa blodsocker och testa mig fram!
SKulle varit intressant att läsa vad Mark Allen åt, jag följde honom då tiden begav sig - minns dokumentärerna om honom när han tävlade. Det var han som fick mig nyfiken på just triathlon, inte att tävla utan mest fenomenet som sådant!
Nu kan jag bara tala av egna erfarenhet, men inser att jag måste se över kosten ytterligare och se hur jag kan hitta en bra kost inför framtida äventyr!
...at levels of work 70% of MVO2
Återigen ett exempel vid lågintensiv belastning. Vad med normal tävlingsintensitet och kvalitetsträning, 85-100% av max?
Jag köper att LCHF kan fungera för ultradistansare/triatleter eftersom deras träning och tävling är radikalt annorlunda (lågintensiv) jämfört med normala distanser. Marathonspecialister och neråt... finns det någon framgångsrikt Low-carbare där?
Fler mitokondrier, bättre syretransport och högre fettoxideringsgrad, kanske?
Det får man av stor mängd, oavsett om det sker med eller utan LCHF kost. Även en kolhydratslöpare tränar med tomma glykogennivåer för att förbättra förmågan att använda fett.
Fler mitokondrier, bättre syretransport och högre fettoxideringsgrad, kanske?
Fat: Fueling for Endurance (http://www.gymjones.com/knowledge.php?id=17)
Det tvivlar jag inte alls på, men fördelningen använt bränsle är ju relevant i betydligt lägre intensiteter än vad jag förknippar med mjölksyra, och för uthållighetsidrottare så är det säkert väldigt värdefullt. Men jag ställde mig mer frågande till upplevelsen att han inte fick mjölksyra i samma utsträckning, och det exemplet du gav med 70%MVO2 är väl inte anaerob aktivitet?
Även om det kanske låter så är jag inte så polemisk, utan söker kunskap.
edit: Los hann före-ish
Det tvivlar jag inte alls på, men fördelningen använt bränsle är ju relevant i betydligt lägre intensiteter än vad jag förknippar med mjölksyra, och för uthållighetsidrottare så är det säkert väldigt värdefullt. Men jag ställde mig mer frågande till upplevelsen att han inte fick mjölksyra i samma utsträckning, och det exemplet du gav med 70%MVO2 är väl inte anaerob aktivitet?
Allt över mjölksyraträskeln är anaerob aktivitet (per definition). Så med en högre mjölksyratröskel än tidigare kan du hålla på i högre intensitet med fett som bränsle. Så det handlar till sist om syretransport. Hur och vad som avgör där vet jag inte.
A.Steinbach
2009-04-21, 09:57
Fler mitokondrier, bättre syretransport och högre fettoxideringsgrad, kanske?
Jag har fortfarande inte sett några ordentliga bevis/studier på att en högfettkost skulle leda till fler mitokondrier och bättre syretransport hos vältränade personer som redan maximerat det genom sin träning.
Och nej, rekommendera inte Frank Nilssons bok för där lär det ej heller finnas någon sådan ordentlig studie refererad trots att han skryter om hur många referenser boken har. Viss det lär säkerligen krylla av studier på djur men dessa har inget bevisvärde.
Allt över mjölksyraträskeln är anaerob aktivitet (per definition). Så med en högre mjölksyratröskel än tidigare kan du hålla på i högre intensitet med fett som bränsle. Så det handlar till sist om syretransport. Hur och vad som avgör där vet jag inte.
Menar du att det är LCHF-kosten i sig höjer mjölksyratröskeln eller snackar du generellt?
Det är välkänt att hög mjölksyratröskel är viktigt för maxprestation och det är också en faktor som går att förbättra rejält (kanske mer än sitt VO2Max) med rätt sorts träning.
Generellt, tänkte jag, men tolkar det jag läst som att LT ökar på lågkolhydratkost (=> substratanpassning). Det skulle vara intressant att mäta sånt på några (3-6) månader på lågkolhydratkost, tycker jag!
Menar du att det är LCHF-kosten i sig höjer mjölksyratröskeln eller snackar du generellt?
Det är välkänt att hög mjölksyratröskel är viktigt för maxprestation och det är också en faktor som går att förbättra rejält (kanske mer än sitt VO2Max) med rätt sorts träning.
Här är ett exempel på VO2Max och hög mjölksyretröskel, har inte hans biografi framför mig nu men de genomförde tester på honom i labb och kom fram till att han hade en närmast omänskligt hög mjölksyre tröskel! Han lägger sin träning i det främsta rummet till sin förmåga!
http://en.wikipedia.org/wiki/Ed_Viesturs
Han har bestigit världens 14 berg över 8000 meter utan syrgas!
Annars håller jag med Mikaelj om att en större undersökning vore intressant för att se om det finns korrelationer med låg kolhydrat kost och hög mjölksyretröskel! Jag vill ju TRO att som du skriver Los vi kan träna upp det och vår kropp är tillräckligt anpassningsbar för detta!
[UnTr] freshmint
2009-04-21, 11:03
Jag har fortfarande inte sett några ordentliga bevis/studier på att en högfettkost skulle leda till fler mitokondrier och bättre syretransport hos vältränade personer som redan maximerat det genom sin träning.
Och nej, rekommendera inte Frank Nilssons bok för där lär det ej heller finnas någon sådan ordentlig studie refererad trots att han skryter om hur många referenser boken har. Viss det lär säkerligen krylla av studier på djur men dessa har inget bevisvärde.
Kan någon bekräfta att träning med låga glykogenlager ger en ökad fettoxidation genom enzymatisk uppreglering i mitokondrierna?
Generellt, tänkte jag, men tolkar det jag läst som att LT ökar på lågkolhydratkost (=> substratanpassning). Det skulle vara intressant att mäta sånt på några (3-6) månader på lågkolhydratkost, tycker jag!
Ja, verkligen. Man skulle behöva en omfattande studie på detta där man mäter dels hur mycket man förbättrar fettanvändning och även bevakar om maxprestation påverkas så att man som idrottare kan ta både för- och nackdelar i beaktande när man funderar på om det är något för den idrott man utövar.
Men jag inser att det finns komplikationer med genomförandet, eftersom man måste se till att de verkligen tränar med ett enhetligt upplägg. Och det ska dessutom inte vara några gröngölingar. Men intressant vore det.
Menar du att det är LCHF-kosten i sig höjer mjölksyratröskeln eller snackar du generellt?
Det är välkänt att hög mjölksyratröskel är viktigt för maxprestation och det är också en faktor som går att förbättra rejält (kanske mer än sitt VO2Max) med rätt sorts träning.
Men det går inte att prata om mjölksyratröskel när det inte bildas någon mjölksyra. Finns det ingen glukos i musklerna kan det inte heller bildas någon mjölksyra. Punkt.
Intressant vad muskeln ska göra av all bildad acetyl-CoA. Kanske kan vi hitta något svar i King Grubs länk om propyl-karnitin:
http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=128806
...vad vet jag;)
Men det går inte att prata om mjölksyratröskel när det inte bildas någon mjölksyra. Finns det ingen glukos i musklerna kan det inte heller bildas någon mjölksyra. Punkt.
Men det finns det ju.
Var får du fram glukos ?
Glykogenet är nära på noll. Det sista lämnas kvar för det måste finnas en primer för att byggas på nästa gång det finns föda.
Mängderna glykogen i levern är minimalt så vi kan inte räkna med något från blodet.
Mängden glukos från glycerol är minimalt det också.
20g/dygn på vilodagar, 20-60g/dygn på träningsdagar. Kommer det att gå direkt till hjärnan?
("nästa gång det finns föda" är en fin formulering. du menar att protein och fett inte är mat?)
("nästa gång det finns föda" är en fin formulering. du menar att protein och fett inte är mat?)
Jamen ORKA.
Som Sverker skriver lämnas det sista, eftersom det måste finnas något att börja bygga en glykogenkedja på nästa gång det kommer in något den kan byggas av. Själva reaktionen funkar så att den behöver ett "fäste" att starta från.
Av 20 g per dygn tror jag att ganska mycket kommer att gå till hjärnan, ja.
Så min finurliga formulering nådde fram:em:
Det blir inte så fett med hälften bark i brödet när grannens skörd slår fel.
20 g eller 60 g är inte mycket. Det är 80 - 250 kcal. Insulinkänsligheten bör vara noll och det mesta av kolhydraterna bör cirkulera i blodet och vara "förbjuden frukt" för musklerna.
Plockar vi fram speciellfallet med att svepa 60 gram glukos för att därefter direkt springa ut kan vi säkert teoretiskt bilda mjölksyra. Glukosen bör ramla in under 30 - 45 minuter och musklerna kan ha ett inte insulinberoende glukosupptag.
Annars ser jag ingen möjlighet till att bilda mjölksyra.
Plockar vi fram speciellfallet med att svepa 60 gram glukos för att därefter direkt springa ut kan vi säkert teoretiskt bilda mjölksyra. Glukosen bör ramla in under 30 - 45 minuter och musklerna kan ha ett inte insulinberoende glukosupptag..
Jag äter mina kolhydrater direkt efter träning på träningsdagarna. Borde de då inte ramla in i musklerna?
OMG, Sverker var bakslug (stoppa pressarna!). Jag ägde mig själv. (Resonemanget är dock fortfarande riktigt, är det väl bäst jag tillägger.)
Jamen ORKA.
Ja, du orkade ju! :-) Jag hade kanske förstått bättre om han skrivit just kolhydrater.
EDIT: *fniss* åt Tolkias nästa post. Stå-upp-komiker nästa?
Som Sverker skriver lämnas det sista, eftersom det måste finnas något att börja bygga en glykogenkedja på nästa gång det kommer in något den kan byggas av. Själva reaktionen funkar så att den behöver ett "fäste" att starta från.
Lite spännande. Går det att få slut på även de skeletten? I så fall, vad händer?
Lite spännande. Går det att få slut på även de skeletten? I så fall, vad händer?
Jag tror inte att det går, med mindre än att man är typ så dålig så att man dör i vilket fall som helst. Det vore väldigt opraktiskt om kroppen "åt upp" primern, ifall det senare skulle ramla in ny glukos att göra glykogen av. Kroppen brukar oftast inte vara så pigg på att ta precis, exakt slut på saker (vilket alla som tävlingsdeffat lär ha märkt).
Annars ser jag ingen möjlighet till att bilda mjölksyra.
Kan man få den brännande känslan i musklerna på annat sätt än genom mjölksyra, då?
----
Två texter om mjölksyra jag fann intressanta. Gammal skåpmat för de flesta här, säkerligen:
* Lactate: Not Guilty as Charged (http://www.unm.edu/~lkravitz/Article%20folder/lactate.html)
* Lactic acid not athlete's poison, but an energy source - if you know how to use it (http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-04/uoc--lan041906.php)
Kan man få den brännande känslan i musklerna på annat sätt än genom mjölksyra, då?
----
Två texter om mjölksyra jag fann intressanta. Gammal skåpmat för de flesta här, säkerligen:
* Lactate: Not Guilty as Charged (http://www.unm.edu/~lkravitz/Article%20folder/lactate.html)
* Lactic acid not athlete's poison, but an energy source - if you know how to use it (http://www.eurekalert.org/pub_releases/2006-04/uoc--lan041906.php)
Praktiskt spelar det ingen roll vilket som orsakar pH-sänkningen, mjölksyra eller oorganiskt fosfat från ATP. pH blir lägre. Men det är en annan diskussion.
Kanske är det pH-sänkningen du känner pga ökad mängd oorganisk fosfat, vad vet jag.
Däremot verkar vi kunna knyta ihop säcken på andra ställen. T e x att återhämtningen blir bättre eftersom man inte kan pressa kroppen lika hårt utan kolhydrater. Träningen blir helt enkelt snällare mot kroppen...eller ?
Praktiskt spelar det ingen roll vilket som orsakar pH-sänkningen, mjölksyra eller oorganiskt fosfat från ATP. pH blir lägre. Men det är en annan diskussion.
Kanske är det pH-sänkningen du känner pga ökad mängd oorganisk fosfat, vad vet jag.
OK. Jag tänkte mig att sänkningen bara skedde av mjölksyra, vilket ju vore omöjligt om sådan inte bildas.
Däremot verkar vi kunna knyta ihop säcken på andra ställen. T e x att återhämtningen blir bättre eftersom man inte kan pressa kroppen lika hårt utan kolhydrater. Träningen blir helt enkelt snällare mot kroppen...eller ?
Det där blir nog svårt att mäta.
Jag har inga problem att ta ut mig så jag ser stjärnor och är svimfärdig, och då tränar jag lika hårt (eller hårdare) som för ett år sedan. Eller menar du att det bara känns som att det är hårdare? Det stämmer inte heller. Såvida jag inte höjt min mjölksyratröskel rejält.
Förresten: man brukar gå ned i vikt när man utesluter kolhydrater i kosten pga tappat muskelglykogen. Jag gick inte ned någonting i vikt. Har jag alltså varit utan muskelglykogen i kroppen senaste åren? Det är förvirrande.
Jag har inga problem att ta ut mig så jag ser stjärnor och är svimfärdig, och då tränar jag lika hårt (eller hårdare) som för ett år sedan. Eller menar du att det bara känns som att det är hårdare? Det stämmer inte heller. Såvida jag inte höjt min mjölksyratröskel rejält.
Vad talar du om för typ av ansträngning då? 2 rep i böjen, 400 meter eller 15 km terräng? Har du märkt någon förbättring eller försämring av sprint, om du testat?
Vad talar du om för typ av ansträngning då? 2 rep i böjen, 400 meter eller 15 km terräng? Har du märkt någon förbättring eller försämring av sprint, om du testat?
Jag vet inte riktigt vad jag skall klassa det jag tränar som. Halvmil i full fräs på cityracer, muskeluthållighetsträning (högrep.), dansmaskin (ITG2), timmes crosstrainer (så benen nätt och jämnt bär), ungefär.
Det är väl mest likt intervallträning (undantaget crosstrainern) kan jag tänka mig?
