Vikt och ålder

[Lellan]

(Tror jag gått igenom alla funderingar som poppat upp, förutom denna. )

Har tänkt att mitt viktmål för nv är 70-75 kg eftersom jag tidigare trivts bra vid den vikten. Men då får jag av folk höra att "du är äldre nu", "den vikten kanske passade dig då" osv.

Men förutom kroppsammansättning; har åldern ngn betydelse?

Skillnaden jag själv märkt är att jag nu vid en vikt på 78-80 kan ha jeans jag hade vid typ runt 74 kg tidigare (vet inte men typ 6 år sedan), + att revbenen syns när jag är avslappnad, men har även mkt mjukare mage nu - men det är saker jag tillskrivit att jag haft en stor viktuppgång + nedgång och därmed har huden lättare för att dra ihop sig på vissa ställen och mindre lätt (omöjligt) på andra. Samt att vikten jag burit på gett någon % större mängd muskler och mindre fett på underkroppen jmf med tidigare då måtten var samma.

Så huruvida ben syns el om magen är mjuk känns inte som bra mått, men jag har svårt att ta in varför en trivselvikt på 70-75 kg skulle vara sämre att ha nu än tidigare? Finns det belägg för det?

Självklart är jag inte ute efter att få en kropp jag hade innan år och barnafödande, däremot så vill jag hitta ett sunt läge fysiskt men har svårt med definitionen av vad det skulle vara för mig.

Tack på förhand!

[mikaelj]

Ämnesomsättningen går ned en smula med åldern, precis som det skall vara. Kan motverkas genom att vara aktiv -- träning och vardagsmotion.

Att en gång ha varit övervktig kommer också ge sämre förutsättningar för att vara smal.

[Tolkia]

Det är nog inte fråga om att folk försöker antyda att det är ohälsosammare att vara smal när man är äldre (det finns i och för sig nackdelar med undervikt ffa ur benskörhetssynvinkel, men så gammal är du inte, vad jag förstås, inte heller verkar du sikta på att bli svårartat underviktig) utan att det helt enkelt är lite svårare att bli och fortsätta vara det.

[Lellan]

Ursprungligen postat av mikaelj

Ämnesomsättningen går ned en smula med åldern, precis som det skall vara. Kan motverkas genom att vara aktiv -- träning och vardagsmotion.

Att en gång ha varit övervktig kommer också ge sämre förutsättningar för att vara smal.

Är helt införstådd med det.

Svårt att formulera min fråga; men är det sämre att väga (i mitt fall 70-74 kg) samma trivselvikt vid en högre ålder? (oavsett viktresehistorik, el med den inberäknad). Dvs - är det fel av mig att sikta på samma trivselvikt som jag hade för 6 år sedan? Innebär högre ålder att den skulle vara högre, varför isf - el varför inte?

Min kropp har ju förändrats, mina revben syntes avslappnade vid ca 72 kg förr(men inte på ett osunt sätt, har väl ("putiga" el nåt, byggd sån, samma med höfterna fram) förut och har samma fenomen nu 6 kg tyngre 6 år senare, att de liksom syns men jag har ju ändå en hel del fettreserver.

Kan köpa att det såg illa ut när jag vägde 60 kg, men har lite svårt att förstå att folk avråder ytterligare nedgång nu.

Ursprungligen postat av Tom Warrior

DÄrför ska man undvika den sista smulan. Låt den ligga kvar på kakbordä' o mogna istället. Ge den till fåglarna.

Say what? Haha... ja, mata fåglarna är trivsamt, särskilt vid min ålder. Haha.. smulan va.. vänta nu? Nooni va???

[Lellan]

Ursprungligen postat av Tolkia

Det är nog inte fråga om att folk försöker antyda att det är ohälsosammare att vara smal när man är äldre (det finns i och för sig nackdelar med undervikt ffa ur benskörhetssynvinkel, men så gammal är du inte, vad jag förstås, inte heller verkar du sikta på att bli svårartat underviktig) utan att det helt enkelt är lite svårare att bli och fortsätta vara det.

Ok, men folk jag tycker om säger mer rakt ut att jag inte blir så fin om jag går ner mer. Att jag gör ett nerköp typ. Lite trist faktiskt, förtar lite av glädjen i att nå sina mål. Att få komplimang för att man blivit fin är kul, att få höra att man överdriver är inte så kul även om egna känslan väger tyngst.

Förklarar att jag vet ungefär vid vilken vikt jag trivs, att vi kanske har olika ideal men samtidigt så är ju min idealvikt på intet sätt låg - och jag kommer fortfarande inte vara smal eller ens ha tendenser till undervikt. Så det förbryllar lite, i kombination med att man anar revbenen vid en högre vikt nu än tidigare. Men det är ju knappast så att de sticker ut, och jag har mkt hull, så det är kanske mer min omgivning som har andra preferenser bara.

[King Grub]

Ursprungligen postat av Lellan

jag har svårt att ta in varför en trivselvikt på 70-75 kg skulle vara sämre att ha nu än tidigare? Finns det belägg för det?

