tråden om dating, relationer mm - Sidan 2797 - Kolozzeum Forum

Slartibartfast · 2014-02-20, 10:23

Citat:

Ursprungligen postat av Tricce

Inte då! Du kanske aldrig varit kär?

(jk).

Inte enligt din definition, nej

Jag har aldrig varit med om rosa-fluff-kärleken. Jag har märkt att jag fått svårt att sova, ligger och grubblar, blir svartsjuk etc. Betyder det att man är kär? Äkta kärlek kanske kännetecknas främst av negativa saker och känslor, som gör ens liv sämre?

Såhär fungerar det för mig:

Citat:

Ursprungligen postat av Slartibartfast

En intressant grej som jag själv aldrig kunnat relatera till, är hur relationsstadiernas kronologi/psykologi presenteras i alla modeller. Typ såhär:

"När man först träffas, tycker man personen är den mest perfekta varelsen någonsin, och man går omkring i ett lyckorus. Sen vartefter man umgås, börjar man så småningom lägga märke till småsaker som man stör sig på"

Detta är nåt som läggs fram som ett faktum, som att solen går upp i öster.

Jag har själv aldrig varit med om detta. Alla mina förhållanden har börjat med intresseblandad skepsism. Vartefter man umgås har jag börjat upptäcka saker jag verkligen gillar med personen. Liksom lite bakfram. Är jag rubbad i huvudet?

Diomedea exulans · 2014-02-20, 10:40

Citat:

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Inte enligt din definition, nej

Jag har aldrig varit med om rosa-fluff-kärleken. Jag har märkt att jag fått svårt att sova, ligger och grubblar, blir svartsjuk etc. Betyder det att man är kär? Äkta kärlek kanske kännetecknas främst av negativa saker och känslor, som gör ens liv sämre?

Såhär fungerar det för mig:

Jag känner igen mig på pricken. Ett tecken på att jag är kär är att jag ofrivilligt går ner i vikt (eftersom jag tappar aptiten av ångest).

Slartibartfast · 2014-02-20, 10:51

Citat:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Jag känner igen mig på pricken. Ett tecken på att jag är kär är att jag ofrivilligt går ner i vikt (eftersom jag tappar aptiten av ångest).

Det känns ändå rimligt att förhållanden/kärlek är nåt som ska göra ens liv bättre, inte sämre?

Du satte fingret på det:

Citat:

Ursprungligen postat av Diomedea exulans

Sålänge förhållandet leder till mer lycka än vad man hade kunnat få utanför förhållandet så är väl förhållandet optimalt nog för att man ska stanna i det?

Diomedea exulans · 2014-02-20, 11:36

Citat:

Ursprungligen postat av Slartibartfast

Det känns ändå rimligt att förhållanden/kärlek är nåt som ska göra ens liv bättre, inte sämre?

Ja, precis!

jenni · 2014-02-20, 18:27

Citat:

Ursprungligen postat av MrBoris

En kemisk reaktion i din hjärna som gör att du känner dig annorlunda kring den personen, som gör att du tror att hen är den ende du vill ha i ditt liv trots att andra bättre hens finns tillgängliga kring dig. Dvs. låt tiden avgöra om du ska satsa på denne, för en förvirrad hjärna kan göra att du en dag sitter i klistret gravid med en hen du inte alls vill ha.

Nice någon som förstår

BTW Boris kommer bara in i tråden när han känner att det är värt att kommentera något. Så njut alla MrBoris hatare

Haha, bra förklaring

Men blir det inte en enda jakt i all oändlighet? När vet man att man hittat rätt?
Har du under din tid som singel nånsin tänkt att någon av de alla tjejerna skulle kunna vara perfekt för dig?

Doctor Snuggles · 2014-02-20, 18:39

Citat:

Ursprungligen postat av jenni

Haha, bra förklaring

Men blir det inte en enda jakt i all oändlighet? När vet man att man hittat rätt?
Har du under din tid som singel nånsin tänkt att någon av de alla tjejerna skulle kunna vara perfekt för dig?

