tråden om dating, relationer mm - Sidan 1860 - Kolozzeum Forum

Lellan · 2012-12-01, 13:30

Citat:

Ursprungligen postat av Ulvamal

Det där är överdrivet optimistiskt. Vid ett uppbrott i en heterosexuell relation lyssnar 95% av mänskligheten på kvinnans version av vad som hänt utan varesig urskiljning eller källkritik.
Som man är detta ett viktigt faktum att känna till.

Well, precis som jag förklarat här gav han mig ingen anledning att göra slut. Blev den utvägen för att jag inte kom till min rätt i förhållandet, det var roligare att vara ensam - fast han är underbar. Han gick igenom saker och jag kunde inte hjälpa honom med dem, så istället gjorde jag fel och försökte vara så smidig, fokusera på att han skulle ha det bra.. o gjorde våld på egna önskningar för att liksom.. tja, försöka göra honom lycklig. Men till slut blir det ju knas då, det är fel sätt.. En sak om man gör saker båda blir lyckliga av och ibland offrar/försakar för den andre om det skulle krävas, men tappade helt bort mig. Kom på mig själv ibland, men fastnade verkligen i det beteendet hur än.

Tror det hade varit en annan sak om sakerna hänt en bit in i förhållandet, men nu startade med att han levde väldigt pressat och det blev värre. Han tror att vi kan hitta tillbaks, jag tror det är svårt att ändra ett innött beteende så har förklarat att vi aldrig någonsin kommer bli ett par igen. Tror faktiskt han kommer ha lättare att gå vidare, han gjorde ju inget fel vilket jag försäkrat honom om - ingen kan läsa tankar och det han saknar är ju inte hur det hade varit om jag tagit mer plats. Men men.. förhoppningsvis har det gjort oss en erfarenhet klokare - inte "brändare".

MrBoris · 2012-12-01, 13:35

Citat:

Ursprungligen postat av Lellan

så istället gjorde jag fel och försökte vara så smidig, fokusera på att han skulle ha det bra.. o gjorde våld på egna önskningar för att liksom.. tja, försöka göra honom lycklig. Men till slut blir det ju knas då, det är fel sätt.. En sak om man gör saker båda blir lyckliga av och ibland offrar/försakar för den andre om det skulle krävas, men tappade helt bort mig. Kom på mig själv ibland, men fastnade verkligen i det beteendet hur än.

Vad var det som var så uppoffrande i ditt förhållande, mot vad man normalt bör? Att han fick träffa din son? Eller andra saker? Är nyfiken

Lellan · 2012-12-01, 13:47

Citat:

Ursprungligen postat av MrBoris

Vad var det som var så uppoffrande i ditt förhållande, mot vad man normalt bör? Att han fick träffa din son? Eller andra saker? Är nyfiken

Vet inte om jag vill outa allt här. Men han hade processer iom blivit misshandlad, förlorat jobbet, saknade inkomst samt stressande familjerelaterade saker. Så mitt fokus blev att vara bra på alla sätt, hans vilja gick före i allt (yttrade inte min om den var motsatt) för att inte vara en ytterligare stress. Ville inte kritisera, ifrågasätta, eller krångla öht. Småsaker.. som att han inte ville belasta ekonomin med tex en fika på stan, och till slut blev stressad av att alltid bli bjuden, gjorde att jag fick knasigt dåligt samvete om jag tog en kaffe på stan med en kompis osv. Han hade sömnsvårigheter, jag fick tom dåligt samvete för att jag sov så gott. Liksom, allt blev stress för mig till slut.

Inget han ville, el hade del i. Han ville tvärtom att jag skulle göra vad jag ville, men kunde inte när jag visste att han satt hemma och saknade tex. Avbokade saker jag planerat och längtat till, för att göra olika saker för att en liten stund se honom lite glad. Men jag trodde inte, och tror inte att han hade velat att jag skulle agera så - så han vet inte om. Känns onödigt att förklara, kanske får han dåligt samvete då samt att det ju var jag som agerade fel helt enkelt, min issue.

filmjölk · 2012-12-01, 14:00

Citat:

Ursprungligen postat av Lellan

Nej, gud nej.. kommer inte ta kontakt med någon el prata med någon. Det är ju det som är problemet; jag övergeneraliserar så jag knappt vågar möta en killes blick. Eller tjejs. Känner mig.. tja, pestsmittad.

Men men, du har rätt.. kan ju bli bra med tiden, är himla långsam av mig generellt. Inte direkt typen som blir kär stup i kvarten. El kvartalet. El årligen. El öht.

Du är kräsen och faller inte så lätt (det är positivt) då blir ju själva relationen på sätt och vis mer betydelsefull (även om den inte varade så länge). Så det är inte så konstigt att du mår dåligt när den är avslutad. Det är inget fel i det heller, bättre att bearbeta (även älta) än att bara låtsas som ingenting. Det var (är) en väldigt fin kille som du var kär i, och det skulle vara konstigt om du inte funderade på honom, oroade dig för honom, saknade honom etc.

