Vad har matematik med kostrelaterade utbildningar att göra?
Ifall man tittar på kraven för att söka in till någon av de linjer som berör kost och/eller träning så finner man ofta matematik B+ som ett krav (dietist, nutritionist, kostvetare etc).
I vilka yrken av exempelvis dessa ovan är "god" kunskap i matematik egentligen behövande? Jag har aldrig riktigt förstått det där.
Personligen så har jag alltid haft lätt för saker jag tycker är genuint intressant (som många andra). Det betyder att jag inte har svårt för exempelvis biologi då det får min fulla uppmärksamhet medan matematiken är lite tvärtom samt att jag alltid tyckt att det varit genuint svårt.
Betyder det att jag kommer få det "svårare" än de andra om jag skulle bli antagen till en av dessa utbildningar?
Innan någon skriver något i stil med: "Vadå så du ska inte söka på grund av en sådan löjlig anledning?" -Nej det är inte det jag säger. Men jag vill veta om det mer är en princip sak eller om det faktiskt finns något riktigt grundtanke bakom det.
Är det dem som väljer att bli forskare som behöver mer avancerad matematiknivå i bagaget? Vad säger ni?
Huvudsakligen handlar det väl om urvalsmetoder. Om man har för många sökande till en linje så höjer man intagningskraven (utöver det som är essentiellt för linjen redan). Sen kan det nog vara en god idé att kunna lite matematik, känns som dietister ofta arbetar med kalkyler osv. Sen, ärligt talat, hur svårt är gymnasiematematik på låg nivå?
__________________
"Hey, I'm not surprised motherfuckers" -Nate Diaz
Det är lite så att man ska kunna mycket i dagens arbetsliv och därför kanske matte behövs. Jag läser HR men hade ändå en kurs i ekonomi bara för att kunna prata med ekonomer, haha.
Huvudsakligen handlar det väl om urvalsmetoder. Om man har för många sökande till en linje så höjer man intagningskraven (utöver det som är essentiellt för linjen redan). Sen kan det nog vara en god idé att kunna lite matematik, känns som dietister ofta arbetar med kalkyler osv. Sen, ärligt talat, hur svårt är gymnasiematematik på låg nivå?
Det är högst individuellt som allt annat vilket du själv förstår. Min frågeställning gällde vad det har med själva yrket i sig att göra och när det faktiskt är behövande.
Det du sa om kalkyler kan jag hålla med om. Det var mer ett sådant svar jag var ute efter angående yrkena jag exempelvis nämnde.
Minst lika absurdt är att läkarutbildning kräver matematik D. Eller nu heter väl kurserna något annat förvisso.. Förvisso används väl logaritmiska skalor ibland för att titta på farmokologin på vissa läkemedel.. men annars.. integraler och derivata? not even once..
Matte B är ju iofs på en nivå som jag antar inte är ouppnåelig för andra däggdjur än människan... Jag tvivlar på att man kan bli en BRA kostvetare utan att förstå envariabelsfunktioner. Sen kanske jag har ovanligt höga krav på kostvetare..
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av Strengthcoach
Undra hur många % av Sveriges befolkning som grejar 300 kg i frontböj. Jag tror inte ens att det är 2 %...
Tja kemi och biokemi blir nog träliga utan. Statistiken som är en liten pluttkurs blir nog också knepig utan hyffsad nivå på det abstrakta tänkandet.
Annars, nej behövs inget speciellt.
Utan vilken kunskapsnivå då?
Det känns som om det finns något slags underliggande meddelande av dessa yrken att du ska "vara bra på matematik" om du jobbar eller utbildar dig till det trots att ingen vet varför.
Det är samma sak med kemi. På vilken grad behövs matten på en avancerad nivå när det gäller att kunna kemi som en nutritionist eller dietist (visserligen olika jobb men poängen kvarstår) som ändå verkar ha noll med saken att göra.
Ska du förstå och tolka studier så bör du ju ha lite baskunskaper i statistik, vilket ingår i matte B. Mest enkla saker som standardavvikelse, lådagram, systematiska urval, spridningsmått, variationsbredd, normalfördelning och sånt där.
Sen är ju jag på nivån nu där man behöver förstå lite om hur Van Allen-bältenas påverkar jordens magnetosfär när ultraelektroniserad energi fångas in i dess magnefält och hur dessa geomagnetiska stormar i sin tur påverkar rörelsemängden och hur man kan applicera detta på tröghetslagen inom sotosfärens och hur allt detta ökar benägenheten för organismer att omvandla luteiniserande hormon i hypofysen till gonadotropiner och hur det i sin tur ger är en vital del för individens hälsotillstånd och förmåga att utilisera sin optimala muskeluppbyggningskapacitetsvolym. Då kan det vara bra att kunna Gauss lag, trippelintegraler och Laplacetransformationer och lite sånt.
Senast redigerad av Romeo den 2013-05-04 klockan 20:57.
Det känns som om det finns något slags underliggande meddelande av dessa yrken att du ska "vara bra på matematik" om du jobbar eller utbildar dig till det trots att ingen vet varför.
Du behöver inte avancerad matte för biokemin men när det gäller kompetitiva inhibitorer så för att verkligen förstå exempelvis Michaelis–Menten-kinetik så behövs ett matematiskt moget tänk. Det var några utan naturvetarbakgrund som hade svårt för det där och med tanke på intagningspoäng så kan man inse varför de har ett sådant krav.
__________________
👊Stridis invictus👊
✮✮I won't just gaze into the abyss, I'll maintain uncomfortable eye contact with it. ✮✮⠀⠀
Den förklarar ganska bra varför matte är viktigt. Oavsett vad man gör så kommer man alltid dra nytta av att ha läst matte, även om jag ibland kan tycka att det är väldigt mycket jobb för en ganska liten utveckling i tankesätt.
Du behöver inte avancerad matte för biokemin men när det gäller kompetitiva inhibitorer så för att verkligen förstå exempelvis Michaelis–Menten-kinetik så behövs ett matematiskt moget tänk. Det var några utan naturvetarbakgrund som hade svårt för det där och med tanke på intagningspoäng så kan man inse varför de har ett sådant krav.
Vilket yrke var det du syftade på nu specifikt?
De hade alltså problem med att förstå varför enzymerna jobbade som de gjorde antar jag?
Senast redigerad av Nutrid den 2013-05-05 klockan 00:24.