Det ska bli en tävling på min idrottsplats (jaja, det är väl kommunens egentligen men jag är där så ofta att det känns som min):
Spånga 6H
Jag blev så glad att jag studsade som en glad terrier! En tävling på hemmaplan, det är från dörr till grind 1730m. Genar jag, som de flesta gör normalt, är det ännu närmare men i vanliga fall springer jag en liten omväg till idrottsplatsen för att hinna bli uppvärmd innan jag kör på
Jag blev helt ärligt skitglad!
Vaden uppför sig, jag har ingen nämnvärd träningsvärk så jag fortsätter med tåhävningar på både ett och två ben och jag stretchar lite då och då. Nu känns det ingenting, det är som om det aldrig hade hänt något. Jag undrar om det betyder att jag törs springa snart? Efter samråd med naprapaten kom vi fram till att cykla var ett bra alternativ idag, jag tänker då rakt inte chansa och gå emot henne. Hon vill mitt bästa och skulle inte förslå en sak om hon inte hade fog för det.
Men jag är grymt sugen på att springa (på Spånga IP dessutom), det ska jag inte sticka under stol med.