Senast jag sprang en längre sträcka var Blodomloppet på 10 km för snart ett år sedan. Hade inte övat på den sträckan innan, och har inte gjort det efter. Jag tänkte springa den igen i maj och se hur min tid förändrats sen dess, efter 9 månader LCHF. Det borde vara en hyfsad rättvis jämförelse. Tycker egentligen inte att det är särskilt kul, så därför springer jag bara när det är något sorts tävlingsmoment involverat. :-)
Att skriva hur hårt man tränar är ju bara en uppskattning eftersom du både kan ljuga och klassa dig själv som hårt tränande fast du inte är det i jämförelse med de som verkligen är riktiga idrottare. Om man ska ha ut något av en jämförelse så bör man ju ta några tränande i en studie som är vana att träna hårt och sätta dem på en LCHF kost och sedan jämföra dem med jämna mellanrum under ett år för att kunna se hur det påverkar deras prestation. De som äter LCHF idag är ju ofta folk som har något problem som övervikt, diabetes eller har levt allmänt kasst tidigare.
Vad jag vet finns inga sådana studier och då handlar det om att man måste ta fler än en person för att det ska ha någon relevans.
När någon sådan studier är gjord på ett antal personer så kan jag kanske börja omvärdera idrott och behovet av kolhydrater för prestation men än så länge finns det inga tydliga bevis för att jag skulle göra det.
Att skriva hur hårt man tränar är ju bara en uppskattning eftersom du både kan ljuga och klassa dig själv som hårt tränande fast du inte är det i jämförelse med de som verkligen är riktiga idrottare.
Det diskuterades häromsistens. Huruvida prestation bara får mätas på elitidrottare. Vi kom fram till att man då hade diskvalificerat 99% av alla på Kolozzeum.
(jag är varken överviktig, typ 2-diabetiker eller lögnare för den delen. jag har inget egenintresse i att Arla säljer mer smör)
Eddie Vedder
2009-04-22, 08:51
Vad jag vet finns inga sådana studier och då handlar det om att man måste ta fler än en person för att det ska ha någon relevans.
Den närmaste jag själv läst är den här:
To study the effect of chronic ketosis on exercise performance in endurance-trained humans, five well-trained cyclists were fed a eucaloric balanced diet (EBD) for one week providing 35-50 kcal/kg/d, 1.75 g protein/kg/d and the remainder of kilocalories as two-thirds carbohydrate (CHO) and one-third fat. This was followed by four weeks of a eucaloric ketogenic diet (EKD), isocaloric and isonitrogenous with the EBD but providing less than 20 g CHO daily. Both diets were appropriately supplemented to meet the recommended daily allowances for vitamins and minerals. Pedal ergometer testing of maximal oxygen uptake (VO2max) was unchanged between the control week (EBD-1) and week 3 of the ketogenic diet (EKD-3). The mean ergometer endurance time for continuous exercise to exhaustion (ENDUR) at 62%-64% of VO2max was 147 minutes at EBD-1 and 151 minutes at EKD-4. The ENDUR steady-state RQ dropped from 0.83 to 0.72 (P less than 0.01) from EBD-1 to EKD-4. In agreement with this were a three-fold drop in glucose oxidation (from 15.1 to 5.1 mg/kg/min, P less than 0.05) and a four-fold reduction in muscle glycogen use (0.61 to 0.13 mmol/kg/min, P less than 0.01). Neither clinical nor biochemical evidence of hypoglycemia was observed during ENDUR at EKD-4. These results indicate that aerobic endurance exercise by well-trained cyclists was not compromised by four weeks of ketosis. This was accomplished by a dramatic physiologic adaptation that conserved limited carbohydrate stores (both glucose and muscle glycogen) and made fat the predominant muscle substrate at this submaximal power level.
The human metabolic response to chronic ketosis without caloric restriction: preservation of submaximal exercise capability with reduced carbohydrate oxidation. Metabolism. 1983 Aug;32(8):769-76.
Hyfsat lång tid och en ganska så låg intensitet. Dock en anpassning till den ketogena kosten och ingen sämre prestationsförmåga, dessutom en rejält ökad fettoxidation.
Studien kan med andra ord tolkas utifrån vad man VILL. Å ena sidan säger den inget om höga intensiteter och den säger heller inget om att det skulle finnas en FÖRDEL med högfettkost även om resultaten blev lika bra.
Å andra sidan skulle man kunna klaga på att det inte är lång tid nog och kunna propagera för att anpassningen hann ske och om studien pågått längre hade det kanske blivit prestationsförbättringar.
Det diskuterades häromsistens. Huruvida prestation bara får mätas på elitidrottare. Vi kom fram till att man då hade diskvalificerat 99% av alla på Kolozzeum.
(jag är varken överviktig, typ 2-diabetiker eller lögnare för den delen. jag har inget egenintresse i att Arla säljer mer smör)
Men om det ska ha någon relevans så måste det ju ändå studeras. Det går ju inte att några personer kommer och säger att jag tränar hårt och det går utmärkt att träna utan kolhydrater. Ska jag godta det och kunna säga det som en sanning så måste det finnas lite mer bakom inte bara att några personer upplevt att det funkar utmärkt. Flera studier måste göras för att jag ska kunna godta det som något jag kan säga till folk. Vad jag vet har det inte gjorts några studier om det ens på vanligt folk som har tränat normalt förut och fortsätter träna normalt utan har det gjorts studier så är det på folk med dålig hälsa.
Innan man faktiskt kan säga saker som sanningar så måste det studeras och godkännas innan man kan säga att så är det. LCHF kost är inte tillräckligt studerad att det går att gå ut med att det är bättre än något annat för att vara hälsosamt för en frisk människa.
Lågintensiv träning använder man stor del fett som energikälla så att det skulle fungera tror jag absolut men högintensiv träning är en annan sak. Jag har under åren ändrat mina åsikter för att tillräckliga bevis har kommit och det skulle jag även göra här om tillräckliga bevis fanns.
Men om det ska ha någon relevans så måste det ju ändå studeras. Det går ju inte att några personer kommer och säger att jag tränar hårt och det går utmärkt att träna utan kolhydrater.
Jag kan bara jämföra med mig själv. Det går minst lika bra som innan.
Jag kan bara jämföra med mig själv. Det går minst lika bra som innan.
Det är ju roligt för dig men det ger mig inget större underlag för att ändra min uppfattning. Det måste finnas lite mer bevis
Eddie Vedder
2009-04-22, 09:13
Lågintensiv träning använder man stor del fett som energikälla så att det skulle fungera tror jag absolut men högintensiv träning är en annan sak. Jag har under åren ändrat mina åsikter för att tillräckliga bevis har kommit och det skulle jag även göra här om tillräckliga bevis fanns.
Nu vet jag inte om det här var en allmän text eller ett svar till mig. Om det var ett svar till mig så kan jag bara hålla med och det var hela min poäng med studien jag postade. D.v.s att den kan "bevisa" lite det man vill. Den motsäger ju de facto inte att en längre tids högfettkost skulle innebära prestationsförbättringar och den motsäger inte heller att den längre tidens högfettkost även skulle kunna tänkas ge lika bra/bättre förmåga att prestera högintensivt.
Men den ger heller inget stöd för att så skulle vara fallet. Studien är så gammal som från 1983 och synd att ingen (mig veterligt) spunnit vidare på hypoteserna man kan få från dess resultat och genomfört längre studier med tuffare intensitet.
Angående studier om hälsa kanske inte just exakt LCHF studerats så noggrant men nog tycker jag stödet för en kolhydratrestriktiv kost blir starkare och starkare och stödet för att fett (och även mättat fett) minskar.
Man får självklart ett lager av glykogen i musklerna även om man inte äter kolhydrater men mängden blir väldigt mycket lägre än om man äter kolhydrater och samtidigt tränar.
Att fylla med kolhydrater efter träningen är ett sätt att försöka ändra på den saken eller så har man en laddningsdag där man äter mer kolhydrater. I båda fallen sjunker sen förråden vartefter som man använder energin eller över tid så "läcker" det även ut från musklerna utan användning.
Kör man keto så kallas det "targeted ketogen diet" eller "cyclical ketogen diet".
Däremot missar man självklart förråden i levern i fallet med att fylla på en mindre mängd efter träningen.
Men om man fyller på med kolhydrater i de mängderna så är ju frågan om det kallas för lågkolhydratsdiet, även om det är väldigt svävande med gränserna så har jag svårt att se att 150-200 g kolhydrater per dag som lågkolhydrat.
Jag kan bara jämföra med mig själv. Det går minst lika bra som innan.
Jag ser fram emot när du kommer med pulsdata och träningsupplägg! Du skriver själv att du upplever dina pass som hårda, men det gör nog de flesta som tränar :)
För att ta mig själv som exempel. När jag åt LCHF så gick lågintensiv träning bra. När höjde jag farten (vid löpning) ökade den upplevda ansträngningen betydligt mer än min puls. Jag fick slita, flåsa och kämpa som en galning för att hålla 85-87% (tröskelpuls) i 10-15 minuter, vilket jag med hyffsade glykogennivåer kan hålla en timme undan att plågas. Dvs jag upplevde passen som högintensivt, men den objektiva intensiteten var låg eller moderat.
Scratch89
2009-04-22, 09:39
Jag är nyfiken på vad pia utövar för träning som är så kolhydratberoende.
Nu vet jag inte om det här var en allmän text eller ett svar till mig. Om det var ett svar till mig så kan jag bara hålla med och det var hela min poäng med studien jag postade. D.v.s att den kan "bevisa" lite det man vill. Den motsäger ju de facto inte att en längre tids högfettkost skulle innebära prestationsförbättringar och den motsäger inte heller att den längre tidens högfettkost även skulle kunna tänkas ge lika bra/bättre förmåga att prestera högintensivt.
Men den ger heller inget stöd för att så skulle vara fallet. Studien är så gammal som från 1983 och synd att ingen (mig veterligt) spunnit vidare på hypoteserna man kan få från dess resultat och genomfört längre studier med tuffare intensitet.
Angående studier om hälsa kanske inte just exakt LCHF studerats så noggrant men nog tycker jag stödet för en kolhydratrestriktiv kost blir starkare och starkare och stödet för att fett (och även mättat fett) minskar.
Nej det var inget svar till dig utan bara allmänt. Att rekommendera att dra ner på kolhydrater om man ska gå ner framför allt är ju inget nytt egentligen och att inte äta för mycket snabba kolhydrater. Däremot finns det inget relevant stöd för det en del påstår att kolhydrater i sig ger dålig hälsa och att man bör undvika dem. Inom träningen har ju ketogen diet funnits väldigt länge fast många har ju idag gått över till cyklisk eftersom de flesta upplever ren ketodiet som ett helvete.
Att ha balans mellan fetterna har ju också funnits länge men visst har just mättade fettets farlighet förmodligen överdrivits men det har jag tyckt länge. Däremot tror jag fortfarande på balansen mellan fetterna. Det jag är emot är dessa fanatiker som anser att du får sämre hälsa av att äta kolhydrater vilket jag inte anser finns något stöd för. Det är ju faktiskt skillnad på vilka kolhydrater du stoppar i dig men de bannlyser alla kolhydrater som finns och drar ingen skillnad mellan olika människors livsstil. Av det jag sett och läst än så länge och praktiskt sett så tycker jag det finns mest stöd för att helt enkelt ha en balans och att inte överdriva något intag. Fibrer, protein och vatten räknas som bra men att överdriva dem ger också negativa konsekvenser.
Vad jag har sett på de jag jobbar med som till stor del är överviktiga så överdriver det sitt intag av kolhydrater så visst är det att rekommendera att dra ner på kolhydraterna för många personer men jag kan fortfarande inte säga till folk att ta bort kolhydrater ur kosten och överdriva fettintaget för att det skulle vara farligt att äta kolhydrater och du blir tjock av dem. Om de känner att de vill ta bort kolhydrater så är det ju såklart inte farligt heller men att säga något som inte finns belägg för gör jag inte.
Jag säger inte att jag har rätt i det jag påstår men jag anser inte heller att det finns några klara bevis för att jag ska ändra mig i mina åsikter.
Jag är nyfiken på vad pia utövar för träning som är så kolhydratberoende.
Jag äter en lågkolhydratkost så jag äter inte så mycket kolhydrater för jag anser mig själv må bäst på psykiskt men jag påstår inte att alla ska äta som jag. Jag äter den mängd jag anser för att må bra och orka. Jag rör på mig en hel del. Går 1-1,5 h per dag till och från jobben. Kör 5 klasser i veckan som instruktör i spinning, styrkeklasser och yoga, springer då och då när jag orkar, kör 5-6 egna styrkepass i gymmet i veckan. Jag städar även en del på gymmet vilket innebär hygglig ansträngning eftersom det ska gå fort samt att vi har 3 våningar så det blir lite trappor att gå i.
Jag har förut tagit bort kolhydraterna mer men det funkade inte för mig varken fysiskt eller psykiskt. Orkade ingenting.
Jag ser fram emot när du kommer med pulsdata och träningsupplägg! Du skriver själv att du upplever dina pass som hårda, men det gör nog de flesta som tränar :)
Mm. Det kommer tids nog. Jag köpte en pulsklocka på Kjell & CO men ångrade mig kort därefter. :) Ska nog försöka få fatt i en lite bättre som passar bra för mig.
För att ta mig själv som exempel. När jag åt LCHF så gick lågintensiv träning bra. När höjde jag farten (vid löpning) ökade den upplevda ansträngningen betydligt mer än min puls. Jag fick slita, flåsa och kämpa som en galning för att hålla 85-87% (tröskelpuls) i 10-15 minuter, vilket jag med hyffsade glykogennivåer kan hålla en timme undan att plågas. Dvs jag upplevde passen som högintensivt, men den objektiva intensiteten var låg eller moderat.
