Vikten av att amortera och spara pengar inför din framtid - Kolozzeum Forum

Minimjölk · 2013-05-28, 08:52

Detat är säkerligen ingen nyhet för de flesta men jag tror att många trots allt blundar för den egna framtiden och har en "det löser sig nog"-uppfattning. Samtidigt som det för de allra flesta här ligger så långt bort i tiden att det är svårt att greppa

pensionschocken

Personligen budgeterar jag med att jag när jag är 65år så vill jag kunna klara mig helt utan de pensionspengar jag får, de skall bara vara en bonus. jag jobbar därför på att få ned min skulder samt spara och investera pengarna inför framtiden så att jag själv kan försörja mig även när jag inte har ett jobb att gå till. Däremot vet jag att många av mina kompisar resonerar helt tvärtom. Lev här och nu och ta problemen senare.

Dock är det intressant vad som kommer hända med den fullbelånade generationen utan sparkonto om sådär 30år. Dagens pensionärer har det tufft men om inget radikalt kommer ske så kommer många av oss ha det betydligt tuffare på ålderns höst.

Samtidigt tycker jag ändå att det är ett sundhetstecken att svenska staten inte gör som många av våra andra europeiska länder gör och betalar ut massvis av pengar som inte finns.

Jag är väldigt mycket för eget ansvar och anser att det skall ligga mer på personen själv än staten att se till att ha en god ekonomi genom hela sitt liv.

Att amortera på sina bolån är för mig en självklarhet. Hittar man däremot vettiga investeringsmöjligheter kan ju dock de användas som ett komplement men då med syfte att pengarna faktiskt växer fortare och att man på sikt då kan göra sig skuldfri. Många säger att de inte behöver amortera pga att deras investering ökar i värde på sikt men då måste de ju räkna med att tvångsflytta till något mycket billigare boende den dagen de skall klara sig med under halva inkomsten?

Diskutera fritt! Hur ser du på din egen och andra personers situation. Är du orolig för din pension? Vad gör du för att säkra framtiden?

Tryman · 2013-05-28, 09:02

Personligen är jag inte särskilt oroad över pensionen (om jag behåller den inkomst jag har idag). Amorterar nästan 3100 kr och sparar det som blir över varje månad, brukar ligga mellan 500-2500 kr. Sparandet går i princip nästan uteslutande till privat pensionssparande som ligger i vanligt sparande (både aktier och sparkonton).

TheOne1994 · 2013-05-28, 09:04

Stenkoll på läget ser jag ! Du måste vara över 30

Jag amorterar ca 1500:- på mitt huslån ( 1,8 milj )
Sparar inte till min pension, har ingen förklaring varför...jag ska ta fatt i det !

Tryman · 2013-05-28, 09:06

Citat:

Ursprungligen postat av TheOne1994

Stenkoll på läget ser jag ! Du måste vara över 30

Jag amorterar ca 1500:- på mitt huslån ( 1,8 milj )
Sparar inte till min pension, har ingen förklaring varför...jag ska ta fatt i det !

Fyller 32 men började tänka så när jag var 25 så jag har börjat få lite visuell effekt av det.

Pudzianovski · 2013-05-28, 09:30

För min del så vill jag på något sätt hitta en balans mellan att leva idag och spara till framtiden. I mitt fall amortera en del och pensionsspara en del privat. Antar att jag med åldern kommer att förändra mina tankar kring detta en aningen iof (till att spara lite mer osv då).

Ladugårdsdörr · 2013-05-28, 09:33

Orolig? Nej, jag är i det närmaste säker på att åtminstone den svenska pensionen kommer jag inte få ett öre av. Möjligen klarar Norge att betala ut några kronor, men det blir inte mycket därifrån heller. Planen är enkel: amortera lånen så fort som möjligt, ha ett diversifierat sparande (valuta, ädelmetall, mark/fastigheter, aktier) och inte minst - ge barnen sunda värderingar så att de ser det som naturligt att hålla ihop familjen och ta hand som sina gamla föräldrar. Förbereder man sig på det värsta blir man alltid glatt överraskad.

