Fastna på en vikt?

[14K]

Håller på med min Atkins diet för fullt men jag tänkte på detta... Under åren man testat dieter så har man ibland fastnat på en vikt sjukt länge o denna gången tänkte jag vara beredd på är det händer.

Ska jag sänka på maten?

eller

Ska jag höja träningen?

Förstår att man måste ha en ändring, men vilket är det bättre.I mina förra diet jag kört så höjde jag träningen o försökte äta mindre, men det rubbades INTE, jag va istället skittrött och hungrig.

Finns det nån simpel förklaring?

[Whistler]

Från deffguiden:

Ursprungligen postat av King Grub

En viktminskning kan du bara åstadkomma på ett sätt: att förbruka mer energi än vad du stoppar i munnen. Detta i sin tur kan du åstadkomma på tre sätt: genom att dra ner på maten, genom att öka din energiförbrukning via motion eller andra aktiviteter, eller genom en kombination av dessa. Den sistnämna metoden är att rekommendera. Dels slipper du dra ner för mycket på maten och därigenom riskera försämrad energiomsättning, muskelförlust (vilket innebär ytterligare nedsatt energiförbrukning, i en ond spiral) och att gå miste om värdefulla näringsämnen, dels slipper du spendera ändlösa timmar på förbränningsträning.

[dannegavle]

Jag tror inte att man utan förklaring "fastnar" på en vikt. Det är nog snarare så att man omedvetet stoppar i sig lite mer eller rör sig lite mindre.

De gånger jag stannat på en vikt så har jag alltid kunnat hitta en förklaring om jag varit ärlig med mig själv.

[King Grub]

Ursprungligen postat av dannegavle

Jag tror inte att man utan förklaring "fastnar" på en vikt.

Utan förklaring? Nej, givetvis inte, men det finns en förklaring: ämnesomsättningen sjunker, NEAT minskar, och hormoner nedregleras, vid långvarig och/eller kraftigt energiunderskott, mer än vad som förklaras av viktminskningen.

[Eddie Vedder]

Ursprungligen postat av dannegavle

Jag tror inte att man utan förklaring "fastnar" på en vikt. Det är nog snarare så att man omedvetet stoppar i sig lite mer eller rör sig lite mindre.

Vid en Atkinsdiet skulle jag säga tvärtom. Där bör man nog snararare förvänta sig att det kommer en punkt då det plötlsigt känns som om allt bara stannar. Lågkolhydratdieter innebär ju en välig skillnad i just VIKT när glykogendepåerna och dess bundna vatten (ca 2.7g vatten per g glykogen) försvinner och det som kanske i själva verket nu bara är den normala (och "rättvisande") viktnedgångstakten känns kanske som total stagnation då.

Kontrasten blir alltså stor mellan den jättesnabba initiala viktnedgången och den mer normaliserade kurvan.

Jag håller för övrigt med dig i det du säger och påstår inte på något sätt att du har fel i din teori men nämner bara att det säkert kan upplevas som att viknedgången stannar när hastigheten stabiliseras för en som gått ner väldigt fort.

[johan karlberg]

Ursprungligen postat av King Grub

Utan förklaring? Nej, givetvis inte, men det finns en förklaring: ämnesomsättningen sjunker, NEAT minskar, och hormoner nedregleras, vid långvarig och/eller kraftigt energiunderskott, mer än vad som förklaras av viktminskningen.

Har tänkt på detta, kan det vara bra att lägga sig på energi balans, säg en vecka för att sedan ta tag i energiunderskottet igen?

[dannegavle]

Ursprungligen postat av King Grub

Utan förklaring? Nej, givetvis inte, men det finns en förklaring: ämnesomsättningen sjunker, NEAT minskar, och hormoner nedregleras, vid långvarig och/eller kraftigt energiunderskott, mer än vad som förklaras av viktminskningen.

Hur stora förändringar talar vi om här? Om man bortser från extremfall och håller sig till personer som ligger på hälsosamma underskott (<1000 kcal), kan kroppen nedreglera energiåtgången så kraftigt att en långvarig och hyfsat linjär viktminskning plötsligt upphör?

Att man gör av med mindre energi allt eftersom man tappar i vikt förstår jag, och tappar man mycket vikt så handlar det om betydande skillnader i energiåtgång. Men denna minskning borde väl till viss del kompenseras av att man orkar röra sig fortare/längre på samma tid?

[Eddie Vedder]

Ursprungligen postat av dannegavle

Hur stora förändringar talar vi om här? Om man bortser från extremfall och håller sig till personer som ligger på hälsosamma underskott (<1000 kcal), kan kroppen nedreglera energiåtgången så kraftigt att en långvarig och hyfsat linjär viktminskning plötsligt upphör?

Jag har dålig koll på konkreta siffror om vila minskningar vi pratar om generellt, dock vet jag att det varierar väldigt mellan individer. På samma sätt som det finns stora individuella variationer för hur mycket ämnesomsättningen uppregleras vid överätning.

Det har ju dock alldeles nyligen visat sig att detta kan sänkas betydligt mer permanent än man tidigare trott och bantningens nedreglering av ämnesomsättningen verkar kunna hålla sig på lägre nivå även vid normalt ätande igen.

The major finding of the present study is that there are similar, significant declines in TEE, NREE, and, to a lesser extent, REE in subjects maintaining a reduced body weight, regardless of whether that reduced weight has been maintained for weeks or years. In other words, bioenergetic responses to maintenance of a reduced body weight do not wane with time.

Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 88, No. 4, 906-912, October 2008

http://www.ajcn.org/cgi/content/full/88/4/906

[14K]

Låter väl mest troligast att man inte slutar stoppa i sig mindre än vad man förbrukar, enkel matte?