Alla har vi någon gång varit olydig och busat – gjort originella hyss som mindre originella. Vad har du gjort genom åren?
Jag kan bekänna först. En ganska banal karriär som förbrytare har jag dock, turligt nog förvisso. Observera att alla dessa hyss är utförda i ung ålder.
Nå väl. Jag har…
… Förstört en busskur när jag gick på högstadiet, med en bokstavligt talat
asliten sten (som jag komiskt nog även sa till polisen som snabbt anlände till platsen) – och det var inte ens med flit. Anledningen var rastlöshet medan jag väntade på busskrället.
Det roliga med det hela var att jag fick besöka socialen för ett meningslöst 'varför gjorde du så'-snack som inte ledde någonstans och inte heller behövde jag betala ett öre (det var ungefär som att: "ring det här numret
om du vill - det går till SL - och ge ut namn och adress så får du en böter"). Skrattretande.
… Snattat massvis med småsaker när jag gick i mellanstadiet – allt från kinderrägg (samlade på figurerna) och lösviktsgodis till kondomer och Tamagotchis (som var modernt då – och jäkligt skoj; *kuriosa*: Fick faktiskt tag på en unik Tamagotchi där man tog hand om en asiatisk pojke). Jag har aldrig åkt dit men varit nära vid ett tillfälle. Jag är en skicklig bandit må jag säga.
… Klottrat, samt kastat snöbollar på förbiåkande bussar och bilar!
… Pallat äpplen!
… Placerat fyrverkeripjäser (läs: smällare) i brevlådor.
… Gjort små napalmbomber (tagit bensinslurpar från macken och använt i glasflaskor). Rätt vansinnigt, men skoj var det.
… ”Råkat” döda en skata en gång (intentionen var att träffa dem, inte ha ihjäl): jag som ung och livlig buse kastade stenar mot fåglar och efter ett fint lobbkast mot en skata som stod och häckade i gräset (ganska långt avstånd dock och gräset var ungefär lika högt som den själv, men jag var en ypperlig prickskytt) så träffade jag den på ett troligtvis ömtåligt ställe och den stupade likt en karsk krigare för sina blodsbröder!
Det läskiga med denna incidenten var att precis efter det inträffat så började massvis med skator samlas i närliggande träd (det var fotbollsplanavstånd mellan träden) för att flyga fram och tillbaka mellan träden, låtandes och tjutandes som om de var ilskna på mig eller sörjde den döde kamraten. Ruskigt obehagligt var det i alla fall, så jag avlägsnade mig från platsen, obekväm i hela kroppen av att jag dödat ett rätt så stort djur.
Nu känner jag mig renad!
Er tur att gå in i biktbåset.