Actimel vs. Verum Hälsofil och dyl.

[Halldin]

Finns det någon anledning att tro att Actimel skulle resultera i ett förbättrat immunförsvar gentemot Verum Hälsofil eller liknande?

Prisskillnaden är i alla fall ganska stor.

[maRRtin]

Danone har tagit en yoghurt och tillsatt Lactobacillus casei DN-114001 och gett bakterien det mycket häftigare namnet, Lactobacillus casei defensis.

I hälsofilen har man tillsatt, Lactococcus lactis L1A.
Både bakterierna har haft bevisad effekt.

Det bästa tror jag är att mixa lite, variera dig mellan de olika produkterna.
A-fil, Cultura, Hälsofil, Actimel osv osv...

[Halldin]

Jo, det vore förvisso en idé.
Men ändock, finns det något som tyder på att casei "funkar bättre" än lactis?

[maRRtin]

Ursprungligen postat av Halldin

Jo, det vore förvisso en idé.
Men ändock, finns det något som tyder på att casei "funkar bättre" än lactis?

Utan att veta så tror jag inte att man jämfört de både i någon studie.
Dom har säkert också lite olika användningsområde, Lactococcus lactis L1A har använts i studier på bland annat magsårspatienter.
Lactobacillus casei DN-114 001 har bl a visat sig mildra diarre och vinterinfektioner.

Det går nog inte att säga att den ena är bättre än den andra, dom hälper båda till att hålla kroppen frisk och magen i trim.
Som sagt, en salig blandning av de flesta är nog ingen nackdel.

Cultura Dofilus innehåller 3 stammar av probiotiska bakterier, Lactobacillus casei F19, Lactobacillus acidophilus LA-5 och Bifidobacterium BB-12.
Det kanske kan vara ett alternativ om man vill få i sig fler och bara hålla sig till en produkt.
Men då får man inte samma stammar som om man äter hälsofil eller actimel.

[kjpil]

Vad talar för att blanda skulle vara bättre egentligen?
Finns det inte en teoretisk chans att fler lika bakterier får större chans att överleva längre tid?
Finns det ens bevis för att tillsatta bakterier överlever lång tid efter man slutat med probiotikan?

[Sverker]

Detta är maRRtins område men jag antar att alla de bakterier som maRRtin nämner finner sin plats på olika ställen i mag/tarmkanalen. En del accepterar magsäcken och andra bosätter sig i tjocktarmen.



Bara genom att äta en stor mängd bakterier kan man hindra ( fysiskt ) andra bakterier att få fäste i tarmen.
Mjölksyrabakterierna själva behöver inte gilla läget och tillväxa i tarmen. Det räcker att de överlever tillräckligt länge så att vi hinner fylla på med nya.
Är det så har vi precis tecknat ett livstidskontrakt med mejeriet

[maRRtin]

Ursprungligen postat av Sverker

Detta är maRRtins område men jag antar att alla de bakterier som maRRtin nämner finner sin plats på olika ställen i mag/tarmkanalen. En del accepterar magsäcken och andra bosätter sig i tjocktarmen.



Bara genom att äta en stor mängd bakterier kan man hindra ( fysiskt ) andra bakterier att få fäste i tarmen.
Mjölksyrabakterierna själva behöver inte gilla läget och tillväxa i tarmen. Det räcker att de överlever tillräckligt länge så att vi hinner fylla på med nya.
Är det så har vi precis tecknat ett livstidskontrakt med mejeriet

Du har rätt som vanligt Sverker

Många bakteriestammar kallas för probiotiska. Ibland anges antalet levande bakterier i produkten som ett mått. För att de skall få kallas så fordras dock vissa egenskaper i kroppen. De måste överleva passagen genom mage och tarm och måste därför klara angrepp av magens saltsyra, matsmältningsenzymer och galla. De måste kunna kolonisera i tarmen. Ett viktigt krav är också att de kan fästa (adherera) vid tarmväggen. Förmåga till att adherera har visats vara kopplat till kortare varaktighet av diarré, positiva immunogena effekter m.m. Fästförmågan kan testas med odlade celler som den tarmcellsliknande Caco-2 eller humana slemhinneceller. Allra bäst är kanske att använda den slemproducerande odlade HT29-MTX-cellen. Det anses att en god kvalitetskontroll bör kräva test i två olika modeller. Att kunna adherera har visats vara viktigt för att probiotiska bakterier skall kunna stimulera immunsystemet. Ett ytterligare selektionskriterium för probiotiska bakterier är att de kan bilda antimikrobiella ämnen. Många probiotiska bakterier har också visats kunna göra detta. Bland dessa substanser märks inte bara tillväxthämmande ämnen som organiska syror och väteperoxid utan även bakteriociner (bakteriedödande ämnen), adhesionshämmare och en rad små antimikrobiella ämnen. Bland de probiotiska bakteriestammar som visat intressanta resultat märks Lactobacillus rhamnosus stam GG (LGG), Lactobacillus casei rhamnosus LB 21, Lactococcus lactis L1A och Lactobacillus plantarum 299v.

http://www.nymedicin.com/news/2001/0...bakterier.html

[mikaelj]

Hur gör man för att få i sig bra bakterier?

