ADD eller bara lättja? - Sidan 2 - Kolozzeum Forum

mikaelj · 2012-03-25, 17:58

Gå till din huslekare och be om en remiss till en neuropsykiatrisk undersökning eller skriv en egenremiss.

Bengtan · 2012-03-25, 18:08

Citat:

Ursprungligen postat av mikaelj

Gå till din huslekare och be om en remiss till en neuropsykiatrisk undersökning eller skriv en egenremiss.

Jag är rädd att jag bara inbillar mig och skulle skämmas väldigt mycket då. Sen har jag varit där mycket med andra besvär (ej psykiska) så det känns som att läkaren tror att jag är en hypokondriker.

Hur kan dom vara säkra på att jag har ADD även med undersökning? Hur går den till?

mikaelj · 2012-03-25, 18:19

Citat:

Ursprungligen postat av Bengtan

Jag är rädd att jag bara inbillar mig och skulle skämmas väldigt mycket då. Sen har jag varit där mycket med andra besvär (ej psykiska) så det känns som att läkaren tror att jag är en hypokondriker.

Istället ber du Kolozzeum om råd. Listigt. Skriv nu en egenremiss. Eller gå till en annan läkare och be om den.

Citat:

Ursprungligen postat av Bengtan

Hur kan dom vara säkra på att jag har ADD även med undersökning? Hur går den till?

Göteborg: 7-8 undersökningar, första fyller du i sju formulär med några sidor i varje, andra sitter du vid en dator och svarar på 400+ frågor. Resterande fem-sex vet jag inte.

Av intresse kan också vara följande tråd: http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=142994

Doctor Snuggles · 2012-03-25, 18:27

Det låter inte som du inbillar dig. Är det något du upplever som ett problem i livet, så ÄR det uppenbarligen något. Även om det inte vore inattentive ADHD, så skulle du säkert kunna få hjälp av t.ex KBT.
ALLA har vi styrkor och svagheter, så skäms inte för något.
Ett test, som kan ge dig en hum:
http://adhd-npf.com/wp-content/uploa...Q-ADHDTest.pdf

Bengtan · 2012-03-25, 20:16

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Det låter inte som du inbillar dig. Är det något du upplever som ett problem i livet, så ÄR det uppenbarligen något. Även om det inte vore inattentive ADHD, så skulle du säkert kunna få hjälp av t.ex KBT.
ALLA har vi styrkor och svagheter, så skäms inte för något.
Ett test, som kan ge dig en hum:
http://adhd-npf.com/wp-content/uploa...Q-ADHDTest.pdf

Gjorde testet lite snabbt, några frågor var svåra att svara på. Alla frågor förutom 2-4 stycken var inom de mörka områdena men många utan ADD kan väl få samma svar? Skulle inte säga att det påverkar mig särskilt mycket eftersom jag inte har något viktigt jag "måste" fixa. Jag har inget jobb, studier eller något annat som är livsviktigt att sköta.

Jag tenderar att slarva i slutet av uppgifter eller tråkiga arbeten eftersom jag vill bli klar och få slappna av är ett exempel.

Doctor Snuggles · 2012-03-25, 20:52

"Lägg ihop värdena för del A. Om fyra eller fler kryss är markerade i de mörkt skuggade rutorna inom del A uppvisar patienten symtom som i hög grad överensstämmer med ADHD hos vuxna och motiverar vidare utredning"

Som sagt, detta är bara för att ge en hum. För att veta så måste en riktig utredning göras.
Uppenbarligen är det något slags problem, eftersom du tänkt på det. Att problemet inte har några praktiska konsekvenser just nu, är en annan sak. I framtiden kommer du ha jobb etc. Ironin är att många med add nog inte ens gör en utredning, för det är en av många grejer som de skjuter upp.

Spartansk · 2012-03-25, 21:07

Kan det vara så att du har en tendens att starta projekt som du egentligen inte vill slutföra? Det har jag, jag har t ex ett otal gånger börjat plugga saker jag egentligen inte har haft lust för att plugga, och bestämt mig för att bara genomlida kursen med ren viljestyrka. Då lyckas jag aldrig fullfölja. Om jag däremot får en fantastisk idé, t ex en jättebra teckningsidé, så är det mycket lättare för mig att tvinga mig igenom den jobbiga biten.

