tråden om dating, relationer mm

[Fabregas]

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Detta har jag funderat på idag. Eller åtminstone under cykelturen hem från gymmet.

Jag känner en tjej som rent utseendemässigt är min idealkvinna, verkar vara riktigt vettig också, på basen av min ganska begränsade interaktion med henne. Jag tror att dom flesta har en sån tjej/kille i sin omgivning, om dom tänker efter.

Skulle jag ha nåt på g med en tjej, och denna idealtjej skulle göra sig tillgänlig (vilket hon ju inte är nu, eftersom det då vore en non issue), skulle jag lämna allt och alla och rida iväg i solnedgången med idealtjejen.

Kan man överhuvudtaget inleda nånslags relation sålänge det finns nån som man är mera attraherad av?

Personligen tycker jag det är skitsvårt. Känner igen mig lite i problematiken, även om jag och "min" idealkvinna har något av en historia. Men för min del har det i ett par fall lett till att jag avstyrt potentiella förhållanden på ett relativt tidigt stadium, då jag känt att jag inte riktigt har kunnat committa till ett eventuellt förhållande på det sätt, som åtminstone jag anser, att man ska.

Sen kan det vara svårt att veta om man faktiskt är attraherad av personen, eller enbart tanken på personen. Eller snarare kanske den bild man har fabricerat ihop på egen hand. Verkligheten överträffar sällan dikten..

Ursprungligen postat av Osten80

Wtf, sätter ni ett ämne för kvällen när ni ska träffas?

Dagordning är a och o på samtliga seriösa möten!

[tomccc]

Nu har jag läst tillbaka några sidor och jag vill inte vara tråkig men jag tycker du har svarat dig själv. Du vill ha en tjej att slå dig ned med och bilda familj. Den här tjejen jobbar utomlands, vill åka helikopter och köra runt med flashiga bilar i USA. Slartis sista råd här tycker jag är det bästa tipset so far.

Ursprungligen postat av shadowfire

Detaljer så som bröststorlek eller annat intresserar mig inte det minsta, däremot känns livsstilen viktig.

Jag håller med om att om personkemin klaffar och man har kul ihop så kan man leva med småsaker. Men jag är 33, jag ser mig själv som en farsa inom 10 år och vill helst ha lärt känna barnets/barnens mamma innan. Att då träffa någon som flaggar för att barn är helt uteslutet, möjligen med en nanny, det ser jag inte som en "småsak".

edit: i din ålder resonerade jag nog mer som du gör nu, för då kändes det mer som om man var flickvän/pojkvän bara och det var bra så. Nu söker jag en livskamrat, en mamma till våra barn, en blivande fru kanske. Det gör att jag har heeeeelt andra krav/önskemål på en relation nu mot för då. När jag var yngre var det liksom mer "söt o trevlig tjej, ha kul ihop". Nu vill jag se egenskaper hos tjejen som visar en mognadsgrad, gör att jag känner att det finns potential till att bli en bra förälder, dvs en del värderingar blir viktigare mm.

Ursprungligen postat av shadowfire

Tjejen som jag träffat nu har flaggat för att hon vill ha kvar sitt singelliv, fast med en partner. Hon vill försöka leva på samma sätt, med någon som låter henne leva som singel o fri.

[Slartibartfast]

Ursprungligen postat av Lellan

+1 nästan så jag inte fattar frågan.. Hon är dessutom upptagen. Då är det ju inte ens aktuellt att ens tänka partankar, så orka... Använd cykelturen till att spana efter andra tjejer istället!

Frågan är väl ganska simpel? Varför inleda nåt med nån, när man vet att det finns nån (oberoende var eller i vilken egenskap) som man hellre skulle vara med än tjejen man har på g? Rent logiskt borde man inte inleda nåt innan man hittar nån som inte trumfas av nån annan.