Ja, så kan det nog definitivt vara. En stillasittande tjockis tycker nog att det är jättejobbigt att gå uppför trappan, men faktisk ansträngning behöver ju inte vara hög. Nu menar jag inte att varesig du eller jag är såna, det var mest för att göra en annan jämförelse. :)
Det med flåsandet vette tusan hur jag skall jämföra med för min del eftersom jag alltid har (och troligtvis alltid) kommer att flåsa som ett lok rätt snabbt. Som att jag svettas floder så fort jag gör minsta lilla ansträngning, oavsett form. (= dåliga markörer)
Nu när det börjar bli fint väder ute kanske jag skulle börja löpträna lite rentav. Då kan jag motivera en pulsklocka också.
Här kommer en anekdot som tyvärr inte säger så mycket då jag deffar.
Min kost är väldigt kolhydratsreducerad mot vad jag brukar äta.
Något jag märkt denna deffen är att jag lätt ser svart, stjärnor, ljudet ekar och jag tappar lite av balansen, efter att jag lyft tungt. Det behöver inte vara speciellt tungt eller speciellt ansträngande. Det räcker att jag kör knäböj på 100 kg+ (har tränat på 140 utan att få dessa problem när jag åt mycket kolhydrater). En liten stund senare slår det även lock för öronen.
Det jag gissade mig till att det skulle bero på var lägre blodtryck (som skiftar till högt vid tunga lyft och sen tillbaka igen) pga deffen i sig.
Men skulle detta alltså kunna bero på en lågkolhydratkost?
Jag är nyfiken på vad pia utövar för träning som är så kolhydratberoende.
Bara för att poängtera så är styrkan det jag lägger störst tonvikt vid samt hålla mig i form. Dock har styrkan minskat sedan jag lägger större tonvikt vid formen och dragit ner mer på kolhydraterna än innan och kör mer klasser och rör på mig mer.
Här kommer en anekdot som tyvärr inte säger så mycket då jag deffar.
Min kost är väldigt kolhydratsreducerad mot vad jag brukar äta.
Något jag märkt denna deffen är att jag lätt ser svart, stjärnor, ljudet ekar och jag tappar lite av balansen, efter att jag lyft tungt. Det behöver inte vara speciellt tungt eller speciellt ansträngande. Det räcker att jag kör knäböj på 100 kg+ (har tränat på 140 utan att få dessa problem när jag åt mycket kolhydrater). En liten stund senare slår det även lock för öronen.
Det jag gissade mig till att det skulle bero på var lägre blodtryck (som skiftar till högt vid tunga lyft och sen tillbaka igen) pga deffen i sig.
Men skulle detta alltså kunna bero på en lågkolhydratkost?
Om du hållt nere kolhydratintaget rejält under några få veckor hittils och dessutom skurit ner på energinivån, så är det möjligt. Hur länge har du hållt på?
För mig är det ingen skillnad när stjärnorna dyker upp, det är som det brukar vara.
Eddie Vedder
2009-04-22, 12:26
Jag säger inte att jag har rätt i det jag påstår men jag anser inte heller att det finns några klara bevis för att jag ska ändra mig i mina åsikter.
Det förstår jag och det respekterar jag fullt ut.:)
Men håller du inte med mig om att det i dagsläget finns väldigt väldigt mycket intressant forskning som trots allt stödjer fördelarna med ett reducerat kolhydratintag samt många studier där resultat av olika dieter är likvärdiga men på intet sätt talar för att t.ex. mättat fett skulle vara sämre? Jag skrev ju en bit bakåt i den här tråden att det kanske inte finns stöd nog för att säga att lågkolhydratkost är "bäst" men samtidigt tycker jag inte att påståenden om det mättade fettets farlighet har SÅ starkt stöd i förhållande till hur starkt det ändå lyfts fram från t.ex. SLV.
Det förstår jag och det respekterar jag fullt ut.:)
Men håller du inte med mig om att det i dagsläget finns väldigt väldigt mycket intressant forskning som trots allt stödjer fördelarna med ett reducerat kolhydratintag samt många studier där resultat av olika dieter är likvärdiga men på intet sätt talar för att t.ex. mättat fett skulle vara sämre? Jag skrev ju en bit bakåt i den här tråden att det kanske inte finns stöd nog för att säga att lågkolhydratkost är "bäst" men samtidigt tycker jag inte att påståenden om det mättade fettets farlighet har SÅ starkt stöd i förhållande till hur starkt det ändå lyfts fram från t.ex. SLV.
Absolut. Håller helt med dig!:thumbup:
Det förstår jag och det respekterar jag fullt ut.:)
Men håller du inte med mig om att det i dagsläget finns väldigt väldigt mycket intressant forskning som trots allt stödjer fördelarna med ett reducerat kolhydratintag samt många studier där resultat av olika dieter är likvärdiga men på intet sätt talar för att t.ex. mättat fett skulle vara sämre? Jag skrev ju en bit bakåt i den här tråden att det kanske inte finns stöd nog för att säga att lågkolhydratkost är "bäst" men samtidigt tycker jag inte att påståenden om det mättade fettets farlighet har SÅ starkt stöd i förhållande till hur starkt det ändå lyfts fram från t.ex. SLV.
+1
Dags för ett paradigm skifte kanske?
Såg att Grubben postade relevant artikel:
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=3617629&postcount=1
in the exercise below LT2, time to exhaustion did not differ between the CHO(mod) and the CHO(low) diets.In the exercise above LT2, time to exhaustion decreased significantly from 23.16 +/- 8.76 min on the CHO(mod) diet to 18.30 +/- 5.86 min on the CHO(low) diet (P < 0.05).
These results suggest that muscle glycogen depletion followed by a period of a low carbohydrate diet impairs high-intensity exercise performance.
Visst, det hade varit mer intressant om de även fanns en grupp "fettdriftanpassade"
Förresten: man brukar gå ned i vikt när man utesluter kolhydrater i kosten pga tappat muskelglykogen. Jag gick inte ned någonting i vikt. Har jag alltså varit utan muskelglykogen i kroppen senaste åren? Det är förvirrande.
Någon?
Ola Wallengren
2009-04-22, 16:19
Mikael. Du har så lite muskelmassa att små skillnader i muskelglykogen inte märks.
Skämt åsido så kan det vara många faktorer som gör att du inte märkte något, bl.a. att du kanske inte var så uppmärksam och mätte dig noga.
kan det vara många faktorer som gör att du inte märkte något, bl.a. att du kanske inte var så uppmärksam och mätte dig noga.
Uppmärksam, mätte? Jag gick inte ned i vikt från dag 0 till dag 7 till dag 14, inte ett gram. Hårda fakta, svårt att vara ouppmärksam på.
(och ditt, eh, "skämt" var inget vidare. säg att du tycker att jag är dum i huvudet istället, om det är det du egentligen menar. har du inget att tillägga bidrar det till en trevligare stämning om du låter bli.)
Uppmärksam, mätte? Jag gick inte ned i vikt från dag 0 till dag 7 till dag 14, inte ett gram. Hårda fakta, svårt att vara ouppmärksam på.
(och ditt, eh, "skämt" var inget vidare. säg att du tycker att jag är dum i huvudet istället, om det är det du egentligen menar. har du inget att tillägga bidrar det till en trevligare stämning om du låter bli.)
Vad tror du själv skulle vara förklaringen?
Vad tror du själv skulle vara förklaringen?
Den bästa förklaringen jag kommer på är att jag haft tömda glykogenlager under lång tid innan jag började med LCHF. Då åt jag betydligt mer kolhydrater än nu.
Inte jättemycket (några hundra gram/dag), men tillräckligt för att det skulle fylla upp glykogenlagrena tycker jag. Det förbryllar mig att det inte är någon skillnad.
Scratch89
2009-04-22, 17:02
Det kan väl vara att du började träna (hårdare/mer), vilket kompenserade för det du skulle tappat egentligen. LCHF minskar nivåerna, träning ökar dem.
EDIT: När jag tappar vikt i form av någon diet, så tappar jag nästan aldrig vätska. Jag har legat på drygt -0,5 kg i veckan nu, även den första och andra veckan. Jag verkar inte heller ha något glykogen. :D
Det kan väl vara att du började träna (hårdare/mer), vilket kompenserade för det du skulle tappat egentligen. LCHF minskar nivåerna, träning ökar dem.
Inte det heller, faktiskt. Allting var oförändrat. Åtminstone under den tiden när man märker att man går ned i vikt av vätskeförlust. Jag lär ju inte ökat 2 kg muskelmassa på två veckor. Eller fett, för den delen.
EDIT: När jag tappar vikt i form av någon diet, så tappar jag nästan aldrig vätska. Jag har legat på drygt -0,5 kg i veckan nu, även den första och andra veckan. Jag verkar inte heller ha något glykogen. :D
Fast det beror förstås på vad det är för diet. Äter du kolhydrater kommer du att samla på dig glykogen i musklerna som binder vätska.
Ola Wallengren
2009-04-22, 17:26
Uppmärksam, mätte? Jag gick inte ned i vikt från dag 0 till dag 7 till dag 14, inte ett gram. Hårda fakta, svårt att vara ouppmärksam på.
(och ditt, eh, "skämt" var inget vidare. säg att du tycker att jag är dum i huvudet istället, om det är det du egentligen menar. har du inget att tillägga bidrar det till en trevligare stämning om du låter bli.)
Ursäkta att du tog illa upp, det var inte menigen. Med din egen ton så trodde jag att du kanske hade den typen av humor eller vad man ska kalla det.
Om du vägt dig varje dag på en tillförlitlig våg (och på grammet är mycket bra) så är det ju naturligtvis ganska bra mätt så det var i så fall inte det, men det var bara en möjlig förklaring som jag kom att tänka på. Om du mätt kroppsammansättningen hade det ju naturligtvis sagt lite mer. Hade man vetat hur träningen och kosten såg ut före och efter så kanske man kan se fler möjliga förklaringar.
Vätskebalans mätningar och muskelbiopsier hade naturligtvis varit toppen för då hade du fått svaret i handen.
Ursäkta att du tog illa upp, det var inte menigen. Med din egen ton så trodde jag att du kanske hade den typen av humor eller vad man ska kalla det.
Check. Jag skall låta sånt passera mig i fortsättningen. Antar att jag förtjänar det med tanke på att jag är lite okontroversiell & provocerande... (dessutom vaknade jag kl. 4 imorse, morr!)
Om du vägt dig varje dag på en tillförlitlig våg (och på grammet är mycket bra) så är det ju naturligtvis ganska bra mätt så det var i så fall inte det, men det var bara en möjlig förklaring som jag kom att tänka på. Om du mätt kroppsammansättningen hade det ju naturligtvis sagt lite mer.
Ja, det hade helt klart varit intressant. Jag vet inte hur exakt vågen är, men jag tror att felet är konstant. Har legat stabilt i vikt ganska länge, och fortsatte så. Eller ja, jag började faktiskt sakta gå upp på lågkolhydratkost. Vilket kanske kan förklara något, men jag tycker ändå att jag borde observerat en dipp direkt inpå. Det gjorde jag inte.
Det kan ha varit så att mina tre gympass i veckan i somras och 1 mil cykeltur om dan förbrukade det glykogen jag hade lagrat. Låter ändå märkligt med tanke på hur stillasittande jag är i övrigt. Men just när jag ändrade mina kostvanor var jag inaktiv även på fritiden. Hrm...
Vätskebalans mätningar och muskelbiopsier hade naturligtvis varit toppen för då hade du fått svaret i handen.
Heh, muskelbiopsi är väl att ta i lite? Det låter som något som kostar drivvis med pengar att utföra.
Eddie Vedder
2009-04-22, 17:46
Heh, muskelbiopsi är väl att ta i lite? Det låter som något som kostar drivvis med pengar att utföra.
Proceduren som sådan lär knappast kosta mycket. Det lär väl snarare vara svårt att överhuvudtaget hitta någon som gör det utan egentlig anledning.
Check. Jag skall låta sånt passera mig i fortsättningen. Antar att jag förtjänar det med tanke på att jag är lite okontroversiell & provocerande... (dessutom vaknade jag kl. 4 imorse, morr!)
Du förtjänar det med tanke på att du gör exakt samma sak själv. Typ hela tiden.
Bad dog. :smash:
Scratch89
2009-04-22, 20:31
Proceduren som sådan lär knappast kosta mycket. Det lär väl snarare vara svårt att överhuvudtaget hitta någon som gör det utan egentlig anledning.
http://stevemasonsmog.typepad.com/.a/6a00e3982071838833011279738ce528a4-320wi
<självporträtt>
o_O
Proceduren som sådan lär knappast kosta mycket. Det lär väl snarare vara svårt att överhuvudtaget hitta någon som gör det utan egentlig anledning.
Sant. Jag undrar om mitt saltintag kan påverkat det. Jag saltar min mat ganska mycket. Är å andra sidan konstant saltsugen. Svettas mycket, så jag antar att mycket salt försvinner därigenom.
Sedan är det ju inte alla som tappar vätska när de går över till LCHF, underligt nog. Läst om fler i samma situation.
Du förtjänar det med tanke på att du gör exakt samma sak själv. Typ hela tiden.
Bad dog. :smash:
F'låt! Vem skall jag offra geten till?
Om du hållt nere kolhydratintaget rejält under några få veckor hittils och dessutom skurit ner på energinivån, så är det möjligt. Hur länge har du hållt på?
För mig är det ingen skillnad när stjärnorna dyker upp, det är som det brukar vara.
3½ vecka. Det verkar gå lättare och lättare rent "hungermässigt" och "sug-efter-carbs-mässigt" och "undvikande-av-brain-fog-mässigt". Jag förstår att en förändring av kosten kan ta en månad eller kanske längre tid innan man är hyfsat anpassad.
3½ vecka. Det verkar gå lättare och lättare rent "hungermässigt" och "sug-efter-carbs-mässigt" och "undvikande-av-brain-fog-mässigt". Jag förstår att en förändring av kosten kan ta en månad eller kanske längre tid innan man är hyfsat anpassad.
Bra att du märker av en förbättring så det inte bara är jämmer och elände hela tiden. Om det nu tar en månad för en sån omställning för hjärnan (bara 10-15% av den totala energin, litet organ om man bara ser till energiförbrukning) verkar det inte helt orimligt att det tar än längre tid för resten av kroppen att ändra sig.
