Rotator cuff 4 set
Bänkpress 3x20x20kg 2x10x70kg 2x8x100kg 5x140kg 1x180kg 1x220kg
Plankbänk 15cm 1x220kg 1x270kg 8x307,5kg 7x317,5kg
Lutande smalbänk 10x20kg 5x60kg 2x5x100kg
Bänkpress 5x60kg 3x3x100kg
Enhandsbänk med SL-stång höger arm 1x20,35,55,65kg 1x72,5kg 1x82,5kg 1x92,5kg
Både bra och dåligt pass. MYCKET nöjd med mina plankbänkar. Skulle fått flera reps om jag så skulle velat.
Men tyvärr skadade jag mej rejält(?) i vänster axel då jag fick infallet att smalbnka i lutandebänk. Åkte efter passet till Åke som sa att det var inga muskelskador men om jag förstod rätt så hade leden flyttas något framåt och han tryckte tillbaka den. Kändes genast lite bättre men jag prövade att bnka lite på hans mottagning men det smärtade mycket. Får lov att vila lite från bänkandet nu. EM är det en sak med. Jag är världsmästare!
Men jag vill inte gå in i min bantning med en styrkeförlust på 20-30kg redan före bantningen. Nåväl, vi tar detta dag till dag. Normalt brukar det ta nån vecka. Men det var när Åke kunde behandla den 3-5ggr i veckan. Nu när han inte trnar i svinhuset längre är det svårare.
Till sist fick vi nåt infall att börja bänka med 1 arm. Gjorde 92,5kg mycket lätt och jag rekommenderar detta som övning för dem som vill trna balans och ha kul!
Här är min 7x317,5kg från 15cm planka raw. Ingen höjdarlyftväg men jag tycker jag behandlar vikten kontrollerat trots raw.
Tråkigt med skador. Sjukt bra RAW bänk till planka men extremt tunga plankbänkar RAW är ingen snäll övning för axlarna heller....
ja jävligt tråkigt! Smärtan är så gott som lika jävlig ännu men enligt Åke har leden börjat röra sig igen bakåt, det är bara irriterat fortfarande. Han tror det skall släppa inom 1-2 veckor. Än så länge är det ju ingen panik gällande styrkeminskning.
Blev lite förvånad när jag fick bilden från dig men mest glad .
Efter lite tortyr erkände Jukka att det var han som hade läckt mitt nr
En resa till vårat grannland i öst står högst upp på min önskelista det vet du
Ultraljudsvärme för axeln 5 minuter
Benpress 2 set
Latsdrag 3 set
Militärpress 3 set
mage 5 set
lårcurl 2 set
Biceps 3 set
hantellyft åt sidan 3 set
flyes 2 set
Bänkpress 15x20kg 10x52,5kg 2x72,5kg 2x122,5kg
Pushdown 2 set
roddmaskin 300 meter
Axeln bättre idag. Endast lite smärta på bänkpressarna. Dock var man rejält uppvärmd.
Idag blev jag riktigt FÖRBANNAD. Det är sånt här vill slippa. Fi fan.
Fick ett PM av XXXXXXXX som frågade följande. Gissa om man tänkte kasta ut datorn?
Citat:
Tjena
Undrar bara hur du tränar bröst? Jag menar du bänkar en hel del om man säger så
Idag hände det nåt som jag tycker är stort. Jag blev utnämnd till årets "stojetare" 2009. Det är ett pris man får om man gjort Malax känt. Jag fick den 17e statyn.
Historien om varför Malaxbor kallas för storätare: Malaxborna kallas "stojetare" (storätare) och här följer historien om hur det kom sig :
En husbonde från Antbägg i Övermalax skulle vara en vecka i Ribäcken för att barka tjärved.
Han åt ett rejält morgonmål, sedan gick han iväg med sin masäck och surmjölkskagg, mat som skulle räcka hela veckan.
Halvvägs satte han sig för att vila och kom på att han skulle smaka en bit av sötsurbrödet, som var 15 tum brett och 6 tum tjockt. Plötsligt var allt uppätet.
"Nu måste jag ta det försiktigt", mumlade han för sig själv. Han var hela veckan i Ribäcken utan mat.
När han kom hem berättade han historien för hustrun, hon kunde ju inte hålla tyst, så folket började kalla oss för storjetare.
En malaxbo är ärlig, arbetsam, en smula barsk men artig. De bryr sig om varandra och vet att det är maten som arbetar.
(på malaxdialekt - malaxspråtche)
E va i håssbånd froån Antbägg i Överbyiji såm sku va i viek i Riibättji å bark törve.
A oåt i räidit måronmoål, å knalla i vieg me mattsätji å suurmjölkskaddji, såm sku reck häila veko.
Halvvägs sesst a å viil, å tå håxa a he a sku smaak i smuöl oå sössobryö, såm va 15 tuum på viddä å 6 tuum tjockt. Innan a veta åole oå så va allt oppjiti.
