Varför blir jag hungrig?

[Akilles]

Dagens korkade "Fråga Doktor Kolozzeum":

Vad betyder hungerkänslor? Normalt sett är de väl signaler på att kroppen behöver mer näring. Men: De senaste dagarna har jag varit SKITHUNGRIG. Och dessutom mycket trött. Jag har ändå valt att inte äta mer mat, eftersom jag ändå ligger i bulk och därmed har en ganska stabil viktuppgång, tycker jag. I och för sig har väl nettot ändå blivit mer plus än vanligt, eftersom jag inte orkat, eller vågat , promenera lika mycket som jag brukar göra. Och konditionsträningen har jag helt skippat. Och jag har sovit mer, i helgen lade jag mig till och med att sova mitt på dagen. Men idag gick det bara inte att sova, fastän jag är trött. Jag har blivit lite orolig och ringde sjukvårdsupplysningen men de var lika korkade som vanligt (är det praoelever som utgör den ordinarie bemanningen där?). För de flesta av er är det kanske inte så ovanligt at bli hungrig, men jag brukar aldrig bli hungrig (bulk osv).

Frågan: Finns det någon som har en aning om vad detta kan bero på? Varför blir jag hungrig utan att göra åt mer kcal än jag brukar?

Edit: Jag har noggrann koll på kcalintaget, så det kan inte röra sig om att jag "råkat" äta lite mindre av något.

[Ulf A Big]

Trötthet kan ge hungerkänslor... Sover du tillräckligt.. Tränar du över din kapacitet..? Kan vara vettigt att kolla upp blodsockervärdena också det kan vara så att du har diabetes 2 inom familjen och då behöver man vara extra försiktig med energiintaget.

[Lizard]

Ursprungligen postat av Akilles

Dagens korkade "Fråga Doktor Kolozzeum":

Vad betyder hungerkänslor? Normalt sett är de väl signaler på att kroppen behöver mer näring. Men: De senaste dagarna har jag varit SKITHUNGRIG. Och dessutom mycket trött. Jag har ändå valt att inte äta mer mat, eftersom jag ändå ligger i bulk och därmed har en ganska stabil viktuppgång, tycker jag. I och för sig har väl nettot ändå blivit mer plus än vanligt, eftersom jag inte orkat, eller vågat , promenera lika mycket som jag brukar göra. Och konditionsträningen har jag helt skippat. Och jag har sovit mer, i helgen lade jag mig till och med att sova mitt på dagen. Men idag gick det bara inte att sova, fastän jag är trött. Jag har blivit lite orolig och ringde sjukvårdsupplysningen men de var lika korkade som vanligt (är det praoelever som utgör den ordinarie bemanningen där?). För de flesta av er är det kanske inte så ovanligt at bli hungrig, men jag brukar aldrig bli hungrig (bulk osv).

Frågan: Finns det någon som har en aning om vad detta kan bero på? Varför blir jag hungrig utan att göra åt mer kcal än jag brukar?

Edit: Jag har noggrann koll på kcalintaget, så det kan inte röra sig om att jag "råkat" äta lite mindre av något.

Oj!
Att vara hungrig eller känna sig mätt är, hur fånigt den än låter, inte en fråga från enbart magsäcken, utan i än större utsträckning från den lilla ärta som dinglar bakom ögonen - hypofysen.
Det sker en ständig återkoppling mellan hypofysen och magen där flera olika styrhormon samverkar som leptin, ghrelin, Peptid Y (PYY 3-36), orexin, serotinin och cholecystokinin. För att krångla till det extra så inverkar även sjukdoms- och stresshormonerna TNF alfa och kortisol. De två sistnämnda förklarar varför du äter mindre när du är stressad eller sjuk. Ja, såklart, det som även påverkar, och samarbetar med hormonerna, är autonoma (du kontrollerar dem inte med viljan) nervsignaler mellan mage och hjärna. Sen kokar kroppen ihop en härlig soppa där din celldelningstakt, leverns förbränningsnivå, thyroidnivåerna (sköldkörteln), och även yttre omständigheter som hur varm eller kall du är och ur mycket mat du stoppar i dig och regelbundet om du är kär eller bara förälskad (kär = äter mycket och degar, förälskad = far runt som en tjackpundare och kan inte ens äta), din allmäna aktivitetsnivå mm, avgör hur hungrig du känner dig.

