Citat:
Ursprungligen postat av Sverker
Visst kan vi absorbera mjölkfettet i mjölk som homogeniseras. Det som håller fettet flytande är proteinet i mjölken. När det denatureras i magsäcken kommer fettet att slå sig samman i större och större droppar igen  .
Cellulosa är helt ointressant. Mer intressant är lösliga kostfibrer som betaglukan och pektin. Bearbetas dessa för hårt kan de förlora sin löslighet och förlora sin positiva effekt på GI etc. De kan inte längre bilda en gel som tarmarna arbetar emot. Även om de klipps upp till kortare bitar, typ oligofruktos så ger de fortfarande näring till bakterier i tjocktarmen vilket gynnar oss.
Vill du lättare komma åt beta-karoten och andra antioxidanter behöver du koka grönsakerna och med värme denaturera cellstrukturerna.
|
Du pratar här om de lösliga fibrerna medan ur citatet med Robert Lustig nämner han att det är de olösliga fibrerna som splittras upp och att de lösliga bibehålls.
Alltså det jag efterlyser är, var finns det studier som visar att det här händer med en vanlig hushållsmixer? Samma sak med
Citat:
"Blenders emulsify the fat in milk to a suspension too small for digestion."
|
Kan en hushållsmixer faktiskt fördela nutrienter till en sådan nivå att de inte kan tas upp av kroppen? Det är väl det som kroppen gör i matsmältningsprocessen att allt bryts ner på makronivå och med det tycker man att en mixer skulle göra att nutrienterna blir mera lättillgängliga för kroppen att tas upp.
Varför är cellulosa helt ointressant?
Citat:
"The cellulose is torn to smithereens."
|
och sedan hänvisar jag till
Citat:
"Plant cell walls are particularly strong, making them very difficult to disrupt mechanically"
|
som förvisso är ganska abstrakt när det för en mixer kanske är ett enkelt jobb, vad vet jag, därför är jag intresserad om det faktiskt finns några undersökningar där det framgår.