[O_Wao]

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Frågan är väl ganska simpel? Varför inleda nåt med nån, när man vet att det finns nån (oberoende var eller i vilken egenskap) som man hellre skulle vara med än tjejen man har på g? Rent logiskt borde man inte inleda nåt innan man hittar nån som inte trumfas av nån annan.

betyder inte det att man alltid måste invänta det perfekta och därmed alltid måste vara singel? Eller är det ok att inleda ett förhållande om man hittar någon man gillar men inte dödsklickar med om inte det finns en dödsklickare med i bilden?

[Slartibartfast]

Ursprungligen postat av O_Wao

betyder inte det att man alltid måste invänta det perfekta och därmed alltid måste vara singel? Eller är det ok att inleda ett förhållande om man hittar någon man gillar men inte dödsklickar med om inte det finns en dödsklickare med i bilden?

That's how I roll

[mini]

Attraktion är en del av en relation, men inte allt. Tillgänglighet är ju till exempel rätt basalt. Jag tror att vi är många som får acceptera att det finns någon speciell som får fortsätta vara en dröm. Eller så får vi fortsätta vara singlar och hoppas att det ska finnas en chans någon gång. Det kan ju hända. Eller inte.

Men för att konkretisera så ja, jag tror att man kan vara jättekär och ha en bra relation även med någon annan än (den ouppnåeliga) idealpartnern.

[Madame]

Ursprungligen postat av O_Wao

betyder inte det att man alltid måste invänta det perfekta och därmed alltid måste vara singel? Eller är det ok att inleda ett förhållande om man hittar någon man gillar men inte dödsklickar med om inte det finns en dödsklickare med i bilden?

Det är väl snarare så att man inte vill inleda nåt med nån som känns som näst bäst, man vill inte ta det som finns till hands bara för att det är smidigare/enklare att få än det som man egentligen åtrår mer (även om det i slartis fall råkar vara en upptagen kvinna).

[tomccc]

Ursprungligen postat av Lellan

+1 nästan så jag inte fattar frågan.. Hon är dessutom upptagen. Då är det ju inte ens aktuellt att ens tänka partankar, så orka... Använd cykelturen till att spana efter andra tjejer istället!

Här håller jag inte med. Om man ser sin idealpartner är det klart att man ska satsa och ge det en chans. Däremot kan man göra det på ett snyggt sätt. Se om det finns någon ömsesidig attraktion och dejta utan att faktist dejta. Alltså att låta det ske i samband med något annat man gjort tillsammans, om man nu t.ex. arbetar tillsammans kan man fråga om den andre har lust att hänga med och äta efter jobbet eftersom det är roligare att äta när man är två osv.

Anekdot, ett ex inledde sin romans med sin nya kille med en mumsbit efter ett träningspass.

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Frågan är väl ganska simpel? Varför inleda nåt med nån, när man vet att det finns nån (oberoende var eller i vilken egenskap) som man hellre skulle vara med än tjejen man har på g? Rent logiskt borde man inte inleda nåt innan man hittar nån som inte trumfas av nån annan.

Nej det verkar oklokt.

Ursprungligen postat av O_Wao

betyder inte det att man alltid måste invänta det perfekta och därmed alltid måste vara singel? Eller är det ok att inleda ett förhållande om man hittar någon man gillar men inte dödsklickar med om inte det finns en dödsklickare med i bilden?

Fast nu finns det ju någon som slarti tror han kommer dödsklicka med, så han behöver inte vänta längre.

Ursprungligen postat av mini

Attraktion är en del av en relation, men inte allt. Tillgänglighet är ju till exempel rätt basalt. Jag tror att vi är många som får acceptera att det finns någon speciell som får fortsätta vara en dröm. Eller så får vi fortsätta vara singlar och hoppas att det ska finnas en chans någon gång. Det kan ju hända. Eller inte.

Men för att konkretisera så ja, jag tror att man kan vara jättekär och ha en bra relation även med någon annan än (den ouppnåeliga) idealpartnern.

