Nu har min känslomässiga kris gått lite väl långt så jag var tvungen att skriva av mig på ett sentimentalt vis, med en dikt. Är det bara jag som avreagerar mig såhär? okej det kanske inte är så många killar som skriver dikter men wtf
(nu hade ja riktigt tråkigtpå jobbet)
Viljan av att inte vilja någonting
Klumpar av luft som trycker i halsen
Och svider i hjärtat
Smaken av minnen man helst vill glömma
Trasiga naglar som river i själen
Ett hjärta som skriker sig hest
Utan någon mening
Tid som passerar fast tiden står still
Kvävda tårar av saknad som sticker i näsan
Och stannar där
Jag är ensam
Och jag fryser om händerna