Bengtan · 2012-03-25, 22:35

Citat:

Ursprungligen postat av Spartansk

Kan det vara så att du har en tendens att starta projekt som du egentligen inte vill slutföra? Det har jag, jag har t ex ett otal gånger börjat plugga saker jag egentligen inte har haft lust för att plugga, och bestämt mig för att bara genomlida kursen med ren viljestyrka. Då lyckas jag aldrig fullfölja. Om jag däremot får en fantastisk idé, t ex en jättebra teckningsidé, så är det mycket lättare för mig att tvinga mig igenom den jobbiga biten.

Ja så kan det vara men det är väl just det som är ett stort problem hos folk med ADHD/ADD? Att roliga saker är inget problem men direkt det tar emot så ger man upp och finner det tråkigt? Jg är vl ganska impulsiv men ändå eftertänksam på större val. Jag kan få infall att detta vill jag lära mig och sen påbörjar jag något lite halvhjärtat och sen ger jag upp.

Pluggat lite till högskoleprovet som ett exempel men gav upp efter 2 veckor. Lånade böcker och ville träna upp så man får ett okej resultat men ändå ger jag upp efter 2 veckor när det tar emot och blir tråkigt? Har ingen drömutbildning som säkerligen hade hjälp mig få motivation utan vill mest göra för att göra men ändå? Varför kan jag inte hålla motivationen uppe längre och varför påverkas jag så mycket av det? Allt kan ju inte vara roligt och 1-2 timmars plugg per dag är ju egentligen inte alls mycket.

Kan tillägga att när jag koncentrerar mig när jag spelar gitarr så tänker jag oftast på annat samtidigt och är inte i någon the zone. Fast kanske har med att jag bara spela gitarr för skojs skull och jag älskar det inte?

Jag tenderar att vara en hypokondriker därför tar jag det lite lugnt med att söka tester och dylikt.

Spartansk · 2012-03-28, 11:02

Citat:

Ursprungligen postat av Bengtan

Ja så kan det vara men det är väl just det som är ett stort problem hos folk med ADHD/ADD? Att roliga saker är inget problem men direkt det tar emot så ger man upp och finner det tråkigt?

Jag är inte så påläst om ADD, men jag alla människor är väl så mer eller mindre? Tänk tillbaka på skoltiden och alla som struntade i att göra läxor för att de inte orkade, inte hade väl alla de ADD.

Det är nog mer uttalat hos folk med ADD dock.

Citat:

Ursprungligen postat av Bengtan

Jg är vl ganska impulsiv men ändå eftertänksam på större val. Jag kan få infall att detta vill jag lära mig och sen påbörjar jag något lite halvhjärtat och sen ger jag upp.

Pluggat lite till högskoleprovet som ett exempel men gav upp efter 2 veckor. Lånade böcker och ville träna upp så man får ett okej resultat men ändå ger jag upp efter 2 veckor när det tar emot och blir tråkigt? Har ingen drömutbildning som säkerligen hade hjälp mig få motivation utan vill mest göra för att göra men ändå? Varför kan jag inte hålla motivationen uppe längre och varför påverkas jag så mycket av det? Allt kan ju inte vara roligt och 1-2 timmars plugg per dag är ju egentligen inte alls mycket.

Men det är ju precis det här jag pratar om. Föreställ dig att du vunnit 100 miljoner på lotto, inte sjutton hade du väl varit sugen att göra högskoleprovet? Eller plugga? Många som pluggar vill ju bli det som de pluggar till; ingenjörsstudenter har matte som hobby, veterinärstudenter drömmer om att ta hand om djur, osv. En väldig skillnad mot att plugga "med pannbenet".

För övrigt kan jag tillägga att det mest i din startpost stämmer med mig (framförallt närminnet, när jag var liten hade jag smeknamnet "professorn" och när jag var ställningsbyggare var jag känd som "firmans klantskalle", osv), så det är fullt möjligt att jag också har ADD (har inte testat mig).

