Citat:
Ursprungligen postat av Adama
Trevlig vikt, måste jag nästan ge mig på 140 relativt snart så du inte drar iväg alltför långt.
|
Det tycker jag. Det lär du väl ha i dig?
Citat:
Ursprungligen postat av Adama
Dubbla kv? Gått ned i vikt på sistone då, trodde du nosade på 90 pannor.
|
Du missade det finstilta!
Tisdag 26 juli 2011: Tävlingssim (sprint) öppet vatten
Delsjöns södra spets, ~19.15.
Idag hade Triathlon Väst anordnat en sprint (750m sim, 20K cykel, 5k löpning) för allmänheten. Jag fick med mig Olle (eller om det var Tobbe, vi hade frågat honom oberoende ungefär samtidigt) att ställa upp.
Värmde upp (troligtvis för kort) i 5 minuter före start. Start i vatten. Banan var tänkt att vara 750m men var troligtvis för kort. 650m kanske?
Jag placerade mig bland de längst bak eftersom jag visste att jag skulle bli omsimmad. Simmade på någons fötter med Olle bredvid mig. Kändes avslappnat även när jag simmade in i personen framför. Fokuserade på rotation och att sträcka ordentligt, varvade kraftfulla drag med att simma lugnare för att orka. Hälften tretakt, hälften tvåtakt. Kanske borde köra 3/2/3/2 i tävlingssammanhang?
Efter halva sträckan och en rundad boj hade jag kommit in i simningen och vågade lita på min förmåga, tryckte på ordentligt. Simmade förbi Olle som strax därefter hängde på. Det var väldigt jämnt genom hela loppet. Precis i slutet drog han dock på och kom upp 5s före mig.
Något jag särskilt tänkte på var att försöka dra mig fram som om jag verkligen tog tag i pinnar. Jag pratade efteråt med Triathlon Västs simansvarige, Wolffram, som tyckte att man kunde likna det vid att paddla kanot, förutom att man hela tiden skall hålla sig i sin linje för att inte orsaka onödigt motstånd. När jag simmat som bäst är det ungefär den känslan jag haft, ungefär som en flipperkula som studsat i inuti min bana. Är det helt konstigt tänkt?
Skall definitivt på gå Trivästs simkurs i september (enligt Wolffram). Hörde mig också för om mina armar och han var säker på att det finns vägar runt dem, t ex bredare armtag, så att "en tid under tio minuter inte skall vara några konstigheter". Det gjorde mig glad!
Resultat
Kom upp ur vattnet efter
12:42 med en mycket bättre känsla än efter någon simning i öppet vatten, bassäng eller för den delen triathlontävling jag någonsin gjort. Ingen andnöd, ingen panik, bara ren utmattning från simmandet. Jag hade verkligen kämpat!
Cyklade ett varv (= 10K), därefter avslutade jag tävlingen för min del. Efter att ha cyklat på Jimmys cykel är min skrutt till velociped som att snaska varmkotte med curlstång, för att citera en känd profil... (det är verkligen inte kul att cykla när man känner att man tar i allt man orkar och knappt rör sig framåt)
Hursomhelst! Det var roligt med allt folk som var där, bra organiserat av Triväst (med korvgrillning efteråt!) och det var kul att tävla mot Olle i simningen.
Jag är hur nöjd som helst med min insats!