Finns det någon definition på vad som anses vara LCHF uttryckt i E% kolhydrater?
Finns det någon definition på vad som anses vara LCHF uttryckt i E% kolhydrater?
Nä... Men i gram! Ungefär 20 gram kolhydrater/dygn brukar vara "Svensk LCHF". Men beroende på grad insulinresistens behöver du kanske inte äta så lite. Även om det inte skadar att äta så lite om du nu är frisk. Du kan i praktiken ändå inte äta några mängder kolhydratrik mat ens om du ökar nivån trefalt.
För mig blir det 3E% om jag antar 2500 kcal/dygn, för en liten tjej blir det kanske 5E% och för en stor björn kanske närmare 1E%.
Sedan är allt som vanligt med fix (mer eller mindre) proteinmängd baserat på kroppsvikt, och resterande mängd energi från fett.
Anders The Peak
2009-04-23, 07:54
Mikael. Du har så lite muskelmassa att små skillnader i muskelglykogen inte märks.
Skämt åsido så kan det vara många faktorer som gör att du inte märkte något, bl.a. att du kanske inte var så uppmärksam och mätte dig noga.
Personligen så har jag antagligen betydligt mer muskelmassa jämfört med ca 95% av medlemarna på det här forumet. De enda problem jag kan känna av ibland handlar inte om kraft osv i träningen utan att jag får huvudvärk när inte energin räcker till då jag missar att äta tillräckligt med fett och protein. Om jag fyller på med ordentligt kolhydrater blir jag bara blaskig så jag försöker att äta ca 150gr komplexa kolhydrater(grönsaker blir betydligt mer i råvikt) per dag då håller jag mig hård och fin i muskulaturen.
Ola Wallengren
2009-04-23, 08:10
150g kh är iofs inte så lite tillsammans med den proteinmängden som du äter men märkte du av en viktnedgång som kan bero på glykogenförråden när du ändrade på kosten?
Senast jag körde en kortare låg-kh låg-kalori diet (ca ~50g kh, 1500kcal) så gick jag ner cirka 6kg FFM på 12 dagar, vilket jag fick tillbaka efter lite knappt en vecka av "normalt" ätande. Givetvis så var jag ju knappast i energibalans men ändå.
Jag kör inget LCHF men tkr ämnet är intressant och lchf-lägret kommer med många bra argument. Men en sak jag tänkt på är den psykologiska faktorn som iaf jag har då jag vräker i mig ett mål med lite kolisar och istället feta produkter(t.ex innhållande stor fördelning mättade fätter som ost/fettdelen på kött/grädde/etc) och blir rejält mätt, just denna mättnadskänsla gör iaf att jag tänker "fasen vad tjock jag blir nu". Alltså, mättnadskänsla = kcalöverskott, vilket såklar inte stämmer, men det jag vill ha sagt är att det på nåt sätt känns lite anti-intuitivt att äta enligt LHCF.
Jag kör inget LCHF men tkr ämnet är intressant och lchf-lägret kommer med många bra argument. Men en sak jag tänkt på är den psykologiska faktorn som iaf jag har då jag vräker i mig ett mål med lite kolisar och istället feta produkter(t.ex innhållande stor fördelning mättade fätter som ost/fettdelen på kött/grädde/etc) och blir rejält mätt, just denna mättnadskänsla gör iaf att jag tänker "fasen vad tjock jag blir nu". Alltså, mättnadskänsla = kcalöverskott, vilket såklar inte stämmer, men det jag vill ha sagt är att det på nåt sätt känns lite anti-intuitivt att äta enligt LHCF.
Själv äter jag betydligt mindre volym mat på lågkolhydratkost, och blir alltid behagligt mätt, och håller mig nöjd länge. Aldrig längre lunchkoma heller.
spoonchest
2009-04-23, 14:16
Aldrig längre lunchkoma heller.
Men, du har ju helt missat poängen i såna fall. Paltkoma/lunchkoma sätter ju guldkant på vardagen
;)
Själv äter jag betydligt mindre volym mat på lågkolhydratkost, och blir alltid behagligt mätt, och håller mig nöjd länge. Aldrig längre lunchkoma heller.
Ja, jag säger inte heller emot det. Menar bara att intuition gör att man ändå inkluderar mer kolhydrater i kosten. Jag äter blandad husmankost, under mina smådeffer drar jag ner på kolhydraterna osv men ökar proteinet. Jag har nog börjat ersätta lite mer kolhydrater(pasta/ris/potatis/couscous/quinoa..) om jag tänker efter men det jag menar är att omställningen att käka enligt LCHF inte känns "rätt" eller hur jag ska uttrycka det. Mycket pga som jag skrev den höga mättnaden gör att man tror sig få i mer kcal än vad man får....
LCHF äger! Gick ned ca 13-15 kilogram på lite mer än en månad sommaren 2007. Lätt, enkelt och smidigt. Dock får man passa så man inte sitter på sopptippen igen som jag gör nu :)
Nackdel är att man blir galet lättpåverkad av alkohol av alla dess sorter. Kunde inte dricka mer än ca 4öl och bli helt snygg.
/R
Menar bara att intuition gör att man ändå inkluderar mer kolhydrater i kosten.
Nej, men SNR och livsmedelsindustrin....
Mycket pga som jag skrev den höga mättnaden gör att man tror sig få i mer kcal än vad man får....
Om du gör en seriös deff har du ändå koll på exakta mängden kcal du får i dig, så då är det väl bara en fördel att inte vara hungrig trots energiunderskott?
Själv äter jag betydligt mindre volym mat på lågkolhydratkost, och blir alltid behagligt mätt, och håller mig nöjd länge. Aldrig längre lunchkoma heller.
Den faktorn är inte helt ointressant. Min hunger är oändlig, och kanske skulle jag kunna ändra det genom att inte vänja mig vid att äta så ohemult mycket varje gång.
Nej, men SNR och livsmedelsindustrin....
hmm.. okey. Jag vill ändå hävda att om en persons utan några som helst kunskaper inom kost/näringslära(eller ens hört talas om SNR/SLV) äter ett mål med innehållande mycket fett och ett mål med mycket kolhydrater och båda målen innehåller lika mkt kcal så uppfattar den personen att han "kommer gå upp i vikt" av fettdieten pga att personen känner sig mättare.
Jag tror du inte förstår vad jag försöker säga så behöver inte gräva djupare i det :)
Om du gör en seriös deff har du ändå koll på exakta mängden kcal du får i dig, så då är det väl bara en fördel att inte vara hungrig trots energiunderskott?
Hmm.. det går väl göra seriösa deffar utan att ha exakt koll på mängden kcal?? Nu vet jag inte hur du definierar "exakt" i det här fallet men det är svårt att få precisa värden och alla som gör seriösa deffar håller inte på väger maten osv. Nu vet jag inte om du skulle kallat mina deffar seriösa men jag har hummat och det har funkat rätt bra med -.5Kg/vecka-deffar.
Javisst är det en fördel, men jag menade inte just det exemplet i en deff utan bara rent allmänt.
Den faktorn är inte helt ointressant. Min hunger är oändlig, och kanske skulle jag kunna ändra det genom att inte vänja mig vid att äta så ohemult mycket varje gång.
Kanske? Jag vet inte riktigt om det beror på att du äter mycket i sig att göra. Man kan ju vänja sig vid att äta en gång om dagen. Vet inte hur du äter nu, men du kan ju prova att minska mängden kolhydrater & öka mängden fett och se om det hjälper?
Jag kan också få matkoma om jag äter jättemycket mat framförallt med mycket protein. Så det blir vanligtvis en större andel fett. Det funkar fint. Man får, som Endura lade märke till ovan, oftast (om man inte är van) ha med lite utfyllnad för att känna mättnad direkt.
Jag har själv alltid varit en sån som är oändligt hungrig och tidvis blev irriterad när jag inte fick mat inom någon timme. Jag kunde inte heller gardera genom att bara äta mer. I efterhand åt jag nog för lite fett. Numera kan jag, som sagt, äta mer och vara mätt längre. Väldigt behändigt!
"Gå ned 8 kilo till midsommar" (http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5000162.ab)
Mm, Aftonbladet...
Om jag endast äter 1000g bacon (c:a 3500kcal) om dagen när jag förbrukar 3000kcal/dygn, kommer jag ändå gå ner i vikt?
Om jag endast äter 1000g bacon (c:a 3500kcal) om dagen när jag förbrukar 3000kcal/dygn, kommer jag ändå gå ner i vikt?
Prova och se?
(motfråga: hur vet du att du exakt gör av med 3000 kcal?)
Ett JA eller NEJ hade räckt som svar.
Jag vet inte exakt att jag gör det men enligt beräkningar gör jag det +- en hundring.
Enligt Aftonbladets källor kommer jag gå ner i vikt, eller har jag fattat helt fel?
Om man litar på Aftonbladets källor har man ofta gjort ngt fel ja.
Om man litar på Aftonbladets källor har man ofta gjort ngt fel ja.
Ja det är därför jag frågar LCHF-kungen mikaelj, han är ju väldigt påläst och borde kunna svara på mitt påstående utan problem.
Om jag endast äter 1000g bacon (c:a 3500kcal) om dagen när jag förbrukar 3000kcal/dygn, kommer jag ändå gå ner i vikt?
Skulle gissa på att vätskan du tappar är mer än fettet du lägger på dig av överätningen till en början. Sen borde du börja gå upp i vikt igen.
spoonchest
2009-04-27, 12:21
Om jag endast äter 1000g bacon (c:a 3500kcal) om dagen när jag förbrukar 3000kcal/dygn, kommer jag ändå gå ner i vikt?
Man kommer antagligen att bli undernärd.
Ja det är därför jag frågar LCHF-kungen mikaelj, han är ju väldigt påläst och borde kunna svara på mitt påstående utan problem.
Mitt tidigare svar står fast.
Skulle gissa på att vätskan du tappar är mer än fettet du lägger på dig av överätningen till en början. Sen borde du börja gå upp i vikt igen.
Fast å andra sidan torde saltmängden göra att man binder vätska, på det fula sättet, samtidigt. Så man blir helt enkelt smalfet.
Nitrometan
2009-04-27, 12:39
Fast å andra sidan torde saltmängden göra att man binder vätska, på det fula sättet, samtidigt. Så man blir helt enkelt smalfet.
Och läser AB. Hemska öde. :Virro
Runda Grodan
2009-04-27, 13:12
Om jag endast äter 1000g bacon (c:a 3500kcal) om dagen när jag förbrukar 3000kcal/dygn, kommer jag ändå gå ner i vikt?
Ett JA eller NEJ hade räckt som svar.
Jag vet inte exakt att jag gör det men enligt beräkningar gör jag det +- en hundring.
Enligt Aftonbladets källor kommer jag gå ner i vikt, eller har jag fattat helt fel?
Om du äter mer energi än du gör av med går du upp i vikt.
Såhär stod det i Aftonbladet, "– Ät tills du känner dig nöjd, helst innan du blir mätt, säger Annika Dahlqvist. "
Om du kör den där dieten tror jag aptiten kommer att sätta stopp innan du fått i dig tillräckligt för att hamna på energiöverskott. Många rapporterar att aptiten sjunker väldigt mycket.
Jag har försökt mig på något som liknar det där ett väldigt kort tag och till slut fick jag tvinga i mig mat för att inte hamna på för stort energiunderskott.
Det är bedrägligt med bacon. Energiinnehållet gäller hela påsens innehåll men det är ju mycket av flottet som stannar kvar i stekpannan och tallriken.
Det är bedrägligt med bacon. Energiinnehållet gäller hela påsens innehåll men det är ju mycket av flottet som stannar kvar i stekpannan och tallriken.
Det är då en bit bröd kommer till hands - man lägger den i stekpannan och bryner den i fettet!*drool*
Äggröra är också fantastiskt bra på att suga åt sig fett!
Eller, hälla baconflottet på stekt blodpudding. Också ganska svampaktigt. Bra "PWO" :-)
Äggröra är också fantastiskt bra på att suga åt sig fett!
Eller, hälla baconflottet på stekt blodpudding. Också ganska svampaktigt. Bra "PWO" :-)
Var inte min mening i att låta dryg innan, dock kanske det uppfattades så - men ditt förslag är bättre! Svårt att se något godare till frukost om man har en lång dag framför sig än äggröra och bacon!!
MUMS*drool*
+en stor mugg med nymalt kaffe
Om du äter mer energi än du gör av med går du upp i vikt.
Såhär stod det i Aftonbladet, "– Ät tills du känner dig nöjd, helst innan du blir mätt, säger Annika Dahlqvist. "
Om du kör den där dieten tror jag aptiten kommer att sätta stopp innan du fått i dig tillräckligt för att hamna på energiöverskott. Många rapporterar att aptiten sjunker väldigt mycket.
Jag har försökt mig på något som liknar det där ett väldigt kort tag och till slut fick jag tvinga i mig mat för att inte hamna på för stort energiunderskott.
Så LCHF handlar om att man inte ska överskrida sitt kcal-behov som alla andra dieter?
Så LCHF handlar om att man inte ska överskrida sitt kcal-behov som alla andra dieter?
Va? I vilka dieter ska man överdrida kcal-behovet? Inte där bantning/deffning ingår hoppas jag :S
Va? I vilka dieter ska man överdrida kcal-behovet? Inte där bantning/deffning ingår hoppas jag :S
Det står INTE överdriva.
edit: Såg nu att det kunde tolkas åt andra hållet också.
WHITEFOLKS
2009-04-27, 14:56
Kaloriöverskott på diet är ju inte direkt motsägelsefullt.
thompaboy
2009-04-27, 15:14
Va? I vilka dieter ska man överdrida kcal-behovet? Inte där bantning/deffning ingår hoppas jag :S
Ur marknadsföringssynvinkel är det effektivare att basunera ut "ät så mycket du vill" eller "pastabanta". Läser man mellan raderna finner man ofta att det går ut på att röra sig mer och minska på sånt som ger onödiga kalorier. Alla dieter leder om de efterföljs i slutändan till att man gör av mer än vad man stoppar i sig.
