tråden om dating, relationer mm

[Mantus]

Ursprungligen postat av Barbastark

Sex går ju även att träna på, precis som vilken annan aktivitet som helst. Känns som att det finns en uppfattning i samhället om att man föds till att vara bra eller dålig i sängen och att det inte går att ändra på. Lol.

För övrigt tror jag att om man enbart kör på släppa kontrollen/let yourself go och följa sin känsla + lyssna på sin partner, så kommer man jäkligt långt.

Klart det går att öva upp, de som säger annat har antagligen aldrig orkat eller varit intresserade av att testa.. Lyhördhet för sin partner och häns signaler kan man alltid öva upp även om vissa är mer uppmärksamma naturligt än andra. Grundtekniker att tillfredsställa lär man sig oftast rätt fort även om alla har olika preferenser om exakt hur man skall göra.
Som kille kan man även lära känna sin egen kropp och veta när man skall sakta ner för att förlänga njutningen etc.etc.

[Kwon]

Ursprungligen postat av r3mpuh

Tack för tipsen!

Grattis Rempan!

Ursprungligen postat av Rahf

Uppdatering: Hjärtekrossen svider fortfarande något enormt. 2011 var ett riktigt skitår i alla bemärkelser.

Hoppas alla får ett gott nyårsfirande.

Tråkigt att höra Rahf, det går sällan över på en dag

Hoppas 2012 blir ett bättre år för dig!

[Sandra81]

Ursprungligen postat av TREX

Då gör du förmodligen fel

Det är rätt vanligt att en grabb är nervös och har prestationsångest..

Ursprungligen postat av Mantus

Det där var ju visserligen inte vad jag menade, om än det kunde låta så då jag använde ordet "dålig" i sängen. Det jag menade var att om en person inte är lyhörd för sin partner i sängen (inom rimlighetens ramar) och inte är intresserad av att få partnern att njuta är hän inte mycket till partner och har antagligen då även en personlighet som inte är särdeles sympatisk. Att vara dålig i sängen omedvetget är en sak, att vara medvetet dålig i sängen för att man inte bryr sig om sin partners njutning är något annat.

Om någon är helt ointresserad av sex hade nog i alla fall jag aldrig inlett ett förhållande. Det hade aldrig fungerat i längden.
Själv tror jag problem i sängen ofta kan få förhållande att spricka, sexuell frustration är något av det värsta som finns. Om man kombinerar det med oviljan många verkar ha med att prata om sitt sexliv så är det en verklig grorgrund för osämja.

Det som framförallt hade fått varningsklockor att ringa för mig är om sexet när man är nykär hade varit dåligt. Sex när man är nykär ska vara som att sitta fastspänd på en pinnstol i en orkan, man ska vilja dra av sin partner kläderna när och var som helst och man ska njuta varje gång partnern rör vid dig. Slentriansex har man gott om tid att gå igenom när man varit ihop några år och har skaffat barn, villa och andra förpliktelser, det ska inte vara utgångsläget.

Har du funderat på att det kan ligga saker bakom allt.. som jag nämnde tidigare. prestationsångest , nervositet , blyghet är nog väldigt vanligt sådär i början. En tjej som visar att hon inte kanske vill kanske inte känner sig trygg. hon kanske har svårt att slappna av osv? .. många tjejer tror jag inte vågar säga ifrån om det känns jobbigt, obekvämt osv det behöver inte alltid handla om att hon är dålig/ointresserad i sängen.

[Mantus]

Ursprungligen postat av Sandra81

Det är rätt vanligt att en grabb är nervös och har prestationsångest..



Har du funderat på att det kan ligga saker bakom allt.. som jag nämnde tidigare. prestationsångest , nervositet , blyghet är nog väldigt vanligt sådär i början. En tjej som visar att hon inte kanske vill kanske inte känner sig trygg. hon kanske har svårt att slappna av osv? .. många tjejer tror jag inte vågar säga ifrån om det känns jobbigt, obekvämt osv det behöver inte alltid handla om att hon är dålig/ointresserad i sängen.

Inte vill vad då? Om det är sex du menar så är svaret självklart: Vill man inte ha sex har man självklart inte sex. Jag hade blivit förbannad om en tjej haft sex med mig trots att hon inte vill.
Vad gäller trygghet så vill jag att min sexpartner ska känna att jag är 100% pålitlig och ser alltid till att det finns ett förtroende innan sex så sådana problem har jag aldrig haft själv eller varit med om.