[Eddie Vedder]

Ursprungligen postat av mikaelj

Hur gör man för att få i sig bra bakterier?

Du äter ju redan en hel del ost vad jag förstått? Där har du en hel del gynnsamma lactobakterier t.ex. Även smör och grädde är ju syrade så där finns det säkert också.

Att inte vara sjukligt nitisk med hygienen är troligtvis en fördel också.

The ‘hygiene hypothesis’ as originally formulated by Strachan, proposes that a cause of the recent rapid rise in atopic disorders could be a lower incidence of infection in early childhood, transmitted by unhygienic contact with older siblings. Use of the term ‘hygiene hypothesis’ has led to several interpretations, some of which are not supported by a broader survey of the evidence. The increase in allergic disorders does not correlate with the decrease in infection with pathogenic organisms, nor can it be explained by changes in domestic hygiene. A consensus is beginning to develop round the view that more fundamental changes in lifestyle have led to decreased exposure to certain microbial or other species, such as helminths, that are important for the development of immunoregulatory mechanisms. Although this review concludes that the relationship of the hypothesis to hygiene practice is not proven, it lends strong support to initiatives seeking to improve hygiene practice. It would however be helpful if the hypothesis were renamed, e.g. as the ‘microbial exposure’ hypothesis, or ‘microbial deprivation’ hypothesis, as proposed for instance by Bjorksten. Avoiding the term ‘hygiene’ would help focus attention on determining the true impact of microbes on atopic diseases, while minimizing risks of discouraging good hygiene practice.

http://www.pubmedcentral.nih.gov/art...?artid=1448690

Bloomfield et al. Too clean, or not too clean: the Hygiene Hypothesis and home hygiene. Clin Exp Allergy. 2006 April; 36(4): 402–425.

[mikaelj]

Ursprungligen postat av Eddie Vedder

Du äter ju redan en hel del ost vad jag förstått? Där har du en hel del gynnsamma lactobakterier t.ex. Även smör och grädde är ju syrade så där finns det säkert också.

Jag blev lite orolig när jag läste om Sverkers livstidskontrakt med mejeriet och drog slutsatsen att ost och smör är fel källa till bakterier.

Att inte vara sjukligt nitisk med hygienen är troligtvis en fördel också.

Jupp, det tros väl vara en (bland många) anledning till att barn oftare drabbas av allergier numera?

[Eddie Vedder]

Ursprungligen postat av mikaelj

Jupp, det tros väl vara en (bland många) anledning till att barn oftare drabbas av allergier numera?

Du läste länken och abstraktet gissar jag?

[mikaelj]

Ursprungligen postat av Eddie Vedder

Du läste länken och abstraktet gissar jag?

Sure! Jag bara kortade ned budskapet för våra andra läsare som inte orkade läsa all text utan markeringar i fetstil...

*harkel*

(fast jag är förvånad över deras slutsats att hushållsrenlighet inte påverkar immunförsvaret något)

[Eddie Vedder]

Ursprungligen postat av mikaelj

(fast jag är förvånad över deras slutsats att hushållsrenlighet inte påverkar immunförsvaret något)

Nej alltså att hålla superrent tar ju död på patogen bakterieflora och patogena bakterier är alltid patogena.

Det är alltså inte så att "vi behöver lite skit" som är en vanlig missuppfattning. Hypotesen bygger snarare på att vi i vår strävan efter klinisk renlighet även tar död på skyddande bakterieflora och då blir mer känsliga. Dåliga bakterier ÄR dåliga för oss. Men risken som tillkommer av att försöka eliminera dessa dåliga bakterier är att även de goda stryker med.

[mikaelj]

Ursprungligen postat av Eddie Vedder

Nej alltså att hålla superrent tar ju död på patogen bakterieflora och patogena bakterier är alltid patogena.

Det är alltså inte så att "vi behöver lite skit" som är en vanlig missuppfattning. Hypotesen bygger snarare på att vi i vår strävan efter klinisk renlighet även tar död på skyddande bakterieflora och då blir mer känsliga. Dåliga bakterier ÄR dåliga för oss. Men risken som tillkommer av att försöka eliminera dessa dåliga bakterier är att även de goda stryker med.

Yes, men inte Yes antibakteriell, typ?

[Sverker]

Mjölksyrade grönsaker kanske kan passa ifall man inte vill ha för mycket kolhydrater. Finns mjölksyrabakterier i kallrökt kött också.


Hela grejen med mjölksyrabakterier är att de växer till i antal när det finns olika kolhydrater med i livsmedlet. Vid kallrökning av kött tillsätter man lite kolhydrat bara för bakterierna. Det som kommer ut är just mjölksyra.

Jag gissar att ca hälften av mjölksockret i youghurt blir till mjölksyra. Är det för mycket kolhydrat ?