Det har gått 1,5 månad, det är ok att vara ett knäppt vrak då. Om du kunde agera och tänka som om ingenting har hänt eller du inte förlorat något, då skulle det vara långt värre i mina ögon.

Det löser sig, ge det mer tid. /mvh.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 16:48

Det han tycker är orättvist/vill ha en chans till för är väl att så mycket av "problemen" tycks vara att du inte gillade hur mycket du fick offra och vad det "gjorde med ditt liv" typ.

Om han känner att han inte bad om det och hade klarat sig bra utan/bättre dina uppoffringar så kan man förstå om han känner sig lite lurad om han förlorar dig pga det.

Nu kan det ju vara så att du känner att du inte kommer kunna avhålla dig från att "förlora dig" med honom eller att han "indirekt trugar" utan att vara medveten/erkänna det. Oavsett vilket så styr du alltid över dig själv och även om ni nu skulle försöka igen någon gång någonsin så skulle jag nog ge det lite tid först, det skulle inte bli naturligt/bra om ni försökte nu igen.

Ulvamal · 2012-12-01, 17:06

Citat:

Ursprungligen postat av shadowfire

Vad grundar sig ditt påstående i? Egen erfarenhet?

Observationer, egna och andras. Titta noga nästa gång det sker ett uppbrott nära dig.
Det är inte anklagelser jag pratar om, nödvändigtvis. Småsaker, oftast. Du vet. "Jag gjorde allt för vårt förhållande" från kvinnan som aldrig tänkt på någon annan än sig själv i hela sitt liv, "han var för snål" från kvinnan som ruinerat både mannen och sig själv med sin shopping. Samtliga fall av "han drev mig i armarna på...". Förbluffande många "det var ett gemensamt beslut".

Notera att jag inte pratar om lellan. Från vad jag hör henne säga skulle jag inte tveka en sekund att kalla henne solitt och gott flickvänsmaterial. Hon behöver bara en man som har något att ge han också.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 17:14

Jag blev anklagad för saker som gjorde mig väldigt ledsen. Det som var "tur" var väl att de som var oss båda nära visste att det inte stämde. Men antagligen så fick väl folk som var lite längre ifrån en lite skev bild.

Ulvamal · 2012-12-01, 17:21

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Jag blev anklagad för saker som gjorde mig väldigt ledsen. Det som var "tur" var väl att de som var oss båda nära visste att det inte stämde. Men antagligen så fick väl folk som var lite längre ifrån en lite skev bild.

Aj, jag beklagar. Det har jag också sett hända. Hoppas det är lite mindre vanligt. Faktiskt tror jag det.
Att det har hänt mig själv ett par gånger är mitt eget fel; jag visste att de damerna var labila redan när jag gav mig i lag med dem.

newb123 · 2012-12-01, 17:51

Citat:

Ursprungligen postat av Ulvamal

Det där är överdrivet optimistiskt. Vid ett uppbrott i en heterosexuell relation lyssnar 95% av mänskligheten på kvinnans version av vad som hänt utan varesig urskiljning eller källkritik.
Som man är detta ett viktigt faktum att känna till.

Jämnar ut sig på det sättet att 95% lyssnar på mannen i en våldtäktsrättegång.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 17:54

Citat:

Ursprungligen postat av newb123

Jämnar ut sig på det sättet att 95% lyssnar på mannen i en våldtäktsrättegång.

Ja det är nog absolut lika vanligt att hamna i en våldtäktsrättegång. Där vet jag inte om de lyssnar på männen så mycket som att det är ett mycket svårbevisat brott.

Ulvamal · 2012-12-01, 17:56

Citat:

Ursprungligen postat av newb123

Jämnar ut sig på det sättet att 95% lyssnar på mannen i en våldtäktsrättegång.

Den biten har jag ingen erfarenhet av, varken jag själv eller någon jag känner har varit i närheten av en sådan.
Men ok, det får vi ju verkligen hoppas. För i rätten måste alltid bägge sidor få bli lyssnade på.

newb123 · 2012-12-01, 17:56

Citat:

Ursprungligen postat av WHITEFOLKS

Ja det är nog absolut lika vanligt att hamna i en våldtäktsrättegång. Där vet jag inte om de lyssnar på männen så mycket som att det är ett mycket svårbevisat brott.

Vanlighet är väl inte enda faktorn. Allvarligheten är ju mycket större än förhållandeuppbrott.

Ulvamal · 2012-12-01, 17:57

Citat:

Ursprungligen postat av newb123

Vanlighet är väl inte enda faktorn. Allvarligheten är ju mycket större än förhållandeuppbrott.

Absolut. Liksom exempelvis folkmord. Och lika relevant för vad som diskuterades.

WHITEFOLKS · 2012-12-01, 17:59

Ja absolut men man kan ju inte riktigt påstå att det kompenserar även om jag inte tror att du var allvarlig.

Och jag är fortfarande inte säker på att de "tror" på männen för att de är män. Jag tror att det handlar mer om att det är ett svårbevisat brott.

newb123 · 2012-12-01, 18:06

Jag tycker relevans är en svårbevisad faktor.