Jag kan inte sova, och de senaste två timmarna har jag istället legat och funderat ut den här tråden. Tanken är att du ska presentera dina livsregler. Som tio guds bud. Eller Jordan Peterson’s 12 rules for life.
Ni får helt fria händer gällande att hitta på vad ni skriver om. Ni får sno rakt av från någon annan. Ni får skriva en regel eller hundra. Eller ingen alls. Ni får skriva saker ni har grubblar i tio år, eller sånt som ni kommer på spontant. Presentera reglerna i punktform, nummerlista, eller en enda dyslektisk röra. Tanken är att tråden ska resultera i intressanta tankeutbyten, att 3-4 personer klagar över att jag pratar för mycket om mig själv, samt att Aryt kallar oss för kvinnohatare.
Trådskaparen börjar.
1. Jobb är viktigare än allt
Jag finner att tillgången till ert arbete är själva grunden i välmående. Att försöka lösa sina andra livsproblem innan man har ett jobb är litegrann som att klippa gräsmattan när huset brinner; kanske inte meningslöst, men helt fel prioriterat. Ett dåligt jobb är bättre än inget jobb. Arbetstid är aldrig bortslösad, eftersom den resulterar i en belöning som man kan använda livet ut: pengar. Möjligen är svartjobb bortslösat, eftersom det tvingar en att lämna en lucka i sin CV och resulterar i skuldkänslor, men annars gäller denna sanning.
2. Lita på turen
När det gället att nå sina mål är hårt arbete överskattat och tur underskattat. När det gäller att skaffa jobb, t ex, så beskriver folk processen som om den vore ett maratonlopp, där man blir arbetslös om man stannar inom första milen, får ett skitjobb om man hoppar av efter mil två, och är garanterad drömjobbet om man springer alla 42000 metrarna. Sanningen är snarare att jobbsökande är som att skjuta pistol med ögonbindel; man kanske aldrig träffar tavlan, men å andra sidan kanske man träffar mitt i prick på första försöket. Visst, ju mer man skjuter, desto mer ökar sannolikheten för att träffa bra, men det finns inga garantier.
3. Det finns piller för allt
Piller skapar underverk som aldrig hade kunnat åstadkommas på naturlig väg. Det är många på forumet som fått sina muskler via piller. Själv är jag torsk på antidepp. Brintellix är min drug of choice, käkar man den så behöver man inte ens komplettera med Viagra.
4. Skit i psykologer
Under många år verkar det ha funnits någon slags bild i det allmänna medvetandet om att psykologer är mirakelarbetare som kan trolla bort ens problem. Sanningen är att det enda de är bra på är att säga självklara saker. ”Du måste komma på vad du själv vill göra med livet!” ”Du ska inte bry dig om vad andra tycker!” ”Du duger som du är!”
No shit!
Hemma i Sverige stod jag i kö för nån jämra Asperger-utredning. Tydligen kan de inte göra något åt Asperger heller, men om man får en diagnos så ”kan man få veta hur ens hjärna funkar”. Lol. Om jag vill veta hur en Aspergerhjärna funkar så kan jag
läsa om det på Wikipedia. Vill jag fördjupa mig så kan jag låna en bok på biblioteket.
(Inte får psykologerna ge en piller heller.)
5. Ljug nåt så in i helvete
Jordan Petersson har sagt något i stil med att om man börjar med att bara se till att vänja sig vid att alltid, i precis alla situationer, vara totalt ärlig, så kommer ens liv sakta men säkert börja reda ut sig. Jag har så smått börjat märka att motsatsen gäller. Ju mer jag ljuger, desto bättre går allt. Korrelationen verkar nästan vara linjär; ljuger jag 5 % mer så går allt 5 % bättre, ljuger jag 10 % mer så går det 10 % bättre, osv.
När kollegan kommer fram och frågar hur läget är så kan du svara ärligt, eller ”det är helt fantastiskt!” Det ärliga svaret kommer att få kollegan att ogilla dig. När kollegan sedan följer upp med ”hur går det på jobbet, då?” så gäller samma sak.