Poängen var väl att för vissa var det mycket lättare att kontrollera sitt kcalintag med en lågkolhydratskost.
Kaloriöverskott på diet är ju inte direkt motsägelsefullt.
En diet som har viktnedgång som syfte? Förklara varför det inte är motsägelsefullt...
WHITEFOLKS
2009-04-27, 15:48
Ja en diet med viktnedgång som syfte kräver ju givetvis ett kaloriunderskott. Jag syftade mer på att diet i sig inte krävde ett underskott.
Runda Grodan
2009-04-27, 16:02
Så LCHF handlar om att man inte ska överskrida sitt kcal-behov som alla andra dieter?
Jag vet inte om det är poängen, jag beskrev en aspekt av dieten som kan underlätta om man vill gå ned i vikt.
Det kanske var lite svårt att förstå men jag menade att referera till den senast postade Aftonbladet-länken (den som diskuterades) och där ville i alla fall tanterna gå ned i vikt.
"Gå ned 8 kilo till midsommar" (http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article5000162.ab)
Mm, Aftonbladet...
Läser vi texten hittar vi:
– Mättat fett är bra, bland annat har det intressanta hormonella effekter.
Vilka hormoner då ?
Enda anledningen till att äta mättat fett, som jag ser det, är för att inte äta fleromättat fett. För mig är mättat fett bara något som ÄR. Det finns där och är bara ren energi.
För mig skulle det gå alldeles utmärkt att byta smöret ( som också är 40 % oljesyra ) mot olivolja. Ligger man lågt på fleromättat fett så kan hederlig rapsolja göra samma sak ( så länge inte mängden fleromättat fett skenar iväg ).
Läser vi texten hittar vi:
– Mättat fett är bra, bland annat har det intressanta hormonella effekter.
Vilka hormoner då ?
I föreläsningen om snabbmatsstudien pratade han om att mättat fett (om det var palm- eller stearinsyra?) som aktiverade någonting på cellmembranen som skyddade mot diabetes. Jag minns inte exakt vad, men det hade använts för att göra saker självlysande. Det är i slutet av föreläsningen, har jag för mig.
Sedan finns det säkert andra effekter som jag inte känner till.
Jag minns inte exakt vad, men det hade använts för att göra saker självlysande.
Nobelpriset i kemi 2008? http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%B6nt_fluorescerande_protein
Kan inte ha varit en studie på människor om de använde GFP.
LCHF är grymmt :D..
Äta sig mätt, feta såser, massa kött å smuff.. Gå ner i vikt samtidigt som man känner sig mätt..
Ja kör hellre GI å LCHF än en utdöende utåldrad Bodybilder deff diet..
Pd
I föreläsningen om snabbmatsstudien pratade han om att mättat fett (om det var palm- eller stearinsyra?) som aktiverade någonting på cellmembranen som skyddade mot diabetes. Jag minns inte exakt vad, men det hade använts för att göra saker självlysande. Det är i slutet av föreläsningen, har jag för mig.
Sedan finns det säkert andra effekter som jag inte känner till.
Hur skiljer vi på palmitinsyra i kylimikroner från palmitinsyra i VLDL och palmitinsyra som sitter bundet till serumalbuminer. Hur aktiveras receptorn ? Vilken effekt får vi ?
Det finns alltså mycket kvar att grotta ned sig i.
Hur skiljer vi på palmitinsyra i kylimikroner från palmitinsyra i VLDL och palmitinsyra som sitter bundet till serumalbuminer. Hur aktiveras receptorn ? Vilken effekt får vi ?
Jag minns inte, och jag måste sparka igång en annan dator för att kolla på filmklippet igen, tyvärr. Han nämnde några saker som jag tyckte var intressant. Nästa gång jag känner mig hugad nog att kolla upp det skall jag försöka komma ihåg att skriva upp det för dig.
Tills dess kan den nyfikne se inslaget på http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm
Tills dess kan den nyfikne se inslaget på http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm
Hmm...den har jag redan sett. Mest intressant är att någon i gruppen snabbt får skador på levern och det läcker ut leverenzymer i blodet.
Minns inte något om respons på mättade fettsyror där.
Men mättat fett är inte ointressant.
Olibra var lovande en period med korrektas studier gjorda i Ulster med signifikanta resultat på att den gav mättnad.
Tyvärr så höll det inte ända fram:
http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=18052067
Men ändå...det kan finnas något med att få mättade fettsyror, som palmitinsyra, långt ned i tunntarmen.
Hmm...den har jag redan sett. Mest intressant är att någon i gruppen snabbt får skador på levern och det läcker ut leverenzymer i blodet.
ALAT? Har det något att göra med fettlever, förresten?
Minns inte något om respons på mättade fettsyror där.
Det var precis i samma del som de pratade om självlysande prylar.
Men mättat fett är inte ointressant.
Olibra var lovande en period med korrektas studier gjorda i Ulster med signifikanta resultat på att den gav mättnad.
Tyvärr så höll det inte ända fram:
http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=18052067
Hrm. 5g fett låter rätt lite. Vore intressant att jämföra på en lite mer avgörande del av energiintaget tycker jag.
Men ändå...det kan finnas något med att få mättade fettsyror, som palmitinsyra, långt ned i tunntarmen.
Vad gör de mättade fettsyrorna långt ned i tunntarmen?
Tills dess kan den nyfikne se inslaget på http://lioappl1.lio.se/video/2009/Framkant/tva.htm
Lite off topic:
Han nämnde att kvinnor löper mindre risk för diabetes, finns det nån statistik procentuellt hur många kvinnor som har diabetes typ 2 gentemot män med diabetes typ 2?
Inte en aning. Utan att kunna backa påståendet på något sätt låter det hursomelst rimligt eftersom bukfett i sig verkar ge insulinresistens (eller vad som är hönan), och då män brukar lagra fett på magen, så...
Det får bli din hemläxa tills imorgon, MrBulk!
spoonchest
2009-04-27, 21:44
Så LCHF handlar om att man inte ska överskrida sitt kcal-behov som alla andra dieter?
Poängen är ju att det ska vara lättare att hålla sig på kcalunderskott med LCHF för att det mättar väldigt bra.
Anton Fräs
2009-04-27, 21:45
Dessutom är det väl så att män generellt sett lider av mer fetma än damerna?
Damerna samlar sitt fett på bra ställen. Så de kan bidra till Booty-tråden.
spoonchest
2009-04-27, 21:55
Männens omsättning sjunker ju när de blir lite äldre/medelålders. Men de äter lika mkt som de gjorde när de var unga, och "pondusmagen" kryper fram under tröjkanten.
Vad gör de mättade fettsyrorna långt ned i tunntarmen?
Det är det som hela saken kretsar kring. Fettet ska inte vara där nere. Fettet ska ha absorberats betydligt högre upp i tunntarmen.
Tanken är att fettet ska skicka signaler upp till den övre delen av mag-/tarmkanalen för att bromsa matspjälkningen. Ge kroppen längre tid på sig att smälta maten. Indirekt ge mer mättnad.
Männens omsättning sjunker ju när de blir lite äldre/medelålders. Men de äter lika mkt som de gjorde när de var unga, och "pondusmagen" kryper fram under tröjkanten.
Har det med ämnesomsättningen eller begynnande insulinresistens att göra, undrar jag då.
Även kvinnors ämnesomsättning minskar med åldern. Det är mycket en fråga om hormoner, men inte bara. Summan av reaktionerna kan nog kallas "normalt åldrande".
spoonchest
2009-04-28, 15:34
Har det med ämnesomsättningen eller begynnande insulinresistens att göra, undrar jag då.
Antagligen en blandning av båda, slänger jag ur mig lite löst.
Eddie Vedder
2009-04-28, 16:03
Har det med ämnesomsättningen eller begynnande insulinresistens att göra, undrar jag då.
Muskelatrofi och en allmänt nedsatt utveckling av kroppen är nog den största anledningen. Att insulinkänsligheten och glukostoleransen (och även andra metabola faktorer) nedregleras med ålder har nog inte lika mycket med den nedsamma ÄMESOMSÄTTINGEN att göra. Men helt klart andra faktorer. Och dessa faktorer samverkar ju i risken att bli tjockare som i sin tur ökar hälsorisker etc. etc.
Men oavsett allt det här så är ju fortfarande undernäring ett större bekymmer i just den gruppen. Fast många gamlingar är nog både feta och undernärda (sängliggande hela dagarna och ingen aptit förutom kräm och kaffebröd i stort sett:(), i alla fall om jag utgår från den erfarenhet jag själv har.
Grandmaster
2009-04-28, 16:12
Mäns med åren ökande bukfetma har till mångt och mycket att göra med sjunkande testosteronhalt (dvs omfördelningen av fettet på kroppen).
Viktuppgången är främst relaterad till lägre aktivitet och sociala faktorer (familj stor faktor t ex), inte direkt ämnesomsättningen, som endast sjunker med några få % per decennie efter 20-30 års ålder.
Finns det någon sammanfattande tråd där man kan läsa typ en FAQ om LCHF, och finns det typ listor på bra råvaror/mat att käka? Eller ska man sitta och slå i massa databaser osv?
kalajset
2009-04-28, 22:24
Finns det någon sammanfattande tråd där man kan läsa typ en FAQ om LCHF, och finns det typ listor på bra råvaror/mat att käka? Eller ska man sitta och slå i massa databaser osv?
http://kolhydrater.ifokus.se/Articles/Read.aspx?MessageId=e64e72c3-2187-4266-9bd1-83f5734c4b48&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ArticleGroup
En bra FAQ om LCHF, (som iofs bör tas med en nypa salt, men den är faktiskt förvånansvärt saklig för att vara något som kan hittas på denna sida).
MrBurner
2009-04-28, 23:11
Den är ju sammanställd av "mikaelj" dessutom :-)
kalajset
2009-04-29, 00:01
:D Visst är det så. Jag tycker det är en mycket bra FAQ eftersom den tar upp "vardagliga bekymmer och tankegångar" folk som är sugna på att börja med LCHF kan uppleva sig ha, utan att direkt skriva saker som "kolhydrater är pest" eller "fett är den enda vägen till viktnedgång och hälsa". Jag minns att det visserligen var en del saker jag själv reagerade på när jag läste igenom den, men det hör egentligen inte hit. Total och fullkomlig obejktivitet, (eller vad man nu ska kalla det), kommer nog aldrig finnas när det gäller kost och kostråd, så strikt sett som en introduktion till kostens idéer är den kanon.
Men oavsett allt det här så är ju fortfarande undernäring ett större bekymmer i just den gruppen. Fast många gamlingar är nog både feta och undernärda (sängliggande hela dagarna och ingen aptit förutom kräm och kaffebröd i stort sett:(), i alla fall om jag utgår från den erfarenhet jag själv har.
Jag har märkt det där också. Mycket kräm och kaffebröd. Maten som levereras är i för små portioner och felkomponerade ibland. Folk undrar varför gamlingarna är undernärda? Börja laga äggröra till stackarna till frukost!
Eddie Vedder
2009-04-29, 04:06
Maten som levereras är i för små portioner och felkomponerade ibland.
Snarare tvärtom. Oansvarigt påslafsade jätteporioner som växer på tallriken. Det är alla fall min erfarenhet när jag jobbat med odugliga personer. Bättre att ge en liten trevligt upplagd portion och fråga lite försiktigt efteråt om personen vill ha mer.
Det är sjukt hur en del idioter behandlar de äldre som husdjur.
Men felkomponerat håller jag med om i viss mån, dock bestämmer ju var och en vad de orkar äta och tyvärr är ofta köttet och såsen svårare att få i sig än potatismoset t.ex.
http://kolhydrater.ifokus.se/Articles/Read.aspx?MessageId=e64e72c3-2187-4266-9bd1-83f5734c4b48&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ArticleGroup
En bra FAQ om LCHF, (som iofs bör tas med en nypa salt, men den är faktiskt förvånansvärt saklig för att vara något som kan hittas på denna sida).
Jag tycker det är en mycket bra FAQ eftersom den tar upp "vardagliga bekymmer och tankegångar" folk som är sugna på att börja med LCHF kan uppleva sig ha, utan att direkt skriva saker som "kolhydrater är pest" eller "fett är den enda vägen till viktnedgång och hälsa". Jag minns att det visserligen var en del saker jag själv reagerade på när jag läste igenom den, men det hör egentligen inte hit. Total och fullkomlig obejktivitet, (eller vad man nu ska kalla det), kommer nog aldrig finnas när det gäller kost och kostråd, så strikt sett som en introduktion till kostens idéer är den kanon.
Tack! Säg gärna till om det är något du saknar eller om något är helt skevt.
Det är sjukt hur en del idioter behandlar de äldre som husdjur.
Men felkomponerat håller jag med om i viss mån, dock bestämmer ju var och en vad de orkar äta och tyvärr är ofta köttet och såsen svårare att få i sig än potatismoset t.ex.
Finns det bra proteinkällor (det verkar vara där där det brister) som är lätttuggade? De borde ju kunna få en vassle/kaseinskak på helmjölk och vispgrädde, för såna som har extremt svårt att få i sig mat.
Tack! Säg gärna till om det är något du saknar eller om något är helt skevt.
Borde vi inte reda ut det här:
Det är t.ex. välkänt att mättat fett ökar testosteronnivån
Var, när, men ffa hur ?
Det vore skoj ifall vi kunde reda ut begreppen.
Eddie Vedder
2009-04-29, 06:35
Finns det bra proteinkällor (det verkar vara där där det brister) som är lätttuggade? De borde ju kunna få en vassle/kaseinskak på helmjölk och vispgrädde, för såna som har extremt svårt att få i sig mat.
Ja det är enkelt fixat men inget som prioriteras. När jag kokade gröt i somras gjorde jag det noggrant och jag tillsatte alltid 50 gram smör i gröten. Den var grymt populär och de som annars valde fil och flingor åt gröt de dagarna jag berättade att jag hade kokat den.
