OS i tjurskallighet!

[Phantom duck]

Hej alla!
Startar min journal efter år av funderingar. Tack till Tomme i 4-klövern för den sista sparken och min sambo för knuffen över kanten!

Rörde en skivstång första gången när jag var tolv, 20 år och 44 kilo sedan! Då var det för att bli starkare och snabbare på hocekyplanen. 50 kilo var inte så skräckinjagade direkt. Det ledde till ett stegrande intresse som slutligen utmynnade i en besatthet. I slutet av tonåren ersattes hockeyplan med gym på heltid efter att jag upptäckt att styrketesterna på försäsongen var det roligaste på hela året.

Eftersom man inte vet riktigt vad man vill, när man är ung och dum, så testade jag på styrkelyft vilket blev min stora passion under många år. Naiv som jag var En bronspeng på JSM och en guldmedalj på Norrlandsmäserskapen blev resultatet.

Efter att ha stagnerat ordentligt de sista åren och stångat pannan blodig mot väggen utan resultat ville jag pröva något nytt. Tränade ett tag på ett mer kommersiellt gym och lämnade källarlokalerna. Kände direkt att det saknades något och suget efter att känna adrenalinkicken när man går upp på tävlingsflaket blev tillslut övermäktig. Var dock inte längre sugen på bänkpresströjor och knälindor och med en pappa som varit gammal landslagsman i tyngdlyftning föddes en ny ide.

Nu 32 år ung och 94 kilo tung är det tyngdlyftning som gäller för hela slanten.
Mål: Kvala till SM
Vision: Tävla utomlands
Dröm: OS (så är det väl för alla tyngdlyftare, kallas ju olympisk lyftning av en anledning. )

Nu kör vi!!