På tal om jobb, i anställningsintervjuer ska du säga att du har lätt för att lära och att jobbet i fråga är ditt totala drömjobb. För några månader sedan gick jag i fällan när jag sökte ett kundtjänstjobb; ”tycker du verkligen att det är roligt med kundtjänstarbete, då?” frågade intervjuaren. ”Jag själv hatar det nämligen”, sa hon. Det trodde jag var en öppning till en unik möjlighet att få vara lite ärlig på en anställningsintervju, så jag sa nåt i stil med ”det kanske inte är superroligt alla gånger, men jag är övertygad om att jag ändå kan trivas på jobbet överlag och göra bra i från mig.” Jag fick givetvis inte jobbet. Sucker.
Inom dejting ska man givetvis ljuga minst lika mycket som överallt annars. Säger hon att hon gillar matlagning, då gillar du också matlagning, annars är du körd. Skriver hon på lördag och frågar om du vill hänga, då vill du inget hellre, fastän du innerst inne bara vill stanna i soffa och kolla på Netflix. Osv.
Märk väl att jag hittills bara kört med smålögner. Jag har en bekant som är regelrätt mytoman, han har bluffat sig till ett välbetalt jobb på ett stort företag. Än så länge har jag för mycket samvete för att sjunka till hans nivå… Men vem vet hur mycket jag kommer degenerera i framtiden. En sak är säker: tar jag det steget så kommer mitt liv bli exponentiellt mer framgångsrikt.
Om jag någon gång hamnar i en situation där jag helt oberoende av pengar, vänner eller sex, då kanske jag börjar tala sanning igen.
6. Var en toffel
Det här hänger ihop med föregående punkt.
Min generation av män har blivit utsatt för en enorm lögn: att kvinnor tänder på män som står på sig. Sanningen är motsatsen. En kvinna attraheras av dig i direkt proportion med hur mycket du håller med henne om saker.
Anser du att detta är fel?
Är du kvinna?
Är du attraherad av mig? Inte? Point proven.
7. Håll i dina pengar
Ibland när jag vill tortera mig själv ligger jag och funderar över hur rik jag hade varit om jag sparat varenda öre jag tjänat in sedan tonåren och investerat i indexfonder. Jag är till vardags en rätt sparsam person, men jag har tappat enorma mängder pengar på enstaka jätteslöserier; utbildningar, resor, en onödigt dyr dator, och så vidare. Man ska inte vara snål, men man ska tänka både en och sju gånger innan man lägger en stor summa på något.
8. Drick aldrig alkohol
När jag var 28 blev jag nykterist. Jag var vid det laget hundra procent säker på att två saker skulle hända:
1) Jag skulle bli söndermobbad av drickande personer för att jag blivit en fjollig kärring.
2) Jag skulle aldrig ha sex igen.
Hårda bud, men jag tyckte att alkoholen sabbade så mycket att det var värt det.
Det visade sig att båda sakerna var hundra procent fel. Under tio år har inte en endaste själ uttryckt en negativ tanke om min alkoholfrihet. Däremot säger de ofta ”vad starkt! Det skulle aldrig jag klara!”
I samband med det här så slutade jag krogragga och började nätragga istället, vilket var början på en era av att få ligga så nästan Djingis Khan blir avundsjuk i sin grav.
9. Styrketräna
Under många år hatade jag träning. Det var tråkigt, och resulterade mest i att jag fick ont i lederna och att folk på Kolozzeum skällde på mig för att de tyckte att jag har fått så dåliga träningsresultat.
Men jag tränade på, och plötsligt, för jag vet inte hur längesedan, kom jag på mig själv med att tycka träning inte var så tråkigt. Lederna hade reparerat sig av sig själva också (regel 9.1: Skit i sjukgymnaster).
Och jag må fortfarande vara klen som fan enligt kolostandard, men ute i verkligheten blir jag ibland kallad för muskulös. Så nu har jag kommit till en punkt i livet där jag tycker att beslutet att börja styrketräna kanske är det bästa jag tagit, efter att ha slutat dricka.
Alternativ regel: skaffa höns
Det här är inte regel nummer 10, utan det är snarare en regel som, om den implementeras, tar bort alla de andra reglerna. Att skaffa höns är nämligen en direktbiljett till lycka. Nu krävs det visserligen en del pengar för att skaffa höns (och avsevärt mer om man ska vara hemma med dem hela dagarna istället för att jobba), men om man väl lyckas med det, då blir allting annat i livet irrelevant. Den högsta lyckan är att ha lyckliga höns.