"E bjier ti fälas sakta nö" grynt a fö se schölv. A va häila veko i Reibättji uta maat, men tå a kååm häim birätta a historjo fö tjärinje, å ho kona int haald monni, så fåltje börja kall oss fö stojetare.
I Malaxbåu ji ääli, arrbetsam, na lete besck men höövli. Di måånar åm varaar å di väit he ji maati såm arrbetar.
Här kommer mitt tacktal. La till lite i texten men det är stort sett det jag sa...
Herr ambassadör , Bästa Malaxbor.Jag har den största respekt för alla de förgångare som fått titeln, men Jag tror bestämt att jag är den första "stojetare" som ser ut som en.
OJ, det här hade jag inte riktigt väntat mej. Kanske om 30-40 år men inte just i år.
Om jag får börja med lite kritik så skulle jag gärna delat detta pris med storbror Andrè.
Han har ju även spritt Malax och namnet Smulter till olika hörn i idrottsvärlden.
Jag sa när Jan-Ole Österroos medelade mej om detta att "Oj, det är ju det finaste man kan bli". Och det
menar jag verkligen. Om man varje dag andas luften i Malax och i själ och hjärta kallar sig Malaxbo,
då vill man verkligen få det finaste priset en Malaxbo kan få. Nämligen titeln som "Årets Stojetar".
I dessa tider då världen globaliseras och kommuner slås samman så är det viktigare än någonsin att försöka hålla ihop,
att föra Malax framåt utan att glömma det gamla. Vi i Malax har nåt unikt. Där möter nytt gammalt. Det är en sak värd att utnyttja.
Varför säger jag då detta? Jag anser att stor del av min framgång och hela min personlighet bygger på detta: när nytt möter gammalt.
Det nya, det ovanliga. Är ju att jag sysslar med nånting mycket ovanligt för en malaxbo.
Det gamla då? är att folk brukar säga att "Freddi du är verkligen en bra person men du är född 100 år försent". Och det stämmer. Jag tillbringade mycket tid med Mommo,farmor och farfar som barn. Jag anammade givetvis många av deras värderingar och deras sätt att tänka. Samtidigt gav det mig en grundmurad respekt för den generationen. Den generation som försvarade och framförallt byggde Malax och Finland. På tal om farfar, det var ju med honom jag började lyfta stockar en gång i världen. Och många av er äldre säger ju att "kroppi kommer froan pilkaris-oskar". Så det känns fint att mottaga titlen just här på Hembygdsmusèt där farfar var aktiv i många år.
Jag började lyfta vikter för ungefär 12 år sedan. Jag visste redan då att jag är bra på detta. Bättre än mina jämnåriga. Det var speciellt övningen BÄNKPRESS som intresserade, som "alla tonåringar vill vara stark i" . Det var även i bänkpress jag var riktigt stark.
Men jag kunde aldrig i min vildaste fantasi tro att jag 12 år senare skulle vara bäst i världen i bänkpress om än för en dag! Många är de träningstimmar som jag lagt ner i Pixne, Vasa och nu de senaste åren hemma i svinhuset. Men jag kan lova er, det har varit värt det och det har framförallt varit roligt!
Just att ha roligt är mitt tips för er som söker framgång. Oberoende om det är skola, arbete eller idrott måste det i grunden vara intressant och roligt trots att man ibland funderar "Varför håller jag på med det här?". Annars uteblir framgången.
Ett annat råd är att tro på sig själv och vad man gör. Många är de som tvivlat på mig. Många är de som sagt att jag tränar helt fel. Detta skall man inte slås ned av utan man skall använda det som tändvätska.
Det finns så många som stött mig och jobbat i det tysta som borde få uppmärksamhet. Om jag skulle räkna upp dem namn för namn så somnar ni men här kommer en snabb version.
Familjen: Det absolut viktigaste man kan ha, som stött mina livsval och mitt lyftande till 100%. Det är nog det som gjort både mina och Andrès framgångar.Monika, Mamma och Pappa, svärföräldrarna, morbror och mommo, farmor och farfar har ställt upp i vått och tort. Inte minst ekonomiskt.
Vännerna: Både träningskamrater och vanliga vänner har ställt upp. Den hjälp man får på varje träning är ovärdelig det vet alla idrottare . Mikko Ollikainen har hjälpt mig mycket med media och sponsorer. Åke Hemming har ställt upp med gratis fysioterapi i 5 år. Ja listan kunde göras lång över vänner och bekanta som ställt upp.
Och sponsorerna måste jag ju tacka. De senaste 2 årens elitsatsning skulle varit omöjlig utan er hjälp.
Lyfta och tävla kommer jag att göra tills jag är 75 år men om min kropp orkar med fortsatt elitsatsning vet jag inte. Men framförallt vet jag inte om jag har tid och motivation att prioritera lyftandet som nummer 1 i framtiden.
Men jag är pappa, världsmästare, malaxbo och stojetar. På det kommer jag långt!
Jag ber om att få tacka för utmärkelsen och jag kommer att bära titeln med stolthet!