tråden om dating, relationer mm - Sidan 1680 - Kolozzeum Forum

Blue.plz · 2012-07-22, 22:45

Citat:

Ursprungligen postat av mela

För vissa är den värd väldigt mycket. Jag har dock aldrig träffat en doktorand som varit ute i "verkliga livet". De har gått på gymnasie till kandidat, till master till doktorand. Och deras världsbild är lite..sned. Ingenting attraktivt med det öht. Men visst, jag vill inte ha en man som nöjer sig med att bli kassalinjechef på COOP. Men en doktorand. Nooo.

Jag har kommit i kontakt med det här uttrycket tidigare, men är ej helt klar över dess betydelse.

Vad är det som avses?

MrBoris · 2012-07-23, 00:50

Citat:

Ursprungligen postat av Stoltz

Är det verkligen en saga så är fan 4h pendling inga problem.

+1, 14000 kr o minimum 24timmars resa som jag har till min fastmo, da borjar vi snacka

Mental · 2012-07-23, 07:16

Citat:

Ursprungligen postat av mangemani

känns verkligen som jag har gjort ett kap.
en mer accepterande tjej får man nog leta efter, och då väldigt hårt:P.
"vill du spela spel medans vi pratar?gör det", "vill du ha nån timme till att spela/göra något annat?gör det", vill du umgås med kompisar en hel helg?gör det, vi ses nästa helg" med mera.
skulle detta ha varit någon utav mina tidigare ex så skulle det bli en massa crap om att jag inte skulle ha älskat/tyckt om/brytt sig om dem, men inte denna tjejen, hon är lika positivt inställd och vet att jag tycker om henne lika mycket för det

.
i strucked gold

Eller att hon inte bryr sig speciellt mycket om dig/är glad att slippa se dig ett tag

Einar · 2012-07-23, 08:04

Citat:

Ursprungligen postat av emcalu

Förstår att det låter så. Ska tillägga att vi är 19 bast, känt varandra hur länge som helst, pratat mycket de senaste fyra åren och alltid haft ett väldigt gott öga till varandra. Nu när vi båda var singlar ordnade vi så att vi kunde träffas igen och holymotherofdatgod. Så bra, så bra så bra. Men jag har två jobb här och valde därför att plugga här nu, och han kom in i Göteborg, men tvekar på hur han ska göra. Då blir det fyra timmars avstånd enkel resa, nu har vi väl en timme vilket känns något mer hanterbart...

Innan jag och min tjej flyttade ihop så hade vi distans (Lund - stockholm) i ett halvår. Det var jobbigt men i och med att vi hade ett mål så funkade det bra. Jag är dock osäker för hur det hade funkat om ingen hade kunnat tänka sig att flytta till den andre och man bara hade kört på på var sitt ställe.

Donner · 2012-07-23, 08:44

Citat:

Ursprungligen postat av Einar

Innan jag och min tjej flyttade ihop så hade vi distans (Lund - stockholm) i ett halvår. Det var jobbigt men i och med att vi hade ett mål så funkade det bra. Jag är dock osäker för hur det hade funkat om ingen hade kunnat tänka sig att flytta till den andre och man bara hade kört på på var sitt ställe.

Varför är man ens tillsammans om den planen inte finns?

snej · 2012-07-23, 10:21

Trevligt (tragiskt? haha) att läsa att man inte är ensam om att ha jävligt svårt att hitta en partner. Jag, som flera andra här, känner igen mej väldigt mycket i problematiken att träffa någon som det verkligen klickar med. Har alltid varit väldigt noga med vem jag träffar seriöst och tycker att på tok för många hetsar in i förhållanden bara för att de börjar närma sej 30 och absolut måste ha barn innan det är för sent. WTF?

Jag har tre nära kompisar som i princip gjort exakt samma "misstag" och nu ca 2 år senare har förhållanden på bristningsgränsen, varav ett nyligen tog slut och de andra 2 är en ren tidsfråga. Alla har fått varsitt underbart barn och det är ju självklart något fantastiskt för dem oavsett hur förhållanden kommer sluta. Men jag kan bara inte förstå varför man ska stressa in i sådana här saker bara för att.

Jag må vara kräsen och försiktig av mej, och självklart bidrar det till att jag är singel och barnlös vid 31 års ålder. Men jag är övertygad om att jag kommer träffa någon som verkligen passar mej förr eller senare för jag är en jävligt bra kille och jag har ett dejtingupplägg som känns fruktfullt och givande. Jag har i princip bara dejtat aktivt i ett drygt halvår (trots jag varit singel i 5 år med undantag för ett kortare förhållande för ca 1 år sedan). Det känns så mycket mer som rätt väg att gå, än att ge sej in i något som känns lite halvdant för att det börjar bli "ont om tid"..