Bordsmargarinet var LÄTTA och det gjorde mig förbannad men köket hade inget alternativ där tyvärr.
Men det du nämner är ju förstås genomförbart men vem har de kunskaperna och vem prioriterar sånt? Det krävs ju ett specialintresse för just kostfrågor hos personalen då.
Borde vi inte reda ut det här:
Det är t.ex. välkänt att mättat fett ökar testosteronnivån
Var, när, men ffa hur ?
Det vore skoj ifall vi kunde reda ut begreppen.
*hmm* borde formuleras om till "håller testosteronnivån på en normalhög nivå", kanske. Vad säger du? Många har nog tidigare ätit ganska fettsnålt och dessutom skytt mättat fett.
Relaterat, har dietärt kolesterol någon inverkan på den totala mängden kolesterol och därigenom uppreglera testosteronnivån? Kroppen borde ha en set-point, men den kanske slösar om det finns mer kolesterol tillgängligt? Å andra sidan får man äta mycket ägg i så fall, eftersom den egna kolesterolproduktionen samtidigt borde nedregleras.
På samma sätt, kan fibrer (och annat elände, extremfall statiner) sänka kolesterolnivån till onaturligt låga nivåer så att testosteronnivåerna blir lidande? (jag tror på Ravnskovs linje i att kolesterolet helst bör vara som det är)
Ja det är enkelt fixat men inget som prioriteras. När jag kokade gröt i somras gjorde jag det noggrant och jag tillsatte alltid 50 gram smör i gröten. Den var grymt populär och de som annars valde fil och flingor åt gröt de dagarna jag berättade att jag hade kokat den.
:-)
Men det du nämner är ju förstås genomförbart men vem har de kunskaperna och vem prioriterar sånt? Det krävs ju ett specialintresse för just kostfrågor hos personalen då.
Det är där ni dietister/likn. kommer in och frälser världen!
Lustigt att det skall krävas ett specialintresse för kostfrågor överallt när det betyder så oerhört mycket för vår hälsa. Jag tycker det borde fokuseras på mycket mer. Om inte ur ett mänskligt perspektiv, så i ett ekonomiskt -- friska och krya patienter är billigare än sjuka & trötta.
Eddie Vedder
2009-04-29, 07:20
:-)
Det är där ni dietister/likn. kommer in och frälser världen!
Det är inte kostcheferna och dietisterna som slutligen står på boendet och sevrerar. Det är där det brister, det finns massor av förslag, åtgärder, utbildning m.m. men det följs inte i praktiken när maten väl läggs på tallriken av en stressad (och ointresserad?) underskötaerksa/vikarie.
Men nog om äldrevården, känns lite väl off topic även om det är väldigt intressant.:)
Ja det är enkelt fixat men inget som prioriteras. När jag kokade gröt i somras gjorde jag det noggrant och jag tillsatte alltid 50 gram smör i gröten. Den var grymt populär och de som annars valde fil och flingor åt gröt de dagarna jag berättade att jag hade kokat den.
Vafalls! Smöret skall bres PÅ grötn. Det blir en smakfull kontrast. Och grötn ska kokas hård.
Bara en parentes.
Eddie Vedder
2009-04-29, 08:33
Vafalls! Smöret skall bres PÅ grötn. Det blir en smakfull kontrast. Och grötn ska kokas hård.
Du indentifierar dig med de sjuka på äldreboendet märker jag. :D
Om inte ur ett mänskligt perspektiv, så i ett ekonomiskt -- friska och krya patienter är billigare än sjuka & trötta.Folk som lever längre än medelsvensson kan mycket väl kosta mer för samhället. Det bästa ur ren ekonomisk synvinkel är att folk lever så länge och väl så de kan arbeta tills de blir 65 år för att därefter gärna avlida snabbt som tex av en infarkt eller stroke.
Finns en hel del seriösa avhandlingar på detta område där flera kommer fram till att tex rökare och överviktiga många gånger kostar mindre för vården om man ser till en hel livstid. De är klart dyrare när de lever men sen lever de också en ~10år mindre där de andra lever vidare med nya höftleder mm...
http://medicine.plosjournals.org/archive/1549-1676/5/2/pdf/10.1371_journal.pmed.0050029-L.pdf
Det är nästan aldrig så svart och vitt som man önskat att det skulle vara...
Borde vi inte reda ut det här:
Det är t.ex. välkänt att mättat fett ökar testosteronnivån
Var, när, men ffa hur ?
Det vore skoj ifall vi kunde reda ut begreppen.
Tror Grub får flika in här. Det var han som postade grafen som visade detta.
Jag har märkt det där också. Mycket kräm och kaffebröd.
Kräm behöver inte tuggas och är lättsvalt och smakar mycket. Får ju alla i sig någon energi iaf, andra koster kanske vissa bara petar i av någon av de många anledningar som finns. Kaffebröd är gott.
Eddie Vedder
2009-04-29, 11:18
Kräm behöver inte tuggas och är lättsvalt och smakar mycket. Får ju alla i sig någon energi iaf, andra koster kanske vissa bara petar i av någon av de många anledningar som finns. Kaffebröd är gott.
Så du ser inga problem i att de äldre inte finner någon glädje i maten och måltiden utan hellre tvingar i sig lite kräm ensamma? Givetvis bättre än ingenting som du säger men man måste ju ställa sig frågan VARFÖR alternativet är ingenting.
Och det är ett jätteproblem tycker jag. Jag blev lite förvånad över det inlägget måste jag erkänna.
Åh, uppfattade du det så. Ja då lär du nog varit förvånad.
Men klart det finns problem: Dysfagi, protesproblem/tandstatus, smak, underliggande sjukdomar,sittställning, Depression för att nämna några.
Vissa äldreboenden har ju det ganska fint serverat och genomtänkt gudskelov (annars så skulle ju man inte våga bli gammal, fan). Elisabeth Rothenberg stoltserade lite med änggårdsbacken som ett gott exempel:
http://www.vardalinstitutet.net/PSUser/servlet/com.ausys.ps.web.user.servlet.PageServlet?nodeid=2 764&pageversion=1
Tror Grub får flika in här. Det var han som postade grafen som visade detta.
Hmm...ni anser att testosteronet är kopplat till mängd kolesterol alternativt kopplat till enterohepatiska kretsloppet ?
Jag kan inte men det verkar, för mig, inte sannolikt. Varför skulle inte hypothalamus reagera ifall kolesterol och testosteron försvann ut genom gallan vidare ned i ändtarmen ?
Man ska väl akta sig för att dra slutsatsen att om brist på ngt tex kolesterol ger lägre tex testo att inmundiga detta i mängd skulle fortsätta att ge ökningar när kroppen väl fått nog av sagda ämne. Finns väl rätt många olika studier som tolkats på detta sätt och skapat div tveksamma tillskott...
Som jag ser det är det rätt tveksamt med hela resonemanget.
Jag slänger in min fråga här.
Tanken började i en annnan tråd:
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=3648725&postcount=10
Hur är det nu ? Fettsyror som frisätts till blodet. Vad händer med dem ifall de inte förbränns ?
Jag antog att levern roffade åt sig fettsyrorna och bildade nya VLDL-partiklar som skickas ut i blodet igen. Den fysiologiska fördelen blir att pH inte påverkas så mycket eftersom fettet ligger som neutralfett/triglycerider.
A.Steinbach
2009-05-06, 20:10
Jag slänger in min fråga här.
Tanken började i en annnan tråd:
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=3648725&postcount=10
Hur är det nu ? Fettsyror som frisätts till blodet. Vad händer med dem ifall de inte förbränns ?
Jag antog att levern roffade åt sig fettsyrorna och bildade nya VLDL-partiklar som skickas ut i blodet igen. Den fysiologiska fördelen blir att pH inte påverkas så mycket eftersom fettet ligger som neutralfett/triglycerider.
Här finns lite att läsa
Now consider an obese individual with reduced fatty acid trapping. As shown in Fig 4, compared with the obesity with normal fatty acid trapping, less of the dietary fatty acids are immediately deposited into adipose tissue in the early postprandial period, relatively more arriving at the liver. Therefore, during this time, adipose tissue triglyceride mass will increase less than in the obese individual with normal fatty acid trapping, whereas triglyceride mass in the liver will increase more than in the normal individual. During and after the meal, however, VLDL triglyceride output will be increased to avoid excessive triglyceride deposition in the liver. Part of this VLDL triglyceride will be used by muscle, but the excess will be presented to the adipocyte. VLDL allows, therefore, a second chance to deposit the fatty acids within the adipocyte. Therefore, just as in the normal individual, fatty acids in excess of metabolic need will be deposited in adipose tissue. This conclusion follows because the ASP pathway and insulin determine the rate of adipocyte triglyceride synthesis, not whether fatty acids will eventually be deposited in this tissue. The difference between normal and reduced fatty acid trapping relates not to the ultimate destination of the fatty acids but to how many turns of the metabolic wheel are required for the excess fatty acids to reach the one site of storage: adipose tissue
The Adipocyte, Fatty Acid Trapping, and Atherogenesis
Arteriosclerosis, Thrombosis, and Vascular Biology. 1998;18:147-151.
Hur är det nu ? Fettsyror som frisätts till blodet. Vad händer med dem ifall de inte förbränns ?
Jag antog att levern roffade åt sig fettsyrorna och bildade nya VLDL-partiklar som skickas ut i blodet igen. Den fysiologiska fördelen blir att pH inte påverkas så mycket eftersom fettet ligger som neutralfett/triglycerider.
Borde man inte få förhöjda värden av VLDL, då? Om jag minns rätt används VLDL för att approximera triglycerider, eller om det var tvärtom, och i så fall faller din idé i sank, åtminstone vad gäller fastevärdena som alltid sjunker. Mitt TG-fastevärde var 0,5 efter fem dagar på enbart ägg, efter en period på några veckor med blandad LCHF-kost och därefter en helg med nästan bara bröd var det 0,8 på måndagen.
Om jag nu minns rätt och det är så, så kanske det betyder att man får förhöjda VLDL-nivåer när man äter.
Men, varför skulle de inte förbrännas? Göra mig varm, t.ex.
A.Steinbach
2009-05-06, 20:29
Borde man inte få förhöjda värden av VLDL, då? Om jag minns rätt används VLDL för att approximera triglycerider, eller om det var tvärtom, och i så fall faller din idé i sank, åtminstone vad gäller fastevärdena som alltid sjunker. Mitt TG-fastevärde var 0,5 efter fem dagar på enbart ägg, efter en period på några veckor med blandad LCHF-kost och därefter en helg med nästan bara bröd var det 0,8 på måndagen.
Om jag nu minns rätt och det är så, så kanske det betyder att man får förhöjda VLDL-nivåer när man äter.
Men, varför skulle de inte förbrännas? Göra mig varm, t.ex.
Klart du förbränner mer fett om du äter mer fett men du kan ju inte förbränna allt direkt. Det kommer först lagras för att sedan frisättas och sedan förbrännas.
Ligger du i energibalans med en LCHF-kost så kommer ju inte fettbalansen bli negativ bara för att du förbränner mer fett just pga att du äter mer fett. Jämfört med en kolhydratbaserad kost där du förbränner mindre fett men då även äter mindre fett och fettbalansen behålls om du ligger på energibalans.
Jess. Jag undrade vad det var Sverker syftade på vad gäller de som inte förbränns, bara.
A.Steinbach
2009-05-06, 21:08
Jess. Jag undrade vad det var Sverker syftade på vad gäller de som inte förbränns, bara.
Finns ju beskrivit i artikeln jag citerar ur ovan. Alltså om en större mängd fettsyror ungår inlagrin vid det initiala skedet då triglyceriderna hydrolyseras vid fettcellerna och åker ut i cirkulationen istället. De når sedan levern för att sedan skickas ut i VLDL och sedan lagras i fettväven.
Finns ju beskrivit i artikeln jag citerar ur ovan. Alltså om en större mängd fettsyror ungår inlagrin vid det initiala skedet då triglyceriderna hydrolyseras vid fettcellerna och åker ut i cirkulationen istället. De når sedan levern för att sedan skickas ut i VLDL och sedan lagras i fettväven.
Jo, och vi postade samtidigt. :-) Men tack för sammanfattningen!
Jess. Jag undrade vad det var Sverker syftade på vad gäller de som inte förbränns, bara.
De fettsyror som frisätts till blodet. Var tar de vägen ? var min fråga. Så fort vi tar i lite och börja röra på oss måste det frisättas fett från depåerna ( det finns ju inget glykogen ). Vart kommer överskottet att hamna någonstans.
Tydligen så hamnar det i levern och kommer ett snurra ett varv i blodet igen.
Då tänker vi ett steg längre. Vad är skillnaden på fett från fruktos och fett som kommer från depåerna. Är fett från fruktos sämre ?
Då tänker vi ett steg längre. Vad är skillnaden på fett från fruktos och fett som kommer från depåerna. Är fett från fruktos sämre ?
Först...
Dietärt fett verkar enligt en del nyligen publicerade studier inte förfetta levern, och lågkolhydratkost verkar snarare för att motverka den effekten. Fruktos kommer däremot att orsaka leverförfettning. (lokal insulinspik i levern till fruktoset?)
Varför? Det vet jag inte. Jag tror att du ställer fel fråga.
Men jag tänker inte på dietärt fett ( läs kylimikroner ). Jag tänker på det fettet som snurrar runt mellan måltiderna ( läs VLDL ).
Men jag tänker inte på dietärt fett ( läs kylimikroner ). Jag tänker på det fettet som snurrar runt mellan måltiderna ( läs VLDL ).
Att det i ena fallet fastnar i levern och att det i andra fallet inte gör det. [Överkonsumption av] fruktos som passerar levern försämrar insulinkänsligheten där.
Eller?
Jag är ingen expert på förfettning av levern. Mina kunskaper är mycket ytliga där. Fettlever får man vid hög alkoholkonsumtion eftersom alkoholen omsätts enbart i levern. Här finns en tydlig likhet med fruktosen. Men finns det ett samband mellan fruktos och leverförfettning ? Det ska inte vara så svårt att plocka fram.
