Kommentar angående Sheiko och styrketräning för avancerade lyftare rent allmänt
All styrketräning bygger på någon form av långsiktig progressivitet ("ökande träning") - alltså t.ex ökande volym, intensitet, kg/arbetsserie.
När man tränat så länge som du är man avancerad. Detta betyder att ackommodationsnivån ("tillvänjningsnivån") är hög. Detta i sin tur betyder att de stimuli (det arbete/den träning) musklerna behöver för att utveckla maxstyrka måste vara mycket starkare än de behöver vara för nybörjare eller intermediates. Man övervinner ackommodation huvudsakligen på två sätt : 1) ökad intensitet (högre % av 1RM) och 2) ökad variation.
Din träning har sannolikt redan länge varit högintensiv. Detta betyder för det första att du tränat mest korta serier (vilket ger möjlighet till högre träningsintensitet). För det andra betyder det, att då du tränar t.ex 3or så går du till dagens maxtrea (3RM för dagen). Från detta kan du höja intensiteten bara genom att förkorta serierna till dagens 2RM eller 1RM. (Att träna uteslutande ettor kan dock vara kontraproduktivt för en viktig faktor gällande maxstyrkan, nämligen för att öka i muskelmassa)
Detta betyder att det är mycket svårt för en avancerad lyftare att öka intensiteten. Då blir variationen ännu viktigare. Man kan variera genom att variera t.ex övningar eller serier. Att variera övningar är inte så lätt, eftersom allt färre övningar ger positiv transfer ("påverkan") på bänkpressen ju längre man tränat. Det gäller att vara kreativ, innovativ och modig.
För din del har du dessutom ökat en hel del i kroppsvikt de senaste åren och kan troligen inte dra nytta av ökning pga kroppsviktökning den närmaste framtiden.
Sheiko innebär väl oftast högfrekvent träning med relativt låg intensitet. Den (relativt) låga intensiteten är ett måste pga den höga frekvensen. Som bekant tar det mellan 10 och +72 timmar att återhämta sig helt från ett träningspass, bl.a beroende på passets hårdhet. Man kan iof träna innan full återhämtning inträtt, även om det på längre sikt är omöjligt. Men är antalet serier stort och frekvensen låg måste de flesta serierna vara lågintensiva.
Du sänker alltså din intensitet på kort sikt genom att träna Sheiko. Men det är inte så farligt, därför att intensiteten ska höjas på lång (och inte på kort) sikt. Eftersom du knappast tränat sheiko-aktigt förut så får du istället variation, vilket är nyttigare. Så visst kan du ha nytta av Sheiko, förutsatt att kroppen håller för den höga frekvensen (du har ju varit skadedrabbad).
När man är avancerad och närmar sig sitt kommande slutliga max blir den mentala sidan av träningen ännu viktigare än förut. Jag brukar alltid predika för mina adepter att de ska tro på vad de gör. Om de förväntar sig att träningen ska ge önskat resultat så accepterar de detta mentalt. Detsamma gäller dig och Sheiko : om du tror på det - tränar det med "öppet sinne" - så är chanserna att det fungerar bra större.
Man kanske kan tro att man alltid accepterar mentalt att man ska gå framåt. Men så behöver det inte alltid vara. När man närmar sig världsrekordet i bänkpress så närmar man sig den barriär som är det mesta någon (IPF-)lyftare klarat av. Att överträffa detta är ett psykologiskt barriärmål. Dessutom har man märkt att de egna ökningarna (helt naturligt) kommer långsammare. Det blir allt svårare rent fysiskt att gå framåt. Detta gör att det också blir allt svårare att förvänta sig (mentalt acceptera) ökningar. Den psykiska pressen ökar.
Det som ger ett hopp framåt kan då mycket väl vara (och är troligen oftast) någon form av variation, något nytt.
Jag är medveten om att inlägget är långt och att jag skrivit om fakta de flesta känner till. Men jag måste på något sätt motivera min åsikt om Sheiko, därav resonemanget.
__________________
stahlberg
|