Distans till träning - Kolozzeum Forum

Permaximum · 2015-05-12, 18:02

Har funderat en stund på om denna tråd gör sig bättre i allmänt eller träningsdelen. Lägger denna allmänt då ämnet till stor del är psykologiskt och inte bara har med träning att göra.

Hur gör man för att ha distans till träningen? Är medveten om att många i den här delen av forumet knappt tränar men ni får byta ut ordet träning mot något annat tex teve-spelande/sex/frimärkssamlande etc.

Jag är själv medveten om att jag lägger alldeles för stor del av min vakna tid på att fundera kring träning. Hur jag ska optimera mitt upplägg osv. När jag flyttade förra året så var en stor faktor i frågan var jag skulle flytta hur bra gym det fanns på orten.

Jag brukar tänka som så att jag har några få övningar jag ska fixa progression i och resten får komma spontant. Dessvärre håller detta bara i sig en träning sen börjar min hjärna optimera. Jag tänker typ "ja men va fan jag kan ju inte freestyla tricepsträningen då blir det ju för många övningar" osv. Första passet är alltid roligast på ett nytt upplägg för då har jag ingen jävla press på mig att vara bättre förra gången. Bara en härlig känsla rakt igenom. Sen kommer nästa pass och jag känner mig tvungen att slå resultatet från förra träningen and so it continues.

Har "slösat" bort så många år på att gå omkring och fundera på träningen 70% av den vakna tiden. Känner mig helt slut mentalt, men jag kan inte sluta! Jag sätter mig ner för att plugga men inom 10 min uppdaterar jag kolozzeum eller någon annan träningssida.

Hur får man mer distans? Måste man blir tvångsinlagd nånstans och käka psykmedicin?

Sorry for wall of text. Men det filtrerar bort de oseriösa med en lång text.

Latissimus Dorsi · 2015-05-12, 18:16

Inse att träning + lagom mat är 99% och resten bara är skitdetaljer. Om du tränar 3-4 gånger i veckan samtidigt som du äter vettigt kommer du vara grövre om ett år än idag. Det är allt som igentligen räknas.

Ananasen · 2015-05-12, 18:27

Jag kan känna igen mig i det du skriver men när man tar ett steg bak och ser från ett större perspektiv. Som att hur otroligt det än låter så är träningen inte allt även om ibland vill tro det. Att det finns viktigare saker i livet än bicepscurl och knäböj.

shut teh face · 2015-05-12, 18:59

Problemet för mig är att det är mycket allt eller inget, så är jag på det mesta i livet. Jag gör någonting 100% eller inte alls. Då blir det 6-7 ggr i veckan, och ibland 2-3 gånger per dag men då är det illa.

Träningen är också ett beroende och ett substitut till mitt förra beroende, min osunda relation till mat, därför vägde jag förut 140 kg.

Om jag inte får träna eller tränar så mår jag riktigt dåligt.

Egentligen borde man ju söka hjälp för det och lösa problemet på riktigt

Permaximum · 2015-05-12, 19:04

Citat:

Ursprungligen postat av shut teh face

Problemet för mig är att det är mycket allt eller inget, så är jag på det mesta i livet. Jag gör någonting 100% eller inte alls. Då blir det 6-7 ggr i veckan, och ibland 2-3 gånger per dag men då är det illa.

Träningen är också ett beroende och ett substitut till mitt förra beroende, min osunda relation till mat, därför vägde jag förut 140 kg.

Om jag inte får träna eller tränar så mår jag riktigt dåligt.

Egentligen borde man ju söka hjälp för det och lösa problemet på riktigt

Så är de ju. Jag har haft någon period då jag blivit totalt beroende av något teve-spel och då hamnar jag i något slags "all-out ska bli bäst i världen"-mode. I såna perioder lägger jag ner träningen helt har jag märkt. Det är som att det bara finns plats med en besatthet i mitt liv åt gången. Ifall teve-spelandet tar för mycket tid så att jag inte kan satsa allt på träningen så blir det automatiskt att jag lägger ner den. Efter att det gått typ 6 månader började jag känna mig liten så jag bestämde mig för att det var dags att börja träna igen och poff så försvann intresset för teve-spelandet.

Ja, man borde verkligen söka hjälp.

Slippy · 2015-05-12, 19:20

Jag tror att summan av alla laster är den samma.
De av oss som blir beroende av saker och ting, t.e.x träning eller dataspel, är alltid beroende av något. Kanske är alla det, fast till olika grad, någon blir 100% "kanintetänkapåannatberoende" på en enda sak medans andra sprider ut sina beroende på flera olika saker.

Har funderat rätt mycket på det faktiskt. Jag skulle vilja vara "beroende" av något annat än träningen och kunna låta den vara något som man gör 3-4 gånger i veckan. Men det funkar inte riktigt, tänker alldeles för mycket på vad, hur, när man ska träna och vad, hur, när man ska äta.

Permaximum · 2015-05-12, 19:24

Citat:

Ursprungligen postat av Slippy

Jag tror på att summan av alla laster är den samma.
De av oss som blir beroende av saker och ting, t.e.x träning eller dataspel, är alltid beroende av något. Kanske är alla det, fast till olika grad, någon blir 100% "kanintetänkapåannatberoende" medans andra sprider ut sina beroende på flera olika saker.