Bengtan · 2012-03-30, 18:16

Citat:

Ursprungligen postat av Spartansk

Jag är inte så påläst om ADD, men jag alla människor är väl så mer eller mindre? Tänk tillbaka på skoltiden och alla som struntade i att göra läxor för att de inte orkade, inte hade väl alla de ADD.

Det är nog mer uttalat hos folk med ADD dock.

Men det är ju precis det här jag pratar om. Föreställ dig att du vunnit 100 miljoner på lotto, inte sjutton hade du väl varit sugen att göra högskoleprovet? Eller plugga? Många som pluggar vill ju bli det som de pluggar till; ingenjörsstudenter har matte som hobby, veterinärstudenter drömmer om att ta hand om djur, osv. En väldig skillnad mot att plugga "med pannbenet".

För övrigt kan jag tillägga att det mest i din startpost stämmer med mig (framförallt närminnet, när jag var liten hade jag smeknamnet "professorn" och när jag var ställningsbyggare var jag känd som "firmans klantskalle", osv), så det är fullt möjligt att jag också har ADD (har inte testat mig).

Jag är en redig jävla klant och lyckas alltid klanta till det i något skede eller tänka fel och man känner sig som den sämsta personen på stället, varför ska det alltid hända mig, varför är jag så klantig? Det blir alltid fel och har praktiskt taget tummen mitt i handen. Även extremt glömsk.

Det du tar upp angående att det är så för alla, det är precis det som gör mig tveksam. Är jag bara lat eller har jag någon form av ADD? Skulle vara riktigt pinsamt att söka in så märker man att man bara är lat.

Såklart att med ett mål i sikte blir högskoleprovs-pluggande lättare och man finner motivationen till att göra det, men jag känner att varför ger jag upp i allt jag startar? Det du säger att man inte vill det nog mycket spelar säkert en roll, men någon gång måste man ju ta sig i kragen? Har aldrig lyckats avsluta något på egen hand där jag själv bestämmer. Jag måste ha en deadline eller ett betyg som hänger på mitt resultat.

Doctor Snuggles · 2012-03-30, 19:23

Pinsamheten är i din egen skalle. Det finns ingen diagnos som heter "nej, du är bara lat". Ingen kommer fnysa eller skratta åt dig. Är du såpass "lat" att det leder till seriösa problem med att sköta ett normalt liv, så ÄR det uppenbarligen någon slags psykologisk åkomma, oavsett om det är ADD, depression, ångest elller whatever. Behöver dock inte vara en big deal för det. Oavsett om det är hypokondri eller något annat så skadar det inte att gå till psykolog.

Spartansk · 2012-03-30, 19:29

Citat:

Ursprungligen postat av Bengtan

någon gång måste man ju ta sig i kragen?

Att skaffa ett "skitjobb" är också att ta sig i kragen. Om du inte är intresserad av att plugga något så tycker jag du ska ta ett skitjobb (som jag, jag är telefonintervjuare nu).

Citat:

Ursprungligen postat av Doctor Snuggles

Pinsamheten är i din egen skalle. (...) Ingen kommer fnysa eller skratta åt dig.

Fel. Det är väldigt vanligt att folk skrattar åt mig, när jag glömmer saker, kör in i saker med bilen, pajar rutor, osv. Och inte bara framför mig, jag hör ibland historier om hur folk berättat historier om mina klantigheter till varandra. Folk i gemen verkar tro att jag själv tycker att det är lika roligt som de, annars hade de väl inte skrattat. Men självklart är det jättejobbigt. Att folk skrattar åt mig är mycket värre än klantigheten i sig, faktiskt.

Doctor Snuggles · 2012-03-30, 19:41

Vad babblar du om? Jag talar inte om klantighet, eller idioter i ens närhet. Jag talar om hur en psykolog kommer att reagera. Man behöver ju inte ens berätta för någon att man går dit. ADHD är dessutom inget pinsamt på något sätt, snarare är det en innegrej, och det är väl isf bättre att få en förklaring på sin ouppmärksamhet etc.