Jag har fått med mig min bror och kusin ( från Finland) till årets lopp så vi hämtade ut nummerlappen redan på fredagen. Chokladen var helt ok!
De skulle starta mycket senare än mig men vi åkte ändå tåg och spårvagn in tillsammans. Verkligen mycket folk i rörelse men det gick ändå relativt smidigt.
Lämnade av familjen på det vanliga stället för lite pepp strax innan 2km. Gick vidare bort till slänten vid väskinlämningen där jag brukar byta om och träffa min polare Kent från Sthlm.
Han skulle precis som förra året starta i grupp 6 och jag i 5:an.
Vi joggade bort till en skogsdunge för att kissa en sista gång. Medans jag gör det hör jag hur min startgrupp sticker iväg. Ingen fara tänkte jag då jag ändå tänkt starta så sent som möjligt i den. Problemet var bara att det inte gick att komma in dit så jag hamnade mitt i grupp 6 istället. Precis så som jag inte ville ha det.
Nåväl, inte mycket att göra åt det utan nu var det bara börja springa.
Har haft väldigt svårt att veta vilket tempo jag ska våga mig på så det fick bli lite på känsla.
På väg ner en bit efter säldammsbacken så knackade en kille mig på axeln och frågade: Du som sprungit ett Ultralopp är detta ett bra tempo?
Jag blev lite ställd men lyckades nog få fram ett : ja det hoppas jag.
Fick till svar: Perfekt, då håller jag rygg på dig!
Jag sneglade på klockan som visade 4:22 tempo just då. Hmm, kanske lite väl fort.
Stannade och tog en mugg vatten i varje kontroll i början och drack halva medans resten fick kyla ner flinten.
Vid varje kontroll så märkte jag att den där killen väntade in mig. Blev en liten extra press att ha honom hack i häl för då kunde jag inte ändra så mycket i tempot.
Vid 8km knackade han på axeln igen och frågade om vi höll 4:50 tempo då hans runkeeper sagt det till honom. Det var alltså han som hade lurar i öronen och inte jag så han hade inte behövt knacka på axeln varje gång han ville något
Sprang första 10km på 48:20 och det var helt klart ett vettigt utgångsläge rent tidsmässigt.
Hade dock ont i magen redan från start så någon sportdryck vågade jag aldrig ta och den energigel jag hade i fickan fick ligga kvar.
Tror att även värmen gjorde att jag mådde lite sämre än vanligt.
Direkt efter vattenkontrollen vid 12km gav jag upp och så åt killen att han fick klara sig själv då min mage gjorde för ont.
Sänkte tempot rejält och joggade sakta vidare. Klockan pep km tider som 5:16, 5:22, 5:20, 5:09. Men sedan så råkade jag få upp farten igen och började räkna lite på vad jag skulle kunna få för tid i mål. Det var ju faktiskt inte helt kört med 1:43 så jag gasade på igen. Höll en bra fart hela allén och upp på Husargatan där jag sprang ikapp den där killen igen. Nu var det min tur att knacka honom på axeln och säga : Nu kör vi!
Dessvärre pallade han inte med min fart och det blev väldigt trångt in på gångvägen.
Kollade på klockan igen och insåg att PB skulle bli allt för jobbigt samt att det började krampaktigt i