Om tjejerna inte vågar säga till är det ju jag som partner som är dålig i sängen. Det är upp till mig att få partnern att få sådant förtroende för mig att hon kan slappna av och slipper prestationsångest. Det är även upp till mig att läsa av hennes signaler och tolka om hon är obekväm (det brukar synas).
Men viktigast är som jag sagt ovan: tycker tjejen att det är obekvämt eller jobbigt så ska man inte ha sex! Bättre då att vänta med sex till de känslorna försvunnit. Gör de inte det så kanske ett förhållande är det bästa att inleda.

[krellik]

Känns lite kukigt. Efter 5 år som sambos med den hittills största kärleken i mitt liv så går det nog inte att hålla ihop det längre.

När vi blev ihop så kände jag mig nog i mångt och mycket som en förvuxen tonåring; festa, spela tv spel, träna, kändes som jag inte hade någon riktig riktning i livet. Sen blev vi ihop och allt föll på plats, riktningen mot ett svensonliv tycktes peka ut. Allt "made sense". Men jag inser nog nu att det bara är jag som idag har den drömmen.

Allt pekar mot att hon "pushar" mig mot att det är jag som ska göra slut för att hon inte vill göra det själv och det gör ont för det innebär att det finns inga kompromiser jag kan göra längre för att få den där kicken av kärlek som gör att jag kan lura mig själv ett tag till.

Ber om ursäkt om det jag skriver är rörigt, mer än något annat vill jag skriva av mig lite smärta.

[drakfelt]

Ursprungligen postat av krellik

Känns lite kukigt. Efter 5 år som sambos med den hittills största kärleken i mitt liv så går det nog inte att hålla ihop det längre.

När vi blev ihop så kände jag mig nog i mångt och mycket som en förvuxen tonåring; festa, spela tv spel, träna, kändes som jag inte hade någon riktig riktning i livet. Sen blev vi ihop och allt föll på plats, riktningen mot ett svensonliv tycktes peka ut. Allt "made sense". Men jag inser nog nu att det bara är jag som idag har den drömmen.

Allt pekar mot att hon "pushar" mig mot att det är jag som ska göra slut för att hon inte vill göra det själv och det gör ont för det innebär att det finns inga kompromiser jag kan göra längre för att få den där kicken av kärlek som gör att jag kan lura mig själv ett tag till.

Ber om ursäkt om det jag skriver är rörigt, mer än något annat vill jag skriva av mig lite smärta.

Vet inte alls vad jag ska skriva, ville bara visa att kolo bryr sig!

Be strong

[Tricce]

Ursprungligen postat av drakfelt

Vet inte alls vad jag ska skriva, ville bara visa att kolo bryr sig!

Be strong

Du hur gick det med det där psykfalls smsét du fick? Svarade du eller ignorerade du bara?

[mini]

Ursprungligen postat av krellik

Allt pekar mot att hon "pushar" mig mot att det är jag som ska göra slut för att hon inte vill göra det själv och det gör ont för det innebär att det finns inga kompromiser jag kan göra längre för att få den där kicken av kärlek som gör att jag kan lura mig själv ett tag till.

Hur gör hon det? Pratar ni inte med varandra om relationen?

[Rahf]

Ursprungligen postat av Kwon

Tråkigt att höra Rahf, det går sällan över på en dag

Hoppas 2012 blir ett bättre år för dig!

Tack, ja jag hoppas verkligen på det också. Känns som att detta var spiken i kistan på en riktigt dålig andra halva av 2011.

Det lustiga i allt det här är att alla tjejer jag haft intresse för har på kort tid hamnat i långvariga relationer. Ironiskt på något vis.

[Kwon]

Ursprungligen postat av krellik

Känns lite kukigt. Efter 5 år som sambos med den hittills största kärleken i mitt liv så går det nog inte att hålla ihop det längre.

Varför går det inte att hålla ihop det längre Krelle??

Har du/ni försökt med allt?

[drakfelt]

Ursprungligen postat av Tricce

Du hur gick det med det där psykfalls smsét du fick? Svarade du eller ignorerade du bara?

Svarade
"Har inget som helst intresse för tjejen i fråga men om du känner att du har något att bevisa så ser jag mer än gärna att du besöker mig på
*hemadress*"


Postat via en mobil enhet

[Sandra81]

Ursprungligen postat av krellik

Känns lite kukigt. Efter 5 år som sambos med den hittills största kärleken i mitt liv så går det nog inte att hålla ihop det längre.

När vi blev ihop så kände jag mig nog i mångt och mycket som en förvuxen tonåring; festa, spela tv spel, träna, kändes som jag inte hade någon riktig riktning i livet. Sen blev vi ihop och allt föll på plats, riktningen mot ett svensonliv tycktes peka ut. Allt "made sense". Men jag inser nog nu att det bara är jag som idag har den drömmen.