TheOne1994 · 2013-05-28, 09:35

Citat:

Ursprungligen postat av Pudzianovski

För min del så vill jag på något sätt hitta en balans mellan att leva idag och spara till framtiden. I mitt fall amortera en del och pensionsspara en del privat. Antar att jag med åldern kommer att förändra mina tankar kring detta en aningen iof (till att spara lite mer osv då).

ja så ser jag nog oxå på det. Jag har två kids som är 16 och 19. Tror det är svårt att spara till sig själv under barnens uppväxt. När dom flyttat hemifrån kan man spara desto mer ( 4000:-/månad )

kalle_banan · 2013-05-28, 09:53

En sak angående att pensionsspara och huruvida staten ska lägga sig i eller inte så finns det studier som visar att folk hellre tar 10 dollar i handen idag än att ta 20 dollar i handen om en vecka (siffrorna är höftade, jag minns inte den exakta summan som dom använde i studien). Poängen är att folk inte tänker långsiktigt så om staten inte sparar pengar åt en så är det mååånga som inte sparar något alls.

Sen huruvida dagens pensionsystem är så särskilt bra är en annan fråga, jag tror inte att mina pengar ligger säkert i 40 år framöver.

När jag får fast kneg tänkte jag betala av mina studieskulder så fort som möjligt, jag har inget emot att leva med studentstandard, med guldkant, tills lånet är avbetalat. Hellre det än att dras med lånet i flera årtionden. För tillfället har jag lyckats lägga undan en del pengar på banken och jag har investerat i fonder lite här och där. Ena fonden har fördubblats i värde så det känns ju bra ^^

strikt · 2013-05-28, 10:11

Spara osv i alla ära.

Men man ska kunna leva idag också. Pensionärerna jag ser verkar inte direkt leva "livet" och jag pratar inte om de fattigaste då.

Jag skulle symboliskt kanske spara en lätt summa för privat pensionssparandet, några hundralappar typ. För att lägga allt krut på att amortera av lån lån lån.

Det är ju där man har största vinsten att hämta. Samt att man faktiskt har det som tillgång i livet. Pensioner brukar man inte oftast kunna komma åt så lätt. Lagom kul att drabbas av cancer eller annat skit i livet när man är 40-50-60 för att sedan ha stor summa pengar i pension, untouchable. Nej tack!

Pudzianovski · 2013-05-28, 10:14

Amortera i all ära. Det är ändå pengar "låsta" så att säga (brukar det hävdas). Hur tänker ni kring det?

Tryman · 2013-05-28, 10:18

Citat:

Ursprungligen postat av strikt

Spara osv i alla ära.

Men man ska kunna leva idag också. Pensionärerna jag ser verkar inte direkt leva "livet" och jag pratar inte om de fattigaste då.

Jag skulle symboliskt kanske spara en lätt summa för privat pensionssparandet, några hundralappar typ. För att lägga allt krut på att amortera av lån lån lån.

Det är ju där man har största vinsten att hämta. Samt att man faktiskt har det som tillgång i livet. Pensioner brukar man inte oftast kunna komma åt så lätt. Lagom kul att drabbas av cancer eller annat skit i livet när man är 40-50-60 för att sedan ha stor summa pengar i pension, untouchable. Nej tack!

Håller med men jag sparar för att kunna överleva som pensionär inte leva. Känner inte heller att jag lever snålt dagarna i ända just nu heller.

Citat:

Ursprungligen postat av Pudzianovski

Amortera i all ära. Det är ändå pengar "låsta" så att säga (brukar det hävdas). Hur tänker ni kring det?

Det är därför jag delat upp det, amorterar en del och sparar en del. Stor andel amortering just nu för att få ner lånesumman nu så man blir mindre räntekänslig bara.

BigSpawn · 2013-05-28, 10:20

Räknar inte med att jag kommer få nån pension när man är i den åldern så lika bra att spara själv. Pensionsåldern flyttas och frågan är om vi kan vara säkra på att pensionssystemet ser ut som det gör idag när vi är gamla.

strikt · 2013-05-28, 10:21

http://www.svd.se/naringsliv/kronika...er_8213032.svd

Har inte läst den ännu.

