Citat:
Ursprungligen postat av wintersnowdrift
Mina första pass på Underground-Tyngdlyftningsklubbs-Gymmet-Som-Bara-Spelar-Hårdrock-Och-Har-Nittio-Procent-Manliga-Besökare-Som-Ser-Aggressiva-Ut-När-De-Tränar hade jag också den känslan. Jag inbillade mig att alla tittade snett på mig och tänkte "vad fan gör HON här???", särskilt som jag körde en massa konstiga rehab-övningar p.g.a. en dåvarande skadad axel.
Den förlösande händelsen var när två små, blonda tjejer i 16-års åldern promenerade in och började köra tynglyftningsövningar. "Kan de så kan jag", tänkte jag, och nu tränar jag också tyngdlyftning  . De absolut största och bästa kickarna får man ju när man gör någonting som först kändes skitjobbigt och som man trodde att man aldrig skulle våga. Keep it up Lellan, du hör hemma bland de fria vikterna lika mycket som de Tuffa Grabbarna!
//Kristin
|
Åh, inte bara jag som kan larva mig?

Ingen match att va modig om man inte är rädd..

Men jag gillar ju stora bra kickar så klart jag ska tuffa till mig, jag är lite långsam och bekväm på vägen dit dock.
Citat:
Ursprungligen postat av LadyInsane
+1..
Ska man behöva läxa upp dig så du tuffar till dig lite Lellan? 
|
Jag blev fasen lite rädd för dig där haha.. så antagligen!! Haha...
Det tog mig två försök att ens klara att gå trapporna upp (å neråt) till ökk när jag skulle dit för en sisådär 7 år sedan. Ändå hade jag tjatat på min dåvarande kille att få följa med, han var måttligt road av mig när jag bangade första ggn.. men gav mig en till chans.
Jag vet inte om det är doften av testo och svett (el mina fördomar), men ngt fick knäna att skallra - men jag kände att det ju var dit jag kunde gå för att hämta mina muskler så jag bet i det sura. Klart jag kan göra om samma sak, så jefla märkvärdigt är det inte.. herreguud vilket fjant!
Även om det syns väldigt väl på en att man inte direkt är hemtam, men vad är det de säger "love like you´ve never been hurt, lift weights like nobody is watching?"