Andra alternativet till fettlever för mig är ifall man inte får i sig tillräckligt med protein, men ändå tillräckligt med energi. Då brister det i bildandet av fosfolipiderna och fettet kan inte transporteras ut som VLDL. Jag har för mig att den effekten är visad på hundar. Mäniskor vet jag inte.
Sänkt insulinkänslighet är en klassiker i sammanhanget. Det är inte bra.
Däremot skulle det vara intressant och jämföra effekten över dygnet med fett. Har inte King Grub något abstrakt om att fett till frukost sänker insulinkänsligheten över dagen...någonting. Det är alltid bra att sätta en effekt i relation till något annat.
Här finns chansen att slå sista spiken i kistan och stänga in fruktosen för alltid.
Har inte King Grub något abstrakt om att fett till frukost sänker insulinkänsligheten över dagen...någonting. Det är alltid bra att sätta en effekt i relation till något annat.
Minns inte abstractet men både intag av stora mängder fett eller snabba kolhydrater sabbade väl insulinkänsligheten för hela dagen om jag inte missminner mig.
Jag är ingen expert på förfettning av levern. Mina kunskaper är mycket ytliga där. Fettlever får man vid hög alkoholkonsumtion eftersom alkoholen omsätts enbart i levern. Här finns en tydlig likhet med fruktosen. Men finns det ett samband mellan fruktos och leverförfettning ? Det ska inte vara så svårt att plocka fram.
Jadå, det gör det. Samband, osäker på kausaliteten, men Google får det åtminstone att låta så, t.ex.:
* http://www.healthyeatingclub.org/info/articles/body-shape/fructose.htm
* http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18395287
Ihopkopplat med metabola syndromet. Fruktos gav ju störst ökning av bukfett jämfört med glukos ("man blir inte fet av glukos"-studien). Lågkolhydrat vänder bägge:
* Low-Carb Diet Burns More Excess Liver Fat Than Low-Calorie Diet (http://www.diabetesincontrol.com/results.php?storyarticle=6459)
Andra alternativet till fettlever för mig är ifall man inte får i sig tillräckligt med protein, men ändå tillräckligt med energi. Då brister det i bildandet av fosfolipiderna och fettet kan inte transporteras ut som VLDL. Jag har för mig att den effekten är visad på hundar. Mäniskor vet jag inte.
Heh, nån som bulkar lite för hårt på maltodextrin och glömmer EAA:t? :-)
Sänkt insulinkänslighet är en klassiker i sammanhanget. Det är inte bra.
Däremot skulle det vara intressant och jämföra effekten över dygnet med fett. Har inte King Grub något abstrakt om att fett till frukost sänker insulinkänsligheten över dagen...någonting. Det är alltid bra att sätta en effekt i relation till något annat.
Ptja, man får väl skilja lite på vad för sorts insulinkänslighet man pratar om. Höga mängder fria fettsyror (t.ex. lågkolhydratkost) gör att en viss mängdsocker höjer blodsockret mer än på en högkolhydratkost pga en akut nedsatt insulinkänslighet, men det är ju inte alls samma som en kroniskt nedsatt insulinkänslighet, typ 2-diabetes.
Här finns chansen att slå sista spiken i kistan och stänga in fruktosen för alltid.
*hämtar hammare & spik*
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/26/2/197
Enligt en kille på ett forum så kunde personer enligt den artikeln äta uppemot 7000 kcal/dag och ändå knappt gå upp något i vikt, dessa är då förespråkare för LCHF som menar att sålänge du håller kolhydrater under en viss gräns kan du praktiskt taget inte gå upp i vikt.
Verkar det stämma det dom påstår (i forumet), och hur hänger det ihop, var det pga att försökspersonerna var mycket feta ("obese")?
Nu är detta inget jag skulle göra själv, men visst är det intressant! (fan är edit bara 3min för? :()
[QUOTE=mikaelj;3652030]Jadå, det gör det. Samband, osäker på kausaliteten, men Google får det åtminstone att låta så, t.ex.:
* http://www.healthyeatingclub.org/info/articles/body-shape/fructose.htm
* http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18395287
QUOTE]
Jag har lite svårt att ta till mig Healty Eating Club. Men hur som helst, deras tips om mat är synneligen allmängiltiga och vi kan nog ( de flesta ) hålla med:
http://www.healthyeatingclub.org/info/articles/food-guides/tips.htm
Den andra länken anger att fettlever utvecklas tillsammans med övervikt och diabetes typ 2. Här finns för mycket korsreaktioner. Det vore bättre med en undersökning på normalviktiga som håller sin kroppsvikt över hela undersökningsperioden. Själv tycker jag inte det är speciellt konstigt att vi får en substratinducering för att bilda enzymer som tar hand om fruktos.
A.Steinbach
2009-05-08, 19:09
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/26/2/197
Enligt en kille på ett forum så kunde personer enligt den artikeln äta uppemot 7000 kcal/dag och ändå knappt gå upp något i vikt, dessa är då förespråkare för LCHF som menar att sålänge du håller kolhydrater under en viss gräns kan du praktiskt taget inte gå upp i vikt.
Verkar det stämma det dom påstår (i forumet), och hur hänger det ihop, var det pga att försökspersonerna var mycket feta ("obese")?
Lite kritik angående den studien.
The lack of weight gain is indeed somewhat puzzling, but it occurred in only one subject, insofar as one can reasonably tell from these rather poorly prepared figures. What does this mean? Were all calories ingested? What was the state of fluid balance and total body water before and after the experiment? Should one entertain this one clinical anecdote as being hard evidence for “luxus consumption"?
If one were to accept the authors’ contention that “ . . - under a relatively low carbohydrate and protein intake, increasing amounts of fat produce an increase in the metabolic rate that becomes particularly marked if fats high in linoleic acid are given,” then the reader appears to be drawn into the following chain of calculations. A young man requires approximately 3,000 kcal/day, assuming a modest activity level. Approximately one-half of this amount is needed to support his basal metabolism (BMR). If, by consuming large quantities of corn oil, he then increases heat production sufficient to dispose of 2,900 (5,900 minus 3,000) additional calories, this “luxus consumption” would seem to require an elevation of the subject’s BMR by nearly 200% (on the average). Because patients with severe hyperthyroidism exhibit a BMR somewhat in excess of +50%, the data of Kasper et al. would call for this normal young subject to manifest a degree of hypermetabolism (24 hr/day) three- to fourfold greater than that associated with the most toxic form of Graves’ disease. It is perhaps not out of place to mention also that, for every degree (Fahrenheit) of temperature rise above normal, there is supposed to be an associated 8% increase in metabolic rate. In view of this fact, it seems inconceivable that the sensation of “heat over the entire body” reported by the subjects on a high corn oil intake could account for the almost 200% increase in BMR implied by the observations of Kasper et al
letters to the editor
The treatment of obesity
The American Journal of Clinical Nutrition 26: OCTOBER 1973, pp. 1039-1044.
Doctor Snuggles
2009-05-08, 19:16
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/26/2/197
Enligt en kille på ett forum så kunde personer enligt den artikeln äta uppemot 7000 kcal/dag och ändå knappt gå upp något i vikt, dessa är då förespråkare för LCHF som menar att sålänge du håller kolhydrater under en viss gräns kan du praktiskt taget inte gå upp i vikt.
Verkar det stämma det dom påstår (i forumet), och hur hänger det ihop, var det pga att försökspersonerna var mycket feta ("obese")?
Som posten ovan antyder så hände det bara hos en person, och denna effekt har man märkt finnas för vissa individer oavsätt. Finns nån svensk studie där deltagarna käkade typ mcdonalds och fick dubbel normal kalorimängd. En minoritet gick överhuvudtaget inte upp i vikt. De har väl nån slags supermetabolism som går i hyperdrive när de äter mycket.
Anders The Peak
2009-05-08, 19:25
Jag förstår att vi vill hitta naturliga och kända orsaker för att förklara orsakssamband.
Jag tror att en förklaring är att det kostar betydligt mer skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet. Betydligt mer än vad vi hitintills har trott.
A.Steinbach
2009-05-08, 19:42
Som posten ovan antyder så hände det bara hos en person, och denna effekt har man märkt finnas för vissa individer oavsätt. Finns nån svensk studie där deltagarna käkade typ mcdonalds och fick dubbel normal kalorimängd. En minoritet gick överhuvudtaget inte upp i vikt. De har väl nån slags supermetabolism som går i hyperdrive när de äter mycket.
Supermetabolism är det väl inte direkt frågan om. Det man kan se i överätningsstudier som kan gå upp kraftigt hos vissa personer är NEAT, BMR brukar inte öka så mycket.
Alltså personer som ej går upp så mycket i vikt vid kraftig överätning kompenserar detta genom att röra på sig mer, NEAT.
Vad det var frågan om i ovanstående studie kan man ju fråga sig men att BMR skulle öka med 200% är osannolikt.
Sen är det ju en sak att man rapporterar att man verkligen äter allt när man ej gör det.
A.Steinbach
2009-05-08, 19:43
Jag förstår att vi vill hitta naturliga och kända orsaker för att förklara orsakssamband.
Jag tror att en förklaring är att det kostar betydligt mer skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet. Betydligt mer än vad vi hitintills har trott.
Finns ju inget stöd som helst för det i litteraturen. En högfettkost uppreglerar inte metabolismen, finns många studier där man kan se det.
Anders The Peak
2009-05-08, 19:48
Finns ju inget stöd som helst för det i litteraturen. En högfettkost uppreglerar inte metabolismen, finns många studier där man kan se det.
Nu var det inte riktigt det jag påstod heller. Eller uppfattade du mig på något annat sätt?
A.Steinbach
2009-05-08, 19:53
Nu var det inte riktigt det jag påstod heller. Eller uppfattade du mig på något annat sätt?
Jag uppfattar nedanstående som att en kost som skulle bestå av mycket fett och lite kolhydrater skulle leda till högre metabolism. Om det kostar betydligt mer att skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet så leder det till högre metabolism.
Det är därför protein har så hög TEF dels så försvinner en del energi (kvävet) som ej kan användas av kroppen och dels så kostar det mer att skapa energi av protein. En kost med högre proteinandel leder till högre metabolism, pga TEF.
Jag tror att en förklaring är att det kostar betydligt mer skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet. Betydligt mer än vad vi hitintills har trott.
Anders The Peak
2009-05-08, 19:56
Jag uppfattar nedanstående som att en kost som skulle bestå av mycket fett och lite kolhydrater skulle leda till högre metabolism. Om det kostar betydligt mer att skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet så leder det till högre metabolism.
Det är därför protein har så hög TEF dels så försvinner en del energi (kvävet) som ej kan användas av kroppen och dels så kostar det mer att skapa energi av protein.
Det är självklart att de har två faktorerna påverkar varandra.
A.Steinbach
2009-05-08, 20:03
Det är självklart att de har två faktorerna påverkar varandra.
Och vad menar du nu då?
Leder en högt fettintag till högre metabolism i frånvaro av kolhydrater. Alltså det man kan avläsa här att det kostar betydligt mer skapa användbar energi av fett då det saknas glukos i systemet
Anders The Peak
2009-05-08, 20:07
Och vad menar du nu då?
Leder en högt fettintag till högre metabolism i frånvaro av kolhydrater. Alltså det man kan utläsa av att
Nu pratar jag inte om högt fettintag generellt utan om frånvaron av glukos(kolhydrater) Och om det innebär ett större fettintag påstår jag att det kommer påverka fettoxidationen dvs en ökad fettoxidation.
Det är gammal skåpmat för de flesta men inte för dig .
Ursäkta men hur regleras fettoxidationen i mitokondrien?
Doctor Snuggles
2009-05-08, 20:12
Supermetabolism är det väl inte direkt frågan om. Det man kan se i överätningsstudier som kan gå upp kraftigt hos vissa personer är NEAT, BMR brukar inte öka så mycket.
Alltså personer som ej går upp så mycket i vikt vid kraftig överätning kompenserar detta genom att röra på sig mer, NEAT.
Vad det var frågan om i ovanstående studie kan man ju fråga sig men att BMR skulle öka med 200% är osannolikt.
Sen är det ju en sak att man rapporterar att man verkligen äter allt när man ej gör det.
Jag har för mig att de i denna studie inte rörde på sig mer än vanligt. Minns inte vad studien heter, såg det på nåt vetenskapsprogram om "fett myten" eller dyl. Ja, epidemiologiska studier är ju en rang sämre än kontrollerade dito.
A.Steinbach
2009-05-08, 20:19
Jag har för mig att de i denna studie inte rörde på sig mer än vanligt. Minns inte vad studien heter, såg det på nåt vetenskapsprogram om "fett myten" eller dyl. Ja, epidemiologiska studier är ju en rang sämre än kontrollerade dito.
NEAT är svårt att mäta om det inte är en kontrollerad studie och är ingenting som man kanske ser som ökad rörelse i den bemärkelsen att man rör sig mer.
Föredrag om NEAT http://endocrinefellows.org/new_media/jensen2004/index.htm
A.Steinbach
2009-05-08, 20:23
Nu pratar jag inte om högt fettintag generellt utan om frånvaron av glukos(kolhydrater) Och om det innebär ett större fettintag påstår jag att det kommer påverka fettoxidationen dvs en ökad fettoxidation.
Det är gammal skåpmat för de flesta men inte för dig .
Ursäkta men hur regleras fettoxidationen i mitokondrien?
Utesluter man kolhydrater måste man ersätta det med någonting för att få i sig sitt dagliga energibehov och vanligtvis brukar man då ersätta det med fett.
Klart att fettoxidationen ökar vid frånvaro av kolhydrater genom enzym och hormonpåverkan men det var frågan om att det skulle öka "förlusterna" och därmed metabolismen som vi diskuterade.
Anders The Peak
2009-05-08, 20:28
Utesluter man kolhydrater måste man ersätta det med någonting för att få i sig sitt dagliga energibehov och vanligtvis brukar man då ersätta det med fett.
