Frågor om godis

[WilliamPersson1]

Ligger på 2500kcal per dag. Vad händer i kroppen om jag äter 1700kcal och fyller ut resten av mina kalorier med godis?


& vad händer om jag äter godis sent på kvällen och sen inte rör på mig?

Lagras sockret in som fett trots att jag ligger på kaloriunderskott?


Tack för info!

[King Grub]

Kolhydrat lagras inte som fett annat än vid stor eller långvarig överätning.

[Bulta]

Ursprungligen postat av King Grub

Kolhydrat lagras inte som fett annat än vid stor eller långvarig överätning.

Jag har trott att levern inte kan ta hand om så mycket fruktos som en stor påse godis innebär, och därmed leder till viskeral fettinlagring. Även vid tillfällen när man inte är i positiv energibalans.

Vad tror man då det är som har påverkat att vissa yngre, smala individer kan ha ganska stora mängder viskeralt fett och till och med början till fettlever? Periodvis överätning av socker i kombination med en stillasittande livsstil?

[Masterpan]

Det krävs inte långvarig överätning av fruktos för att det ska bli till fett i levern.

[King Grub]

The highest level of evidence from systematic reviews and meta-analyses of controlled trials has not shown that fructose-containing sugars behave any differently from other forms of digestible carbohydrates. Fructose-containing sugars can only lead to weight gain and other unintended harms on cardiometabolic risk factors insofar as the excess calories they provide.

http://link.springer.com/article/10....394-016-1345-3

[nisse1976]

En text som Ola Wallengren skrev för 10 år sedan om Fruktos på body:
(Länk: http://www.body.se/forum/kost-och-na...fruktos-247370)

Fruktos har på senare tid fått stor uppmärksamhet som en av faktorerna bakom det ökande överviktsproblemet, främst i USA [1-3]. Fruktosens bidrag till övervikten kan främst härröras till läsk sötad med fruktossirap. Eftersom läskkonsumtionen har ökat kraftig och därmed också energiintaget samtidigt som fysiska aktiviteten minskar så kanske inte fruktosen kan ses som en ensam bov i dramat [2, 3].

Fruktos metaboliseras annorlunda än glukos och har därför lite annan påverkan på kroppen. Fruktosen upptag i tarmen sker inte genom samma transportmekanism som glukos vilket i och för sig inte påverkar upptagshastigheten nämnvärt men upptaget sker oberoende av natrium, till skillnad från glukos. Därför kan man öka kolhydratupptaget och glukos användningen under ansträngande konditionsidrott med 20-55% genom att samtidigt tillföra fruktos med glukos, glukospolymerer eller till och med i blandning med sackaros [4].

Vad som däremot kan ställa till problem vid stort fruktosintag är att fruktos inte har samma biokemiska nedbrytning i levern som glukos. Man kan säga att fruktos kommer in längre ner i kedjan av glukosnedbrytning och glykogenuppbyggnad och hoppar därför över några processer som i vanliga fall reglerar uppbyggnad och nedbrytning av glukos. Energin från fruktos kommer därför in i systemet relativt oreglerat, varför det i jämförelse med glukos har flera gånger lättare att bilda fett från kolhydrat [2, 3, 5-7]. Eftersom det är glukos inflödet och nedbrytningen av glukos som stimulerar insulinproduktionen i bukspottkörteln, vilken fruktosen delvis går förbi, så stimulerar fruktos inte insulininsöndringen på samma sätt som glukos. Insulinsvaret blir flera gånger mindre eftersom fruktos måste omvandlas till glukos innan det stimulerar insulinproduktionen. Blodsockret höjs mycket långsamt efter intag av fruktos eftersom det måste omvandlas till glukos först innan det blir ”blodsocker”. Fruktos är därför en ”långsam” kolhydratkälla med lågt glykemiskt index.

