En dokumentär har aldrig berört mig lika mycket som denna har gjort, till denna dokumentär grät jag.
Tycker så synd om allt oskyldigt folk som blir dödade eller förlorar sina familjemedlemmar, speciellt de små barnen som förlorar sina föräldrar och syskon och sedan har dem ingen kvar.
Blir faktiskt illamående när man får se människor som blivit skjutna på nära håll eller blivit söndersprängda. En scen i dokumentären får man se tre små barn som blivit ihjälskjutna på nära håll.
Man vill ju kunna hjälpa människorna där på något sett.
Om ni inte sett denna dokumentär, gör det.
Senast redigerad av Dirty South den 2011-12-27 klockan 02:58.