Oh nej. Ju äldre man blir, desto bättre om man kan ha samma vikt som hade när man 20 (förutsatt att man inte var överviktig då, förstås). Ämnesomsättningen sjunker, hormonbalansen försämras, mängden fettfri massa minskar medan fettmassan ökar, allt eftersom åren går. Det är bara bra om man inte ökar sin kroppsvikt, om man inte vet att det är muskelmassa. Styrketräning motverkar många av ovanstående punkter, men om man räknar utan påverkan styrketräningen utövar, bör man snarare sträva efter att hålla samma vikt när man blir äldre.

[Tolkia]

Ursprungligen postat av Lellan

Ok, men folk jag tycker om säger mer rakt ut att jag inte blir så fin om jag går ner mer. Att jag gör ett nerköp typ. Lite trist faktiskt, förtar lite av glädjen i att nå sina mål. Att få komplimang för att man blivit fin är kul, att få höra att man överdriver är inte så kul även om egna känslan väger tyngst.

Det handlar ju iofs inte om huruvida en viss vikt är bra eller inte ur ett hälsoperspektiv utan om personliga preferenser och om hur man gör för att leva med att folk har olika åsikter. Jag gissar, inte minst med tanke på din historia (att du har svängt i vikt en hel del) att varken du eller din omgivning har en helt "ren" syn på hur du ser ut nu, hur du har sett ut tidigare respektive hur du skulle se ut vid en viss vikt. Det enda du kan göra åt att folk säger att du skulle se ful ut vid en viss vikt är nog att säga att "ja, det är ju tråkigt om du tycker det". Där borde en socialt normabegåvad person inse att han/hon klivit över gränsen för vad hon/han har med att göra och släppa ämnet; inga garantier när det gäller släktingar, dock, då vissa verkar tycka att familjeband sätter normala uppföranderegler ur spel.

Ett sätt att flytta fokus från den egna vikten är ju också att medvetet styra bort samtalet därifrån respektive att undvika att själv tjata alltför mycket om kosten, träningen och hälsan. Det går. Till nöds genom att säga "jag vill ogärna prata om det där, kan vi prata om något annat" (men då gäller det ju att man inte själv i nästa stund börjar diskutera Anna Skippers senaste knäppighet, eller vad folk har i sina ICA-korgar).

(Resonemanget är givet att du inte verkligen är ute efter en vikt som är hälsofarligt låg, men det verkar ju so far inte vara så.)

[Lellan]

Ursprungligen postat av King Grub

Oh nej. Ju äldre man blir, desto bättre om man kan ha samma vikt som hade när man 20 (förutsatt att man inte var överviktig då, förstås). Ämnesomsättningen sjunker, hormonbalansen försämras, mängden fettfri massa minskar medan fettmassan ökar, allt eftersom åren går. Det är bara bra om man inte ökar sin kroppsvikt, om man inte vet att det är muskelmassa. Styrketräning motverkar många av ovanstående punkter, men om man räknar utan påverkan styrketräningen utövar, bör man snarare sträva efter att hålla samma vikt när man blir äldre.

Då så! Fattade inte riktigt vad folk menar, men de har väl som vanligt aftonbladet-fel och är det nåt annat är de väl berättigade till en åsikt men man behöver ju inte alltid hålla med. Då går jag ner med gott samvete!

Ursprungligen postat av Tolkia

Det handlar ju iofs inte om huruvida en viss vikt är bra eller inte ur ett hälsoperspektiv utan om personliga preferenser och om hur man gör för att leva med att folk har olika åsikter. Jag gissar, inte minst med tanke på din historia (att du har svängt i vikt en hel del) att varken du eller din omgivning har en helt "ren" syn på hur du ser ut nu, hur du har sett ut tidigare respektive hur du skulle se ut vid en viss vikt. Det enda du kan göra åt att folk säger att du skulle se ful ut vid en viss vikt är nog att säga att "ja, det är ju tråkigt om du tycker det". Där borde en socialt normabegåvad person inse att han/hon klivit över gränsen för vad hon/han har med att göra och släppa ämnet; inga garantier när det gäller släktingar, dock, då vissa verkar tycka att familjeband sätter normala uppföranderegler ur spel.

Ett sätt att flytta fokus från den egna vikten är ju också att medvetet styra bort samtalet därifrån respektive att undvika att själv tjata alltför mycket om kosten, träningen och hälsan. Det går. Till nöds genom att säga "jag vill ogärna prata om det där, kan vi prata om något annat" (men då gäller det ju att man inte själv i nästa stund börjar diskutera Anna Skippers senaste knäppighet, eller vad folk har i sina ICA-korgar).

(Resonemanget är givet att du inte verkligen är ute efter en vikt som är hälsofarligt låg, men det verkar ju so far inte vara så.)

Tro mig, finns ingen anledning att prata kost och träning annat än på kolo - folk är ofta lost där så öron och mun stängs av på mig automatiskt. Senast idag fick jag veta att det finns "mkt kolhydrater i protein och det är bra när man tränar" av en som åt en delicatoboll och ville bjussa mig på en (de säljer där jag tränar). (Finn fem fel i den meningen ). Bara att le och låta passera, träna när man tränar, äta när man äter och diskutera ämnet där man får bra råd.. (koloo...).