Inte klokt vad som krävs för att bli sugen på en nattmacka - eller hur?

Lizard

[Ulf A Big]

Och det blev han mycket klokare av....

[jwzrd]

Ursprungligen postat av Ulf A Big

Och det blev han mycket klokare av....

Tja, något bättre än dina hyttanden med diabetes II-näven kanske? Så vitt jag vet är inte diabetes II genetiskt betingat så vad menar du med att det "finns inom familjen"?

[Akilles]

Ursprungligen postat av jwzrd

Tja, något bättre än dina hyttanden med diabetes II-näven kanske?

Det var åtminstone det mest "konstruktiva" förslaget jag fått hittills, även om det gör ont att höra. I allmänhet anser jag mig vara hårt drabbad av ett orättvist öde, och visar det sig at jag har diabetes skulle det stämma väl in i den bilden.

[jwzrd]

Men.. man blir inte hungrig av att ha diabetes, snarare motsatsen. Skyhögt blodsocker som en följd av en "insulinmekanism" som inte fungerar leder till mycket hög törst, illamående, synrubbningar, pissar hela tiden. Det SISTA man vill ha är mat.

[Akilles]

Ursprungligen postat av jwzrd

leder till mycket hög törst, [...] pissar hela tiden.

*Sväljer hårt*

[Ulf A Big]

Ursprungligen postat av jwzrd

Men.. man blir inte hungrig av att ha diabetes, snarare motsatsen. Skyhögt blodsocker som en följd av en "insulinmekanism" som inte fungerar leder till mycket hög törst, illamående, synrubbningar, pissar hela tiden. Det SISTA man vill ha är mat.

Typ 2 diabetes
--------------------------------------------------------------------------------

Den stora majoriteten, cirka 300.000, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ 2-diabetes. Många har dessutom sjukdomen utan att de vet om det. Risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2-diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.

Arvsgången
Tvärt emot vad många tror är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1. Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, visar att om den ene får typ 2-diabetes löper den andre 90 procents risk att också insjukna. Får en enäggstvilling typ 1-diabetes är risken för den andre mellan 25 och 50 procent.

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2 diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Orsaker - utbredning
Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:
Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när sockerhalten i blodet stiger efter exempelvis en måltid.

Dels är känsligheten för insulin nedsatt i själva vävnaderna, deras förmåga att utnyttja det insulin som finns är nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd för att "öppna" cellen så att den kan ta emot blodets socker.
De flesta personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till 5-10 gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, ofta på landsbygden, och flyttar in till städer. Ett annat livsmönster utvecklas, liksom typ 2-diabetes. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1 men symtomen är desamma, ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker blodsockret eller om det finns socker i urinen.

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer och framför allt mer fettbildande mat samtidigt som de arbetar mindre med kroppen.

För ungefär en tredjedel av människor med typ 2-diabetes i Sverige, består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1 diabetes dagliga insulininjektioner och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det idag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

[Ulf A Big]

En lite intressant länk för den medicinintresserade...

http://www.dagensmedicin.se/tema_akt...category=15231

[jwzrd]

Ursprungligen postat av Ulf A Big

Typ 2 diabetes
--------------------------------------------------------------------------------

Den stora majoriteten, cirka 300.000, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ 2-diabetes. Många har dessutom sjukdomen utan att de vet om det. Risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. Man räknar med att bland dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2-diabetes. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.

Arvsgången
Tvärt emot vad många tror är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1. Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag, visar att om den ene får typ 2-diabetes löper den andre 90 procents risk att också insjukna. Får en enäggstvilling typ 1-diabetes är risken för den andre mellan 25 och 50 procent.

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en viktig roll vid typ 2 diabetes där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Orsaker - utbredning
Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt på två saker:
Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i tillräcklig mängd när sockerhalten i blodet stiger efter exempelvis en måltid.

Dels är känsligheten för insulin nedsatt i själva vävnaderna, deras förmåga att utnyttja det insulin som finns är nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd för att "öppna" cellen så att den kan ta emot blodets socker.
De flesta personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket insulin, upp till 5-10 gånger det normala, att blodsockret hålls på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden och blodsockret stiger.

Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, ofta på landsbygden, och flyttar in till städer. Ett annat livsmönster utvecklas, liksom typ 2-diabetes. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30 procent av den vuxna befolkningen diabetes.

Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1 men symtomen är desamma, ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig hälsokontroll där man undersöker blodsockret eller om det finns socker i urinen.

Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer och framför allt mer fettbildande mat samtidigt som de arbetar mindre med kroppen.

För ungefär en tredjedel av människor med typ 2-diabetes i Sverige, består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.

Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar vävnadernas känslighet för insulin. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1 diabetes dagliga insulininjektioner och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling. Det innebär att det idag finns fler 40-åriga människor med typ 2-diabetes som tar insulin än det finns 40-åriga människor med typ 1-diabetes.

Artikeln i ditt nästa inlägg, är det referensen som visar på ärftligheten? Att feta/sockerbombare får diabetes typ II är inget nytt.

[Akilles]

Jag har bokat en tid på vårdcentralen för att kolla upp blodsockret. På dem verkade det iofs som jwzrd sade att det snarare var fråga om mättnad och viktnedgång än hunger, om man har diabetes. Men man vill självklart kontrollera.

Ursprungligen postat av Ulf A Big

Trötthet kan ge hungerkänslor... Sover du tillräckligt.. Tränar du över din kapacitet..? Kan vara vettigt att kolla upp blodsockervärdena också det kan vara så att du har diabetes 2 inom familjen och då behöver man vara extra försiktig med energiintaget.

Kan man vekligen bli hungrig av att sova för lite? Kan man bli hungrig av att "träna över sin kapacitet" (by the way, exakt vad menar du med "över sin kapacitet"?)?

[jwzrd]

Ursprungligen postat av Akilles

Jag har bokat en tid på vårdcentralen för att kolla upp blodsockret. På dem verkade det iofs som jwzrd sade att det snarare var fråga om mättnad och viktnedgång än hunger, om man har diabetes. Men man vill självklart kontrollera.



Kan man vekligen bli hungrig av att sova för lite? Kan man bli hungrig av att "träna över sin kapacitet" (by the way, exakt vad menar du med "över sin kapacitet"?)?

Känslan du har efter att du smällt i dig en stor fet måltid, toppat med efterrätt och sen en massa godis och läsk, den påminner om det diabetikern upplever när hans eller hennes blodsocker ligger för högt (rätt högt då). Har man fått diabetes typ I så märker man det efter någon vecka eftersom man minskar i vikt, dricker vatten och pissar hela tiden, mår illa av matos redan och är inte det minsta intresserad av att äta något.

Diabetes typ II som inte hunnit utvecklas så långt (fullt utvecklad behandlas den och fungerar den som typ I) innebär eventuellt att man får såna symptom varje gång man äter för mycket skit typ.

[Ulf A Big]

Ursprungligen postat av Akilles

Jag har bokat en tid på vårdcentralen för att kolla upp blodsockret. På dem verkade det iofs som jwzrd sade att det snarare var fråga om mättnad och viktnedgång än hunger, om man har diabetes. Men man vill självklart kontrollera.



Kan man vekligen bli hungrig av att sova för lite? Kan man bli hungrig av att "träna över sin kapacitet" (by the way, exakt vad menar du med "över sin kapacitet"?)?

Svaret är att han sa sig kände sig trött och allmänt hängig. Överträningssyndromet brukar vara av den arten att man är trött, hängig och har svårt att sova. Det är mer troligt att han har en släng av överträning än diabetes, men en faktor kan vara att hans insulin inte riktigt hänger med och det betyder inte att han har diabetes utan en deffekt som kan regleras med hjälp av kosthållning.

[jwzrd]

Ursprungligen postat av Ulf A Big

Svaret är att han sa sig kände sig trött och allmänt hängig. Överträningssyndromet brukar vara av den arten att man är trött, hängig och har svårt att sova. Det är mer troligt att han har en släng av överträning än diabetes, men en faktor kan vara att hans insulin inte riktigt hänger med och det betyder inte att han har diabetes utan en deffekt som kan regleras med hjälp av kosthållning.

Du tar tillbaka uttalandet om att Akilles kanske har diabetes II nu?