En av insulinets effekter är att bromsa fettnedbrytningen i cellerna eftersom när det finns kolhydrater tillgängliga (och därmed ökande insulinnivåer) så ska glukos användas som främsta energi källa. När fettnedbrytningen minskar, minskar nivåerna av fria fettsyror i blodet och eftersom upptaget av fettsyror står i direkt proportion till nivåerna utanför cellerna, minskar då också fetttransporten in i cellen och därmed också fettförbränningen.

Effekterna av ett måttligt intag av fruktos blir därför en långsammare stegring av blodsockret efter måltid och mindre hämning av fettförbränningen. Detta är bra och man har sett att fruktos i kosten, ca 50-100g eller 10-15E%, hos typ 2 diabetiker ger jämnare och lägre blodsocker utan att påverka blodfetterna negativt [3, 5, 8-11]. Fruktos kan även förbättra glukostoleransen hos de med nedsatt glukostolerans genom att fungera katalytiskt för glukosmetabolismen i levern. Ett tillskott på ca 10% av kolhydratmängden från fruktos sänker blodglukos och insulinsvaret efter glukosbelastning även fast kolhydratmängden totalt sett är större.

Problemen uppstår när mängden fruktos är stor och speciellt i samband med ett energiöverskott. Eftersom fruktos inte bromsar fettnedbrytningen och snarare stimulerar fettbildningen i levern så medför detta höga blodfetter och insulinresistens (främst i lever och fettväv). Detta har tydligt demonstrerats i djurförsök men också i humanstudier där intaget av fruktos har varit stort, ca 200-250g/dygn eller >20%E, tillsammans med ett energiöverskott [2, 3, 5, 12].
Det stora problemet är som vanligt energiöverskottet vilket gör att nästan allt fett man äter inte förbränns utan lagras in i lever och fettväv. Ett intag av 7,2g fiskolja (1,2g EPA, 0,8g DHA) kan förbättra blodfettrna vi högt energi och fruktosintag men påverkar inte insulinresistensen [12]. Fruktosens bidrag till fettbildningen är även under extrema förhållanden mycket liten, ca 3-7g fett/dag kommer från fruktos och motsvarande siffra från glukos är ca 1-3g fett/dygn under liknande förhållanden. Det är ingen skillnad i fettinlagring vid ett energiöverskott med extra tillägg av glukos, sackaros eller fruktos men ett extra tillägg av fett ger en större fettinlagring än motsvarande mängd från någon kolhydratkälla [6, 13, 14].
Fruktos är därför bäst i små mängder så att fruktosen hinner omvandlas till glukos eller användas direkt som energi. [6, 15].

Fruktos stimulerar däremot inte frisättningen av leptin och hämmar inte grehlinproduktionen, vilka är mättnads- respektive hungerhormon. Fruktos mättar därför sämre än andra kolhydrater som tex. glukos eller stärkelse [16]. Detta är främst ett problem när fruktos tillsätts i livsmedel, tex. läsk eftersom läsk är flytande och energirikt så har det en väldigt dålig mättande förmåga, vilken inte blir bättre om läsken sötas övervägande med fruktos.

Ett totalt intag på ca 50-80g/dag eller ca 10-15E% har sannolikt inte några negativa effekter utan kanske bara fördelar. Vid energiöverskott kan mängderna begränsas till de lägre rekommendationerna. Vid energiunderskott spelar mängden fruktos en mycket mindre roll eftersom det inte kan bildas något överskott men man bör nog ändå inte överstiga 15E%.
I frukt och grönsaker kommer ca 20-50% av kolhydraterna från fruktos men eftersom färska grönsaker och frukter innehåller mycket vatten och därför inte så mycket kolhydrater totalt sett så kan intaget av frukt och grönt vara högt. Fruktosinnehållet är ca 0,1-7g/100g vilket mycket väl gör att man kan följa de nordiska näringsrekommendationerna om 600g frukt och grönt per dag och max 10E% från renframställda sockerarter, i stort sett oavsett vilken diet man följer.