Men tack för bra tips på vad man säger! Lite naggad i kanten kan man ju känna sig när man får höra att man inte borde ditten el datten och inte är så fin i folks ögon, samtidigt känns det äntligen som att jag hittat "hem" vad gäller mat å träning så det gör det lättare.

Har både handlat om släkt och person som hjärtat klappat extra för, men duger man inte när man mår bra får man väl trösta sig med att må bra och duga åt sig själv väger tyngre. Puckon som säger saker är iaf lättast att avfärda, och som du säger - finns ju absolut inget osunt i mina mål rent objektivt - skillnad om det var ngt osunt jag fiskade efter.

Är iaf slutsvängt på viktfronten, kommer se till att inte gå under 70 och inte gå över 80 och så är det med det. Lagom tjockt å bra. Basta.

[Tolkia]

När det gäller personer "som hjärtat klappar extra för" kan det faktiskt i sådana här fall röra sig om något så enkelt som rädsla. "Omg, om hon blir smal och snygg kanske inte jag längre duger", ungefär. (Inte OK att bete sig illa i alla fall, dock.)

[Lellan]

Ursprungligen postat av Tolkia

När det gäller personer "som hjärtat klappar extra för" kan det faktiskt i sådana här fall röra sig om något så enkelt som rädsla. "Omg, om hon blir smal och snygg kanske inte jag längre duger", ungefär. (Inte OK att bete sig illa i alla fall, dock.)

Nja, det tror jag inte. Dessutom klappar mitt hjärta lite långsammare efter att få veta att man inte längre är så snygg i personens ögon, lite självsanering. Har tänkt, och jag mår ju faktiskt mkt bättre så här på alla plan. Tycker man om mig tycker man om att jag mår bra. Annars finns det kanske nån man faller mer i smaken och som smakar bättre - att anpassa sig är jag för gammal för.

Äh, alla kan inte älska en och tycka att det man själv trivs i/med är fint, är väl inte hela världen... bara att tugga i sig.

[Madame]

Ursprungligen postat av Lellan

Men förutom kroppsammansättning; har åldern ngn betydelse?

Det är bara lata avundsjuka gamla tjockisar som försöker ursäkta sig med att "jag är ju faktiskt lite äldre, då ska man ha mer fett!!1!"
Förresten är du väl inte lastgammal ändå?
Men oavsett vad så är det ingen fara

Ursprungligen postat av Lellan

Ok, men folk jag tycker om säger mer rakt ut att jag inte blir så fin om jag går ner mer. Att jag gör ett nerköp typ. Lite trist faktiskt, förtar lite av glädjen i att nå sina mål. Att få komplimang för att man blivit fin är kul, att få höra att man överdriver är inte så kul även om egna känslan väger tyngst.

.
.
.

så det är kanske mer min omgivning som har andra preferenser bara.

Din omgivning har andra preferenser, och så är det ju, men de verkar inte kunna uppföra sig! Det är du som ska leva med din kropp så du kan ju knappast försöka behaga nån annan, och om du gör det så kommer ytterligare nån annan ändå inte vara nöjd med din kropp, så det bästa är att bestämma själv och vara nöjd själv.

Förresten, hälsa de som tycker du gör ett nerköp, att de kunde sagt till när du var på väg upp istället! Så kanske de fattar piken och håller säften sen!

[Nelli]

Ursprungligen postat av Tolkia

När det gäller personer "som hjärtat klappar extra för" kan det faktiskt i sådana här fall röra sig om något så enkelt som rädsla. "Omg, om hon blir smal och snygg kanske inte jag längre duger", ungefär. (Inte OK att bete sig illa i alla fall, dock.)

Ursprungligen postat av Madame

Det är bara lata avundsjuka gamla tjockisar som försöker ursäkta sig med att "jag är ju faktiskt lite äldre, då ska man ha mer fett!!1!"
Förresten är du väl inte lastgammal ändå?
Men oavsett vad så är det ingen fara

Tankte just saga nagot liknande. det ar snarare sa att de flesta gar upp i vikt nar det blir aldre och kanner sig battre nar alla gor det *jag ar som alla andra* etc
Om du lyckats ga ner till en trivsel vikt som du ar nojd med och som ar halsosam ar det toppen!

[tjabon]

Ursprungligen postat av Nelli

Tankte just saga nagot liknande. det ar snarare sa att de flesta gar upp i vikt nar det blir aldre och kanner sig battre nar alla gor det *jag ar som alla andra* etc
Om du lyckats ga ner till en trivsel vikt som du ar nojd med och som ar halsosam ar det toppen!

Att äldre är fetare beror inte på att ämnesomsättningen är obetydligt
lägre, utan på brist på motion samt att de haft gott om tid för att
"äta upp sej"
...

[Nelli]

Ursprungligen postat av tjabon

Att äldre är fetare beror inte på att ämnesomsättningen är obetydligt
lägre, utan på brist på motion samt att de haft gott om tid för att
"äta upp sej"
...

Ja orsakerna ar manga men det var mest den mentala attityden till kommentarerna som folk slanger omkring sig som jag vill poangtera!