Allt pekar mot att hon "pushar" mig mot att det är jag som ska göra slut för att hon inte vill göra det själv och det gör ont för det innebär att det finns inga kompromiser jag kan göra längre för att få den där kicken av kärlek som gör att jag kan lura mig själv ett tag till.

Ber om ursäkt om det jag skriver är rörigt, mer än något annat vill jag skriva av mig lite smärta.

För mig låter det som att det är hon som tröttnat och inte vågar göra slut.
Har du frågat henne rätt ut vad det är hon vill? Eller är du rädd för att få höra sanningen?

[Patriarch K]

Det där som Krellik säger är ännu ett uppmärksammat fall från min sida när det gäller 5-årsgränsen.
Jag har funderat en hel del på det den senaste tiden. Då har jag kommit fram till att det är i stort sett dödsdömt att starta en livslång relation med någon som är under 23 år gammal. Den åldern varierar såklart, men på något vis känns det som att tjejer börjar bli redo i den åldern. Vid 25 är de absolut redo utan att tveka. Då kan man starta ett förhållande som håller livet ut, men om man i stället som 25-årig kille satsar på en 19-årig tjej vid det här laget så kan man absolut älska varandra och ha det gött under en 5-årsperiod, men då är hon 24 och får för sig att hon tröttnat och dumpar en och då står man där som ensam 30-åring. Sedan när det kommer till religiösa folk så är det en annan sak, men "normala" folk verkar ha lekt lite innan 19 under 2 år, sedan får de för sig att de är redo, men efter ett tag vill de leka med lite andra personer igen för de börjar märka att tiden rinner iväg och de vill inte hålla sig fast vid en enda person ÄN.

Med andra ord är det enligt mig väldigt farligt att satsa på 19-åringar för då ökar chansen markant att det blir jobbigt i framtiden. Hur såg det ut i Krelliks fall gällande åldern?

[Cilia]

Ursprungligen postat av Patriarch K

Det där som Krellik säger är ännu ett uppmärksammat fall från min sida när det gäller 5-årsgränsen.
Jag har funderat en hel del på det den senaste tiden. Då har jag kommit fram till att det är i stort sett dödsdömt att starta en livslång relation med någon som är under 23 år gammal. Den åldern varierar såklart, men på något vis känns det som att tjejer börjar bli redo i den åldern. Vid 25 är de absolut redo utan att tveka. Då kan man starta ett förhållande som håller livet ut, men om man i stället som 25-årig kille satsar på en 19-årig tjej vid det här laget så kan man absolut älska varandra och ha det gött under en 5-årsperiod, men då är hon 24 och får för sig att hon tröttnat och dumpar en och då står man där som ensam 30-åring. Sedan när det kommer till religiösa folk så är det en annan sak, men "normala" folk verkar ha lekt lite innan 19 under 2 år, sedan får de för sig att de är redo, men efter ett tag vill de leka med lite andra personer igen för de börjar märka att tiden rinner iväg och de vill inte hålla sig fast vid en enda person ÄN.

Med andra ord är det enligt mig väldigt farligt att satsa på 19-åringar för då ökar chansen markant att det blir jobbigt i framtiden. Hur såg det ut i Krelliks fall gällande åldern?

Om det ändå vore så enkelt att det bara har med åldern att göra.

[Jokester]

Ursprungligen postat av patriarch k

det där som krellik säger är ännu ett uppmärksammat fall från min sida när det gäller 5-årsgränsen.
Jag har funderat en hel del på det den senaste tiden. Då har jag kommit fram till att det är i stort sett dödsdömt att starta en livslång relation med någon som är under 23 år gammal. Den åldern varierar såklart, men på något vis känns det som att tjejer börjar bli redo i den åldern. Vid 25 är de absolut redo utan att tveka. Då kan man starta ett förhållande som håller livet ut, men om man i stället som 25-årig kille satsar på en 19-årig tjej vid det här laget så kan man absolut älska varandra och ha det gött under en 5-årsperiod, men då är hon 24 och får för sig att hon tröttnat och dumpar en och då står man där som ensam 30-åring. Sedan när det kommer till religiösa folk så är det en annan sak, men "normala" folk verkar ha lekt lite innan 19 under 2 år, sedan får de för sig att de är redo, men efter ett tag vill de leka med lite andra personer igen för de börjar märka att tiden rinner iväg och de vill inte hålla sig fast vid en enda person än.

Med andra ord är det enligt mig väldigt farligt att satsa på 19-åringar för då ökar chansen markant att det blir jobbigt i framtiden. Hur såg det ut i krelliks fall gällande åldern?

-1