Varför ska man ens försöka hitta någon "perfekt"? Verkar bara slöseri med tid och energi, om det ens är möjligt. Så länge som det är tillräckligt rätt, så borde det räcka. Idén om en själsfrände har bara förgiftat våra sinnen och omöjliggjort lycka. De lyckligaste människorna är de som nöjer sig med lite.

jenni · 2014-02-20, 18:41

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Varför ska man ens försöka hitta någon "perfekt"? Verkar bara slöseri med tid och energi, om det ens är möjligt. Så länge som det är tillräckligt rätt, så borde det räcka. Idén om en själsfrände har bara förgiftat våra sinnen och omöjliggört lycka. Det lyckligaste människorna är de som nöjer sig med lite.

Kanske inte perfekt, men som boris skrev, att det alltid finns bättre passande osv

Doctor Snuggles · 2014-02-20, 18:43

Citat:

Ursprungligen postat av jenni

Kanske inte perfekt, men som boris skrev, att det alltid finns bättre passande osv

Det är lite samma fenomen. Leta efter grönare gräs hela tiden verkar inte särskilt rofyllt. Känner man det behovet öht så är det nog en bra måttstock på att den man är med inte är "rätt". Men det kan också betyda att man har skeva förväntningar, t.ex. pga att man inte trivs med sig själv överlag och istället försöker hitta lyckan externt.

jenni · 2014-02-20, 18:45

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Det är lite samma fenomen. Leta efter grönare gräs hela tiden verkar inte särskilt rofyllt. Känner man det behovet öht så är det nog en bra måttstock på att den man är med inte är "rätt". Men det kan också betyda att man har skeva förväntningar.

Ok, men hur vet man om man är kär då?

Doctor Snuggles · 2014-02-20, 18:46

Citat:

Ursprungligen postat av jenni

Ok, men hur vet man om man är kär då?

Definiera "kär". När du har en tillräckligt specifik definition på vad det innebär för dig, då vet du.
Personligen tycker jag att det är ett lite väl abstrakt koncept för att jag ska bry mig om jag någonsin varit det.

jenni · 2014-02-20, 18:48

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Definiera "kär". När du har en tillräckligt specifik definition på vad det innebär för dig, då vet du.

Det är ju just det att jag inte vet! Jag har aldrig varit kär, tydligen....

maaherra · 2014-02-20, 18:48

Citat:

Ursprungligen postat av hemlis

Kanske känner mindre gemenskap och trygghet med den personen då

Det är rätt lustigt att det är så egentligen. Historiskt har jag vad jag kommer ihåg exempelvis aldrig attraherats av mörkhyade tjejer. Men jag vet inte om det nödvändigtvis är så att det har med etniskt ursprung att göra utan mer om det sociala och kulturella arv man bär med sig.

Under senaste åren har jag nämligen träffat en del tjejer som är andra generationens invandrare från Iran och som alla varit rätt försvenskade och som det klickat bra med, varav en som jag numera träffar på rätt seriös basis dessutom. De mörkhyade tjejer jag stött på har inte varit så försvenskade (vad nu det är?) och jag tror det kan ha spelat in.

Edit; Eller jo, det finns faktiskt en mörkhyad tjej som jag blev rätt attraherad av för ett tag sedan. Och hon föll väl in under ramen mörkhyad och försvenskad. Lite för mycket jailbait däremot för att jag skulle agera.

Doctor Snuggles · 2014-02-20, 18:49

Citat:

Ursprungligen postat av jenni

Det är ju just det att jag inte vet! Jag har aldrig varit kär, tydligen....

Hur vet du att du inte varit kär, om du inte vet vad det innebär?

jenni · 2014-02-20, 18:52

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Hur vet du att du inte varit kär, om du inte vet vad det innebär?

Bra fråga egentligen men mest för att jag blir lätt uttråkad och lämnar personen utan att känna att det är ledsamt, jag brukar liksom inte ha så pass starka känslor att jag känner att jag saknar honom osv

WHITEFOLKS · 2014-02-20, 19:02

Citat:

Ursprungligen postat av jenni

Bra fråga egentligen men mest för att jag blir lätt uttråkad och lämnar personen utan att känna att det är ledsamt, jag brukar liksom inte ha så pass starka känslor att jag känner att jag saknar honom osv

Vad är det du är intresserad av till att börja med?