Ofta. Och då menar jag verkligen OFTA. Som doktorand sitter jag i en position där jag typ alltid vet mindre än alla andra (och det liksom ingår i jobbet att bli rättad av alla hela tiden), dessutom är jag nyligen förflyttad från en institution till en annan, och jag kan typ nada om de flesta av mina arbetskamraters ämnen. Eftersom jag vidare är kvasibiologi/medicinare inom ett område som regeras av fysiker så ... well, det finns gott om tillfällen att känna sig korkad, för att inte säga känna sig för korkad för sitt jobb. Inte så unikt, dock, tror jag (men deprimerande

).