Har funderat rätt mycket på det faktiskt. Jag skulle vilja vara "beroende" av något annat än träningen och kunna låta den vara något som man gör 3-4 gånger i veckan.

När jag var "beroende" av teve-spel nu sist så kollade jag youtubeklipp dagligen om optimala strategier osv, gick och funderade över hur jag skulle förbättra mitt spelande.

Det du skriver i ditt sista stycke håller jag med om till 100%.

Till och med nu, medan jag övervakar tråden, så sitter jag funderar på hur jag ska lägga upp ett program som "bara ligger i bakgrunden som jag tränar för att det är kul". Men det blir ju samma skit igen, jag sitter och ska optimera detta "träna för att det är kul" program i all oändlighet och jag fortsätter i samma cirkel.

shut teh face · 2015-05-12, 19:31

Citat:

Ursprungligen postat av Permaximum

Så är de ju. Jag har haft någon period då jag blivit totalt beroende av något teve-spel och då hamnar jag i något slags "all-out ska bli bäst i världen"-mode. I såna perioder lägger jag ner träningen helt har jag märkt. Det är som att det bara finns plats med en besatthet i mitt liv åt gången. Ifall teve-spelandet tar för mycket tid så att jag inte kan satsa allt på träningen så blir det automatiskt att jag lägger ner den. Efter att det gått typ 6 månader började jag känna mig liten så jag bestämde mig för att det var dags att börja träna igen och poff så försvann intresset för teve-spelandet.

Ja, man borde verkligen söka hjälp.

Samma här, när jag väl spelar/spelat så blir det extremt, lägger ned enorma mängder tid, drömmer om spelet, tänker på det hela tiden, sitter på jobbet och funderar på strategier. Till och med ljuger för att få mer tid att spela.

Det är nog mer vanligt än man tror men det borde finnas någon sorts diagnos på det så man har något att skylta med.

Slippy · 2015-05-12, 19:46

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Fru och barn var ett dåligt exempel, det är inte något som alla strävar efter. Ta vad som helst som man tycker är viktigare, men inte nödvändigtvis roligare, än träningen.

Permaximum · 2015-05-12, 19:52

Citat:

Ursprungligen postat av Slippy

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Jag har fru och barn men jag pluggar ett program som inte kräver så hemskt mycket investerad tid. Det räcker med att jag gör några rushar då och då, tyvärr. Skulle vara skönt att ha ett jobb och jobba sjukt mycket övertid så att man fick kämpa för att få in 2-3 dagar träning "bara". Det skulle nog vara det bästa för det här. Fast då skulle man väl bli totalt beroende av arbetet och bara kötta dygnet runt. Jag jobbade ju ganska långa dagar i sommar men det var under en så pass kort tid, två månader. Däremot tränade jag ju mindre under den tiden eftersom jag var mycket tröttare och inte hade tid då jag ibland jobbade från 05.00-20.30.

shut teh face · 2015-05-12, 19:53

Citat:

Ursprungligen postat av Slippy

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Fru och barn var ett dåligt exempel, det är inte något som alla strävar efter. Ta vad som helst som man tycker är viktigare, men inte nödvändigtvis roligare, än träningen.

Jag har två barn, fru och hus och jag spelar inte längre. Jag kan inte. Om jag skulle vara själv en helg och börja spela skulle jag inte ens vilja att de kom hem, något överdrivet men det är inte värt det för mig, jag fastnar för spelet istället. Bättre att skita i det helt.

Träningen lägger jag ändå tid på, går upp fem varje morgon. Klart det påverkar familjen.

Hade jag varit själv hade jag tränat 10 ggr per dag och spelat på natten tills jag dog i sömnbrist

shut teh face · 2015-05-12, 19:54

Citat:

Ursprungligen postat av Permaximum

Jag har fru och barn men jag pluggar ett program som inte kräver så hemskt mycket investerad tid. Det räcker med att jag gör några rushar då och då, tyvärr. Skulle vara skönt att jobba sjukt mycket övertid så att man fick kämpa för att få in 2-3 dagar träning "bara". Det skulle nog vara det bästa för det här. Fast då skulle man väl bli totalt beroende av arbetet och bara kötta dygnet runt.

Så gjorde jag också med arbete förut, la en 400-600h övertidstimmar per år. Det lärde jag mig dock fort att det INTE är värt det.

Slippy · 2015-05-12, 19:55

Det är väl andra sidan av myntet, om man nu ska vara beroende av något så är nog träning inte det sämsta.

R Scarpa27 · 2015-05-12, 20:31

Förr kunde jag bli helt fast i mkt...
är väl mestadels cola och snus som jag är superfast vid numera.

träna gör jag mer avkopplat med mer fokus, sen spelar jag lite, osv...
men har även jag varit beroende av upplägg och tänka för mkt =/...
sitter väl fortfarande i lite och uppstår ibland.

Finns en kille jag pratat med, han jobbade som en idiot och tränade som attan allt han hade i huvudet var att jobba och träna, tänka jobb, tänka upplägg....

för lite sömn hade han med, till slut blev han helt utbränd, sa bara poff och han blev helt förstörd.
Nu har han vilat över ett år och är på fötter igen med 60% jobb och lagom träning utan massa tvång. =)
tänk dig för.

HMS Laestander · 2015-05-13, 00:00

Går dina träningstankar och optimera-allting-tankar ut över annat i ditt liv?