Men som man alltid veta, 80-00 generationen är fucked när det kommer till pensionen.

Vårat pensionssystem är byggda på variabler som säger att vi ska dö när vi är 76, idag lever vi längre än så. Och när vi ska gå i pension, så lär vi leva bra mer aktivt än dagens pensionärer.

Så vi är truly doomed när det är dags.

Tomas W · 2013-05-28, 10:27

Inte så orolig för pensionen för tillfället men är bara 26 år. Har tänkt starta privata pensionssparade inom en snar framtid men nu lägger jag hellre pengarna på amortera på min BRF och spara till insats för ett hus. Gillar inte tanken att låsa pengar i pensionssparande och på så vid behöva ta ett högre huslån (som i sin tur kommer vara mitt pensionssparande på sikt).

Har tjänstepension som sparar in lite, men tror inte den allmänna pensionen kommer bli så stor del i framtiden utan det är privata sparande som kommer vara det som gör att man kan leva som pensionär.

eng · 2013-05-28, 10:28

Citat:

Ursprungligen postat av Minimjölk

Jag är väldigt mycket för eget ansvar och anser att det skall ligga mer på personen själv än staten att se till att ha en god ekonomi genom hela sitt liv.

Att amortera på sina bolån är för mig en självklarhet. Hittar man däremot vettiga investeringsmöjligheter kan ju dock de användas som ett komplement men då med syfte att pengarna faktiskt växer fortare och att man på sikt då kan göra sig skuldfri. Många säger att de inte behöver amortera pga att deras investering ökar i värde på sikt men då måste de ju räkna med att tvångsflytta till något mycket billigare boende den dagen de skall klara sig med under halva inkomsten?

Lever efter ungefär samma filosofi, fast risken för att man mer eller mindre tvingas in i skuldfällan om man vill bilda familj och ge barnen en bra uppväxt är i stort sett ofrånkomlig.

"Bra uppväxt" är väl relativt, men i mitt huvud (när det gäller bostadsfrågan) är det en villa där de kan springa fritt i grannskapet, bra tryggt område.
Inte långa pendlingar för ungarna till dagis o skola. Inte heller för oss om vi ska ha tid för dem.

Just nu har jag en bostadsrätt som jag amorterat av helt. Studielånet är också väck.
Sparandet sker i huvudsak till tre områden.
Privat pensionssparande.
Långsiktigt investerande i aktier där målet är stabil utdelningstillväxt (dvs inga förhoppningsbolag eller försök till snabba klipp).
Insats på villa.

Har alltid haft som grundtänk att aldrig låna till annat än bostad (och studielån). Och försöka bli av med det så snabbt som möjligt.
"Den som är satt i skuld är icke fri" som GP sa.
Har alltid känt mig så.

Men på grund av de lätt absurda bostadspriserna kommer det bli svårt att hålla detta.

Häromkring får man inte tag på något vettigt under 3 miljoner. 3.1-3.3 verkar vara någon mingräns för en inte allt för sleten 70-talskåk. Då är det dessutom i periferin av stan i ett tråkigt område där det finns två dussin identiska villor. Eller småorterna runtomkring.

Så trots en rejäl kontantinsats, god ekonomi, så hamnar vi på mångmiljonlån och skuldsatta resten av livet.
När man räknar på hur mycket man ska amortera för att bli av med ett bostadslån i dessa trakter, till 65, känns det lite hopplöst.

Edit: Angående privat pensionssparande. Mitt råd är att börja så tidigt som möjligt, med ränta på ränta är det bra att börja tidigt även om det bara är någon hundralapp/månad.
Sen behöver man inte spara till IPS eller liknande. Risken är att man i framtiden kommer räkna av statlig pension mot detta, så folk som sparat får betala både för dig själv och de som slösat bort allt.
Nackdelen är att man lättare frestat ta av pengarna vid "behov", än om de är mer inlåsta till pension.