Ibland har jag tvivlat på mej själv eftersom jag i princip har varit den enda singeln sen flera år tillbaka, alla har bildat familj och varit sååå lyckliga. Men när jag sedan sett det ena förhållandet efter det andra (på nära håll) falla i bitar efter bara ~1 1/2 år så har jag mer och mer insett att jag spelat mina kort rätt, ur mitt sätt att se på hur det ska vara alltså. Som sagt ett barn är underbart och det älskar man oavsett, alla mina tre vänners barn är helt fantastiska verkligen, men jag vill liksom inte hamna i deras sits. Jag tycker verkligen inte att det är värt det.

ekmanc · 2012-07-23, 13:57

Citat:

Ursprungligen postat av Blue.plz

Jag har kommit i kontakt med det här uttrycket tidigare, men är ej helt klar över dess betydelse.

Vad är det som avses?

Det handlar om att förminska andra och förhäva sig själv, ett av världshistoriens mest korkade uttryck faktiskt...

Mental · 2012-07-23, 14:00

Citat:

Ursprungligen postat av snej

...för jag är en jävligt bra kille...

Inte för att vara den som är den, men utöver emo-skaran, hur många tror du inte har den uppfattningen om sig själv?

Einar · 2012-07-23, 14:07

Citat:

Ursprungligen postat av Donner

Varför är man ens tillsammans om den planen inte finns?

Jag håller med, men det finns ju de som gillar att bo som särbos och bara vill ses ibland. Jag känner ett par som har det så och som trivs jättebra med det livet (enligt vad de säger i alla fall). Själv så vill jag gärna kramas och gullas varje dag så det passar inte mig

.

snej · 2012-07-23, 14:23

Citat:

Ursprungligen postat av Mental

Inte för att vara den som är den, men utöver emo-skaran, hur många tror du inte har den uppfattningen om sig själv?

Haha jo självklart, men vad jag menar är mest att det är inget fel på mej. Jag är social, ser utseendemässigt helt ok ut och har överlag väldigt lätt för att prata med nya människor, har ett bra jobb, väldigt nära kontakt med vänner och familj.. Ja du vet.

A och O är att vara social och våga träffa nya människor, det är många som inte vågar internetdejta t.ex. just för att dem tycker det är läskigt att träffa människor som de inte har en aning om vilka dem är. Jag tyckte själv det var jäkligt läskigt innan jag väl hade provat det själv. Vågar man inte utmana sej själv och gå utanför sin "comfort zone" så är det stor risk att man fastnar i sin trygga bekantskapskrets där man aldrig lär känna några nya människor..

Snobbe · 2012-07-23, 16:17

Citat:

Ursprungligen postat av Einar

Jag håller med, men det finns ju de som gillar att bo som särbos och bara vill ses ibland. Jag känner ett par som har det så och som trivs jättebra med det livet (enligt vad de säger i alla fall). Själv så vill jag gärna kramas och gullas varje dag så det passar inte mig

.

+1 känner ett par som är likadana, de träffas nån gång i veckan o verkar trivas med det väldigt mycket. Jag skulle aldrig klara av det, men det är coolt att dom (ser ut att) lyckas så bra.

Dravena · 2012-07-23, 16:21

Citat:

Ursprungligen postat av Mental

Inte för att vara den som är den, men utöver emo-skaran, hur många tror du inte har den uppfattningen om sig själv?

Fast majoriteten av både killar och tjejer är ju faktiskt rätt bra människor. Sen handlar det ju om att vara jävligt bra för någon annan, och det kan ju vara svårt att pricka

Donner · 2012-07-23, 16:27

Citat:

Ursprungligen postat av Mental

Inte för att vara den som är den, men utöver emo-skaran, hur många tror du inte har den uppfattningen om sig själv?

Tror faktiskt inte det är någon majoritet att veta att man är en bra människa. Eller att man duger åt någon. Självförtroende finns det gott om hos folk men självkänslan dalar hos väääldigt många.

snej · 2012-07-23, 16:53

Citat:

Ursprungligen postat av Dravena

Fast majoriteten av både killar och tjejer är ju faktiskt rätt bra människor. Sen handlar det ju om att vara jävligt bra för någon annan, och det kan ju vara svårt att pricka

Amen

Spettet · 2012-07-23, 18:19

Det är väl det vanliga men just att personen man träffar inte tar initiativet till att höra av sig. Träffar denna tjej som i början hörde av sig ofta till nu aldrig, träffade henne senast i onsdags och vi har det hur trevligt som helt, ligger och håller om henne och kysser henne, hon tar min hand när jag håller om henne. Och när jag väl hör av mig så svarar hon inom 5 minuter och det är inget kalla svar eller liknande.

Och många är det så att hör personen inte av sig så är den inte intresserad och hörde inte av mig på 4 dagar och hörde inget ifrån henne. Och vet att hon ska iväg om 2 veckor på en veckas resa. Och pratat lite allmänt med henne om det och hon sa det att Folk kommer sakna henne men hon ska bara tänka på sig själv och leva livet.

Jag följer Mikaelj råd om att det spelar ingen roll vad tjejen säger utan vad hon gör. Men man blir väldigt förvirrade när hon slutar att höra av sig.