tråden om dating, relationer mm - Sidan 1859 - Kolozzeum Forum

Lellan · 2012-12-01, 01:37

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Varför har du dåligt samvete för det?

Du menar för dina problem med att "vara nära någon" och "eremitgrejer" (om vi använder lite sammanfattningar/förkortningar).

Om det är de sakerna och du var ärlig med att du har sådana problem och han accepterade det, då har du ingen anledning att känna dåligt samvete. Även om du visste att risken var "stor".

Har ingen anledning, funkar så opraktiskt att jag har dåligt samvete ändå. När jag var liten ville jag typ dö pga miljöproblemen i världen, var 9 år och kände mig skyldig..

Dock botad från det, så det finns hopp! ;P

Citat:

Ursprungligen postat av Olegh

Varför inte försöka glädjas åt den tiden ni hade tillsammans istället? Båda två är en erfarenhet rikare.

Fast det är säkert nåt jag inte begriper mig på...

Så brukar jag känna, men han upplever hellre "inte ha vetat/varit med om". Begriper mig inte heller på.

Citat:

Ursprungligen postat av filmjölk

Han kommer över dig, 1,5 månad är lite för kort tid bara. Samma sak för dig, det har gått 1,5 månad. Det är ok att grubbla, bearbeta, och sakna. Men ring inte duschonanisten! Av dina tidigare kolozzeuminlägg att döma får han dig mer knäpp, deppig och förvirrad än din ex. Din ex. var vad jag tror rätt bra för dig, duschonanisten är det inte.

När du (senare) träffar en ny, hoppas jag att han är mer lik din ex. än just duschonanisten.

(Trots det har jag en känsla av att du redan gjort just det, tagit upp kontakten med duschonanisten.)

Nej, gud nej.. kommer inte ta kontakt med någon el prata med någon. Det är ju det som är problemet; jag övergeneraliserar så jag knappt vågar möta en killes blick. Eller tjejs. Känner mig.. tja, pestsmittad.

Men men, du har rätt.. kan ju bli bra med tiden, är himla långsam av mig generellt. Inte direkt typen som blir kär stup i kvarten. El kvartalet. El årligen. El öht.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 02:20

Jag menade "ingen objektiv anledning/social press" med "ingen anledning". Det betyder ju inte att du inte kommer känna det

Att säga att han hellre inte hade varit med om det är nog lite försvarsmekanism, känns inte som om han har direkt förlorat något på det. Han investerade väl inte jättemycket tid/resurser i det hela?

Filmjölk verkar ha något personligt mot "duschonanisten"

Lellan · 2012-12-01, 02:27

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Jag menade "ingen objektiv anledning/social press" med "ingen anledning". Det betyder ju inte att du inte kommer känna det

Ah. Sant.

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Att säga att han hellre inte hade varit med om det är nog lite försvarsmekanism, känns inte som om han har direkt förlorat något på det. Han investerade väl inte jättemycket tid/resurser i det hela?

Förhoppningar om livslång kärlek kanske? Han arbetade inte under den tid vi var tillsammans, erhöll ingen lön, så njä. Nu har han både jobb och lön, och allt blir nog bra.

Är bara jag som är låångsaaam och bränner mig på allt.

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Filmjölk verkar ha något personligt mot "duschonanisten"

Eller hur?! Han var en vänlig själ, gjorde mig gott där och då känner jag, så vi lämnar den killen till handlingarna som ett bra minne tycker jag.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 03:01

Han gillade väl vad ni hade jättemycket, iaf i förhållande till alternativet att vara ensam.

Det var väl dock kärnan i problemet så att säga, att det som ni hade då var inte hållbart utan till viss del en fasad. Så till viss del saknar han ju något som aldrig hade kunnat bli oavsett isf.

Albin Eriksson · 2012-12-01, 04:32

Dåligt samvete skall man nog bara ha om det funnits någon slags medvetenhet inblandat i det hela, annars är det ju så att man får gå på det som känns bäst.
Fungerar det inte är det tråkigt, men inte något man skall lasta sig själv för.

Lellan, det är bara att släppa det och gå vidare alternativen känns inte sunda.

Dravena · 2012-12-01, 09:57

Idag har jag och maken varit tillsammans i 10 år. Det är ju inte klokt!

shadowfire · 2012-12-01, 10:00

Citat:

Ursprungligen postat av Lellan

.. vore skönt att kunna gå vidare, har ju knappast mördat ngn, så jäkla big deal är man ju inte. Folk gör slut, tyvärr, så är det.

På temat att tänka positivt och den andra tråden.
Dör man om ett förhållande spricker? Nej. Får man ett handikapp för livet? Nej. Förlorar man enorma pengar, ägodelar, boende eller jobb? Nja, inte i detta fall, men där finns det folk med betydligt med smärtsammare uppbrott från relationer än vad ni hade.

Ditt dåliga samvete kommer nog av två saker gissar jag på. Dels din ovana att vara ego. Du är van sedan innan att anpassa dig för andra, så pass mycket att du missar dig själv i det stora härliga livet. Du måste träna dig på att vara mer ego och det är inget fult med att utgå från vad man själv känner och tycker. Du lever ju livet för dig själv, inte för andra.

Det andra jag tycker mig läsa in ofta är att du vill bli uppfattad som en varm, snäll, sympatisk och go människa. Tro mig, det blir du så länge du gör slut på ett bra sätt. Ingen klandrar en person för att bryta upp om man gör det på ett snyggt sätt vilket du gjorde (ej sms, eller otrohet, eller ignorans osv).