Klart att fettoxidationen ökar vid frånvaro av kolhydrater genom enzym och hormonpåverkan men det var frågan om att det skulle öka "förlusterna" och därmed metabolismen som vi diskuterade.
Du saknar grundläggande kunskaper om cellandningen.
Du saknar grundläggande kunskaper om cellandningen.
T ex?
A.Steinbach
2009-05-08, 20:55
Du saknar grundläggande kunskaper om cellandningen.
Förklara då
Ursäkta men hur regleras fettoxidationen i mitokondrien?
- Tillgången på syrgas för andningskedjan, fast det är nog självklart:em:
- Tillgången på fria fettsyror i mitokondrien.
- Tillgång på fritt CoA.
Jag antar att det är tillgången på fritt CoA som begränsar. Finns det inget oxalacetat så samlas acetyl-CoA och beta-oxidationen tar tvärstopp.
På samma sätt kommer en stor mängd pyruvat från glykolysen att kväva beta-oxidationen.
A.Steinbach
2009-05-09, 12:08
Du saknar grundläggande kunskaper om cellandningen.
Förklara då vad ökad fettoxidation har med det hela att göra.
Vad jag fattat så får man med LCHF-kosten i sig ordentliga mängder mättat fett. Det har förut sagts vara "farligt fett" och ligga till grund för hjärt och kärlsjukdomar. Jag skulle vilja veta varför så många ändrat uppfattning här, vad är det för studier?
Kankse även någon metaanalys som sammanställer de senaste årens forskning om fetter och dess "farlighet"?
Man kanske försöker få i sig huvuddelen av fettet från nyttiga(re) källor, ex fisk, nötter eller w/e? Finns säkert någon här som kan förklara det bättre men jag tror inte att man käkar en massa skräp, t.ex. transfetter o sånt.
Tror jag rört ihop en del saker nu..nåja.
Eddie Vedder
2009-05-10, 05:16
Vad jag fattat så får man med LCHF-kosten i sig ordentliga mängder mättat fett. Det har förut sagts vara "farligt fett" och ligga till grund för hjärt och kärlsjukdomar. Jag skulle vilja veta varför så många ändrat uppfattning här, vad är det för studier?
Kankse även någon metaanalys som sammanställer de senaste årens forskning om fetter och dess "farlighet"?
Ja det får man och LCHF anser även att det är helt felaktiga påståenden. Jag skulle inte gå lika långt i min anklagan gentemot rådande forskning/forskare och påstå att de är en hoper "margarinindustrins lejda lakerjer" med jag är övertygad om att det mättade fettets "farlighet" är gravt överdriven och jag tror även att de rekommendationerna skapar mer bekymmer än de är till nytta.
Finns viktigare saker i kosten att varna för anser jag. Och jag är definitivt inte övertygad utifrån den forskning som finns som "bevis".
Man kanske försöker få i sig huvuddelen av fettet från nyttiga(re) källor, ex fisk, nötter eller w/e? Finns säkert någon här som kan förklara det bättre men jag tror inte att man käkar en massa skräp, t.ex. transfetter o sånt.
Tror jag rört ihop en del saker nu..nåja.
HDL ökar av kolesterol (t.ex. ägg) och mättat fett. LDL ökar också av mättat fett. Avsaknad av kolhydrater sänker triglycerider. Men, om man ser till vilken sorts LDL som ökar av mättat fett ser man att det är den mindre farliga varianten, dvs fluffigt LDL (mycket Apolipoprotein, lite fett). Vilket gör att risken i själva verket minskar.
Det finns en del artiklar i Läkartidningen vad gäller Apo-kvoten som ett bättre mått på hjärtsjukdom, och för en diskussion om det mättade fettets farlighet kan du ta en titt på en artikel i DagensMedicin på http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/index.xml
Doctor Snuggles
2009-05-10, 16:08
Det finns väl relativt mycket studier som är gjorda, och meta-studier, som tyder på att mättat fett är dåligt (om man köper dem studierna då d.v.s). Fast kruxet är att då har man inte tittat på den resterande makronutrient-fördelningen öht. Så vad man kan säga är att i en kolhydratrik kost verkar mättat fett vara mindre bra (kan man inte ge upp kolhydrater skall man nog käka en medelhavsdiet med lågt gi). Däremot när det gäller jämförelse mellan låg-kolhydrat och andra dieter så har den förstnämda visat på många positiva hälsofaktorer; förbättring av hjärt-kärl värden, diabetes osv.
Vad man ska minnas också är att i princip alla studier görs på icke-tränande individer (eller det faktoreras iaf inte in), och träning är ju en av de bästa sätten att förbättra samma hälsofaktorer. Dessutom är det lite andra regler som gäller för kolhydrater direkt efter träning.
Kommer inte ihåg om jag postat denna tidigare, men den var rätt intressant tycker jag - då jag själv är diabetiker och vet vad jag kan se framemot! Lite ironiskt uttryckt kanske:
Texten kommer från CrossFit Balboas blogg, men länken är själva artikeln i PDF format om någon vill läsa studien!
We have been led down a path that heart attacks are a result of high LDL cholestrol. The USDA has us believe a "healthy diet" is one that is low in cholestrol and fat and high in cereal grains. However, an article was published in the February 2009 edition of Diabetes Care stating something different. A 60 year study shows that the most important factor increasing the risk of a heart attack is not cholestrol at all, but insulin resistance - and insulin resistance is caused by eating a "healthy" carbohydrate diet, particulary if that diet also includes vegetable margarines and veggie cooking oils.
Insulin Resistance and Coronary Artery Disease
http://www.crossfitbalboa.com/uploads/balboa/file/insulin-resistance_cad(1).pdf
A 60 year study shows that the most important factor increasing the risk of a heart attack is not cholestrol at all, but insulin resistance - and insulin resistance is caused by eating a "healthy" carbohydrate diet, particulary if that diet also includes vegetable margarines and veggie cooking oils.
Insulin Resistance and Coronary Artery Disease
... och vi påminner oss igen om Barry Groves bok Trick and Treat: How "healthy" eating is making us ill.
Statiners bästa effekt verkar vara anti-inflammatorisk. Ta en Treo istället...
Den treon räcker nog ganska länge isåfall, trombyl är på 75mg ASA och en treo comp är på 500mg+ koffein. Inget bra att knarka i längden.
Statiner är säkra och har effekt.
Veggie cooking oils? Olivolja är bra för hjärtat, vilket antas bero på fenolinnehållet.
Den treon räcker nog ganska länge isåfall, trombyl är på 75mg ASA och en treo comp är på 500mg+ koffein. Inget bra att knarka i längden.
Statiner är säkra och har effekt.
För unga män, eller hur var det? Dödligheten förbättrades med sisådär 0,3%, och i egenskap av kolesterolhämmare får du för lite byggmaterial till en hel drös jätteviktiga funktioner i kroppen, som könshormon, pre-hormon D, CoEQ10, m.fl. saker som är beroende av kolesterol. Jag ställer mig fortsatt skeptisk...
Veggie cooking oils? Olivolja är bra för hjärtat, vilket antas bero på fenolinnehållet.
Allt med överdriven mängd omega-6. Olivolja med sina 7g är ett ofantligt mycket bättre val än den ganska vanliga solrosoljan och majsoljan (som folk inte vet är dålig! "den är ju vegetabilisk"), men det blir ändå en del. Missa att balansera upp med omega-3 och du har en kronisk låggradig inflammation på halsen (AA är bara din vän när nivåerna är lagom, och de kommer vara allt annat än lagom med billiga fulfetter i maten).
Missa att balansera upp med omega-3 och du har en kronisk låggradig inflammation på halsen
Nu kanske vi inte ska ta i så vi skiter på oss?
Black Star Abyss
2009-05-10, 18:26
Är det för övrigt någon som vet var gränsen för "överdosering" av Omega 6 går?
Eddie Vedder
2009-05-10, 18:31
Är det för övrigt någon som vet var gränsen för "överdosering" av Omega 6 går?
Någon sån gräns finns inte angiven.
Ca 3E% varav 0.5-1E% i form av omega-3 är rekommenderat dagligt intag av essentiella fettsyror. Men något mer konkret svar än så kan du inte få. Många ligger nog en bit över det utan inflammerade kärl.:)
Kommer inte ihåg om jag postat denna tidigare, men den var rätt intressant tycker jag - då jag själv är diabetiker och vet vad jag kan se framemot! Lite ironiskt uttryckt kanske:
Texten kommer från CrossFit Balboas blogg, men länken är själva artikeln i PDF format om någon vill läsa studien!
http://www.crossfitbalboa.com/uploads/balboa/file/insulin-resistance_cad(1).pdf
Det är bara till att fortsätta som du lever. Vi diabetiker, om någon, har koll på insulinkänsligheten ( genom HbA1c vid samma insulindos ), blodtrycket, fastevärden på NL, vikten mm. Börjar BMI att skena iväg tillsammans med HbA1c får vi fundera på lämplig motåtgärd.
Black Star Abyss
2009-05-10, 19:05
Någon sån gräns finns inte angiven.
Ca 3E% varav 0.5-1E% i form av omega-3 är rekommenderat dagligt intag av essentiella fettsyror. Men något mer konkret svar än så kan du inte få. Många ligger nog en bit över det utan inflammerade kärl.:)
Perfekt. Då finns det ingen anledning att oroa sig.
Eddie Vedder
2009-05-10, 19:08
Perfekt. Då finns det ingen anledning att oroa sig.
Bara för att man inte har kunnat fastsälla ett högstaintag och att man inte kan direkt härleda något till en individs intag av omega-6 innebär det ju inte att höga intag (i samband med låga intag av omega-3) inte är negativt.
Tolka inte allt så svart och vitt jämt.
Black Star Abyss
2009-05-10, 19:44
Bara för att man inte har kunnat fastsälla ett högstaintag och att man inte kan direkt härleda något till en individs intag av omega-6 innebär det ju inte att höga intag (i samband med låga intag av omega-3) inte är negativt.
Tolka inte allt så svart och vitt jämt.
Var går gränsen för lågt intag av Omega 3? Finns det någon speciell ratio mellan 6 & 3 som man bör sträva efter? Jag får i mig 70-100g fett om dagen varav cirka hälften alltid är från olivolja, och den andra hälften från fet fisk och mjölk.
För varje svar kommer tre nya frågor, när det gäller kosten. ;)
Eddie Vedder
2009-05-10, 19:53
Var går gränsen för lågt intag av Omega 3?
Ca 3E% varav 0.5-1E% i form av omega-3 är rekommenderat dagligt intag av essentiella fettsyror.
Finns det någon speciell ratio mellan 6 & 3 som man bör sträva efter?
Rådande rekommendationer som föreslås (alltså INTE säkert och du bör INTE ta det som en 100%-ig sanning och något som är "rätt") är n-6:n-3 1:5. Men vissa menar att det bör vara så mycket som 50/50.
Jag får i mig 70-100g fett om dagen varav cirka hälften alltid är från olivolja, och den andra hälften från fet fisk och mjölk.
Låter som en hyfsat bra mix.:) Jag skulle minska ner på olivoljan och lägga in äggula, ägg är mitt standradsvar.:D
Black Star Abyss
2009-05-10, 20:13
Rådande rekommendationer som föreslås (alltså INTE säkert och du bör INTE ta det som en 100%-ig sanning och något som är "rätt") är n-6:n-3 1:5. Men vissa menar att det bör vara så mycket som 50/50.
Låter som en hyfsat bra mix.:) Jag skulle minska ner på olivoljan och lägga in äggula, ägg är mitt standradsvar.:D
Ahh, tack. Du får ursäkta, jag har en tendens att skriva i första hand och läsa i andra hand. Det är någon sorts "forumdamp" jag dras med, jag är inte lika trög IRL. *screwy*
Nu kanske vi inte ska ta i så vi skiter på oss?
Du får gärna förklara växelvärkan mellan arakidonsyra/prostaglandiner och omega-3, och vad en obalans mellan de två grupperna gör.
Rådande rekommendationer som föreslås (alltså INTE säkert och du bör INTE ta det som en 100%-ig sanning och något som är "rätt") är n-6:n-3 1:5. Men vissa menar att det bör vara så mycket som 50/50.
Gräsbetat kött har en omega-3:6-ratio på 1:1,6. Jag tror att vi bör ligga på ungefär 1:2.
Särskilt om vi tar i beaktning att våra största källor till omega-6 (raffinerad säd) är sådant vi aldrig under vår evolution kunnat få tag i någon högre utsträckning. Kokosfett innehåller förvisso en del omega-6 (~7g, dvs som olivolja), men gissningsvis fick kokosätarna i sig en del fisk samtidigt.
Gräsbetat kött har en omega-3:6-ratio på 1:1,6. Jag tror att vi bör ligga på ungefär 1:2.
Särskilt om vi tar i beaktning att våra största källor till omega-6 (raffinerad säd) är sådant vi aldrig under vår evolution kunnat få tag i någon högre utsträckning. Kokosfett innehåller förvisso en del omega-6 (~7g, dvs som olivolja), men gissningsvis fick kokosätarna i sig en del fisk samtidigt.
Gissningsvis har detta väldigt lite med evolution att göra iom att man inte dog av hjärt/kärlsjukdomar förr i tiden, innan civilisation. Dock är detta bara vad jag tror, eftersom det är svårt att överleva på en gen som inte prövas eftesom man blir mejad av en buffalo innan dess.
Du får gärna förklara växelvärkan mellan arakidonsyra/prostaglandiner och omega-3, och vad en obalans mellan de två grupperna gör.
Menar du att om man äter olivolja och inte omega-3-tillskott så får man GARANTERAT kroniskt inflammationstillstånd oavsett allt?
Gissningsvis har detta väldigt lite med evolution att göra iom att man inte dog av hjärt/kärlsjukdomar förr i tiden, innan civilisation. Dock är detta bara vad jag tror, eftersom det är svårt att överleva på en gen som inte prövas eftesom man blir mejad av en buffalo innan dess.
+1.
Bara för att en sorts föda var tillgänglig förr i tiden betyder det inte att man dör ihjäl om man äter något annat.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.