[size=1]1. Bray, G.A., S.J. Nielsen, and B.M. Popkin, Consumption of high-fructose corn syrup in beverages may play a role in the epidemic of obesity. Am J Clin Nutr, 2004. 79(4): p. 537-43.
2. Basciano, H., L. Federico, and K. Adeli, Fructose, insulin resistance, and metabolic dyslipidemia. Nutr Metab (Lond), 2005. 2(1): p. 5.
3. Elliott, S.S., et al., Fructose, weight gain, and the insulin resistance syndrome. Am J Clin Nutr, 2002. 76(5): p. 911-22.
4. Jentjens, R.L., J. Achten, and A.E. Jeukendrup, High oxidation rates from combined carbohydrates ingested during exercise. Med Sci Sports Exerc, 2004. 36(9): p. 1551-8.
5. Gaby, A.R., Adverse effects of dietary fructose. Altern Med Rev, 2005. 10(4): p. 294-306.
6. McDevitt, R.M., et al., De novo lipogenesis during controlled overfeeding with sucrose or glucose in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2001. 74(6): p. 737-46.
7. Dirlewanger, M., et al., Effects of fructose on hepatic glucose metabolism in humans. Am J Physiol Endocrinol Metab, 2000. 279(4): p. E907-11.
8. Malerbi, D.A., et al., Metabolic effects of dietary sucrose and fructose in type II diabetic subjects. Diabetes Care, 1996. 19(11): p. 1249-56.
9. Bantle, J.P., et al., Metabolic effects of dietary fructose in diabetic subjects. Diabetes Care, 1992. 15(11): p. 1468-76.
10. Osei, K. and B. Bossetti, Dietary fructose as a natural sweetener in poorly controlled type 2 diabetes: a 12-month crossover study of effects on glucose, lipoprotein and apolipoprotein metabolism. Diabet Med, 1989. 6(6): p. 506-11.
11. Anderson, J.W., et al., Metabolic effects of fructose supplementation in diabetic individuals. Diabetes Care, 1989. 12(5): p. 337-44.
12. Faeh, D., et al., Effect of fructose overfeeding and fish oil administration on hepatic de novo lipogenesis and insulin sensitivity in healthy men. Diabetes, 2005. 54(7): p. 1907-13.
13. Marques-Lopes, I., et al., Postprandial de novo lipogenesis and metabolic changes induced by a high-carbohydrate, low-fat meal in lean and overweight men. Am J Clin Nutr, 2001. 73(2): p. 253-61.
14. McDevitt, R.M., et al., Macronutrient disposal during controlled overfeeding with glucose, fructose, sucrose, or fat in lean and obese women. Am J Clin Nutr, 2000. 72(2): p. 369-77.
15. Moore, M.C., et al., Acute fructose administration improves oral glucose tolerance in adults with type 2 diabetes. Diabetes Care, 2001. 24(11): p. 1882-7.
16. Teff, K.L., et al., Dietary fructose reduces circulating insulin and leptin, attenuates postprandial suppression of ghrelin, and increases triglycerides in women. J Clin Endocrinol Metab, 2004. 89(6): p. 2963-72.[/b]

[timoat]

är det inte runt 30 g kolhydrater som levern kan ta hand om och runt 200 g i glykogendepåerna innan det börjar lagras som fett? man tömmer depåerna vid periodisk fasta (16h) och kan sådeles fylla på dagen efter men ungefär samma?

[Beemel]

Ursprungligen postat av King Grub

http://link.springer.com/article/10....394-016-1345-3

Gäller inte det protein och fett också?

[Skrollovicz]

Ursprungligen postat av timoat

är det inte runt 30 g kolhydrater som levern kan ta hand om och runt 200 g i glykogendepåerna innan det börjar lagras som fett? man tömmer depåerna vid periodisk fasta (16h) och kan sådeles fylla på dagen efter men ungefär samma?

400-500 g kolhydrat för en 80-kilosman. Upp till 1200 g efter laddning enligt läsning här på forumet.

[timoat]

Ursprungligen postat av Skrollovicz

400-500 g kolhydrat för en 80-kilosman. Upp till 1200 g efter laddning enligt läsning här på forumet.

70 g i levern var det visst, enligt denna.