Att bryta upp en relation - eller ha vågat satsa på en fast det inte gick - är inget dåligt i sig, det hör till livet och det vet alla om. Se upp bara med de där samvetskänslorna, "fel" typ av kille - en ful person - skulle kunna dra nytta av det och spela på det för att försöka få dig tillbaka.

shadowfire · 2012-12-01, 10:01

Citat:

Ursprungligen postat av Dravena

Idag har jag och maken varit tillsammans i 10 år. Det är ju inte klokt!

Grattis Dravenisch, härligt! Blir duktigt avis

Dravena · 2012-12-01, 10:09

Citat:

Ursprungligen postat av shadowfire

Grattis Dravenisch, härligt! Blir duktigt avis

Tack, det har varit 10 härliga år!

Lellan · 2012-12-01, 10:22

Citat:

Ursprungligen postat av Albin Eriksson

Dåligt samvete skall man nog bara ha om det funnits någon slags medvetenhet inblandat i det hela, annars är det ju så att man får gå på det som känns bäst.
Fungerar det inte är det tråkigt, men inte något man skall lasta sig själv för.

Lellan, det är bara att släppa det och gå vidare alternativen känns inte sunda.

Mm, får jobba på´t! Hemsk känsla att känna sig som pest.. eller kolera bara. Vill vara lika glad i mig själv som innan! :P Tack ändå!

Citat:

Ursprungligen postat av Dravena

Idag har jag och maken varit tillsammans i 10 år. Det är ju inte klokt!

Härligt, grattis! <3

Citat:

Ursprungligen postat av shadowfire

På temat att tänka positivt och den andra tråden.
Dör man om ett förhållande spricker? Nej. Får man ett handikapp för livet? Nej. Förlorar man enorma pengar, ägodelar, boende eller jobb? Nja, inte i detta fall, men där finns det folk med betydligt med smärtsammare uppbrott från relationer än vad ni hade.

Ditt dåliga samvete kommer nog av två saker gissar jag på. Dels din ovana att vara ego. Du är van sedan innan att anpassa dig för andra, så pass mycket att du missar dig själv i det stora härliga livet. Du måste träna dig på att vara mer ego och det är inget fult med att utgå från vad man själv känner och tycker. Du lever ju livet för dig själv, inte för andra.

Det andra jag tycker mig läsa in ofta är att du vill bli uppfattad som en varm, snäll, sympatisk och go människa. Tro mig, det blir du så länge du gör slut på ett bra sätt. Ingen klandrar en person för att bryta upp om man gör det på ett snyggt sätt vilket du gjorde (ej sms, eller otrohet, eller ignorans osv).

Att bryta upp en relation - eller ha vågat satsa på en fast det inte gick - är inget dåligt i sig, det hör till livet och det vet alla om. Se upp bara med de där samvetskänslorna, "fel" typ av kille - en ful person - skulle kunna dra nytta av det och spela på det för att försöka få dig tillbaka.

Att det känns rätt, och som enda utvägen gör det lättare.. han vill ju få en andra chans, men det man vet det vet man. Vilket han upplever som orättvist, samtidigt så tror jag inte på att anpassa sig in absurdum, var ju lite det jag gjorde..

Så du har väl rätt. Så här blev det, jag kunde inte förutse det - men det som skrämmer mig är att jag på ngt sätt borde kunna förutse i framtiden iom hurdan jag är.. liksom inte ge mig in i förhållanden, eftersom det är sååå lätt att tycka den andre är viktigare - och vips sitter man där med sig själv bortprioriterad och vill hitta tillbaks.

Ok, så var det nu - ingen spåkulesyn.. Men eftersom det var så lätt hänt vill jag verkligen akta mig för det. Tyckte ju ändå jag körde på rätt i början; med att stå på mig, vad som funkar och inte.. det är ju skitsvårt att veta vilka saker som är sunda att komprommissa med och vilka man inte kan rucka på, när man är "mitt i" det? Fast nu är jag ju väldigt nära, kanske dömer hårdare än när det hela hunnit smälta lite..

Tack hursomhelst, kommer nog våga "drabba" folk framöver till slut. Men nu känns det ändå skönt att bara vara ensam 24/7. JAG tycker iaf att sällskapet är förträffligt, kommer aldrig bli utan det.. ;P

Ulvamal · 2012-12-01, 10:43

Citat:

Ursprungligen postat av shadowfire

Ingen klandrar en person för att bryta upp om man gör det på ett snyggt sätt vilket du gjorde (ej sms, eller otrohet, eller ignorans osv).

Det där är överdrivet optimistiskt. Vid ett uppbrott i en heterosexuell relation lyssnar 95% av mänskligheten på kvinnans version av vad som hänt utan varesig urskiljning eller källkritik.
Som man är detta ett viktigt faktum att känna till.

shadowfire · 2012-12-01, 10:59

Citat:

Ursprungligen postat av Ulvamal

Det där är överdrivet optimistiskt. Vid ett uppbrott i en heterosexuell relation lyssnar 95% av mänskligheten på kvinnans version av vad som hänt utan varesig urskiljning eller källkritik.
Som man är detta ett viktigt faktum att känna till.

Vad grundar sig ditt påstående i? Egen erfarenhet?