Men skulle det verkligen kännas okej för dig om din partner har någon annan som är mer av en idealpartner än dig. Det skulle vara en garanterad dealbreaker för mig.

[O_Wao]

Det är klart man inte ska nöja sig, hade jag nöjt mig hade jag troligtvis sluppit vara singel i tre år.

Men att inte kunna ge 100% i ett förhållande funkar ju inte för någondera parten i längden. Men då ska det handla om känslor för en annan part, inte bara någon slags fix idé kring hur prinsessan/prinsen "ska" vara.

Jag tycker resonemanget att man ska nobba alla andra för the elusive princess är lite tråkigt bara, väntar man hellre hela livet än att utforska lyckan med någon annan som kanske är iaf 95%?

[mini]

Ursprungligen postat av tomccc

Men skulle det verkligen kännas okej för dig om din partner har någon annan som är mer av en idealpartner än dig. Det skulle vara en garanterad dealbreaker för mig.

Jag är inget ideal. Jag är en högst verklig person, men högst verkliga goda och dåliga sidor. Jag förutsätter att min framtida partner inte kommer att gilla exakt allt med mig, men gillar han det mesta och står ut med resten är jag rätt nöjd.
Om han sedan hellre skulle vilja vara med någon annan verklig person men är med mig i väntan på är det en annan sak, men så behöver inte nödvändigtvis vara fallet bara för att man inte är varandras ideal.

[Slartibartfast]

Grundproblemet är nog iaf att jag inte träffat nån som jag orkat hänga med speciellt länge. Alltid under dagen/kvällen har jag insett att jag helst vill vara ensam hemma med en kopp kaffe framför teven

[Slartibartfast]

Ursprungligen postat av mini

Jag är inget ideal. Jag är en högst verklig person, men högst verkliga goda och dåliga sidor. Jag förutsätter att min framtida partner inte kommer att gilla exakt allt med mig, men gillar han det mesta och står ut med resten är jag rätt nöjd.
Om han sedan hellre skulle vilja vara med någon annan verklig person men är med mig i väntan på är det en annan sak, men så behöver inte nödvändigtvis vara fallet bara för att man inte är varandras ideal.

Så du anser inte att en vanlig person kan vara nåns ideal? Mitt ideal är en väldigt vanlig person.

[mini]

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Så du anser inte att en vanlig person kan vara nåns ideal? Mitt ideal är en väldigt vanlig person.

Jo, men jag tror inte att det är den väldigt vanliga personen man kan gå och vara kär i på distans år ut och år in. Då tror jag det handlar om något annat. Någon slags idoldyrkan kanske, eller ett tryggt alternativ så man ska slippa hantera en verklig relation.

[Numse]

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Grundproblemet är nog iaf att jag inte träffat nån som jag orkat hänga med speciellt länge. Alltid under dagen/kvällen har jag insett att jag helst vill vara ensam hemma med en kopp kaffe framför teven

Aldrig? :o

Antingen är du kräsen, eller så har du en helt sjuk otur, för vi vet ju alla att du haft en del flickor på besök

[tomccc]

Ursprungligen postat av mini

Jag är inget ideal. Jag är en högst verklig person, men högst verkliga goda och dåliga sidor. Jag förutsätter att min framtida partner inte kommer att gilla exakt allt med mig, men gillar han det mesta och står ut med resten är jag rätt nöjd.
Om han sedan hellre skulle vilja vara med någon annan verklig person men är med mig i väntan på är det en annan sak, men så behöver inte nödvändigtvis vara fallet bara för att man inte är varandras ideal.

Du är ett ideal, inte för alla men det är är ingen. Alla är ett ideal för någon, det du tycker kan vara en dryg egenskap tycker någon annan är charmigt eller gulligt.

Om du t.ex. har mycket åsikter och inte är rädd för att visa dem. Vissa kanske tycker det är jobbigt medans andra tycker det är en grym egenskap att våga stå för vad man tycker.