Tips till dig själv när du var 20 år gammal
 

Hej! Fyllde 20 år igår (grattis till mig and so on) och börjar känna att det är "dags" att faktiskt bli vuxen och sätta grunden för ett liv som jag kan vara nöjd med. Jag är väl i det stadiet där jag försöker "finna" mig själv fortfarande och ska börja studera något som jag tycker är intressant i höst. Programmet kanske inte gör mig jätteattraktiv på arbetsmarknaden, men jag vill ändå inte plugga något som är tråkigt för att det finns jobb. För er som undrar så har jag sökt till Politices kandidat, eftersom jag hade ganska bra betyg så tror jag att jag kommer in. Men det vet man ju aldrig!

Men nog om det nu, vi drar oss till trådens syfte. Ni som är äldre än 20, vad hade ni gett för tips till er själva från det ni vet nu? Det kan vara vad som helst. Från träning, karriär, relationer och familj osv. Det kan vara kul att veta vad ni hade velat ändra på eller gjort. Förhoppningsvis kommer det in många tips som jag och andra som är runt 20 kan dra nytta av!

Enda tipset jag hade gett mig själv hade varit att inte slösa bort så satans mycket pengar. I övrigt är jag nöjd med hur jag levt mitt liv.

Vänta inte 10 år med att bestämma dig vad du vill arbeta med.
Dumpa den där tjejen du egentligen inte trivs med.
Plugga inte meningslösa saker som asiatiska tanketraditioner på universitetet.

Det är mina tips till mig själv.

Knäböj ofta, är det värt det? DO IT NU!

Eller fundera lite över vad du vill arbeta med/ plugga. Börja inte studera något "bara för att". Jag ångrar djupt mina 220.000kr i studielån för ingenting.

Bra tips med bruden där dock, slösa inte bort massa tid på något för att vara snäll eller för att du inte orkar göra slut.

-Spara i säkra värdepapper, gärna räntepapper. Glöm allt vad aktieklipp heter.

-Ta ett år i studentkorridor i väntan på central lägenhet, lägenhet långt ut i förorten är ingen bra idé om man vill delta i studenlivet fullt ut. Det kommer bli många, långa promenader när spårvagnarna slutat gå.

-I övrigt: Du är på rätt väg mot rikedom och lycka!

var lite seriös med pluggandet
börja med styrkelyft
det är inte värt att blåsa 100k på att festa

Precis. Kursen var väl kul men absolut inte värd studieskulden.

Egentligen ångrar jag ingenting för skulle saker och ting sett annorlunda ut skulle jag inte t.ex träffat min underbara flickvän jag har idag.

Träna oftare och mer kontinuerligt, och skippa för helvete inte benpassen. Bränn lite mindre pengar kanske. Annars ta det som det kommer.

Studera långt borta från din hemstad så att du kommer in i studentlivet ordentligt. Fixa klart utbildningen snabbast möjligt. Välj en utbildning med goda arbetsutsikter. Brinner du för något annat så studera det vid sidan av. Det är inga problem att dra ihop 40 poäng per termin om man planerar sin tillvaro litegrann.

I övrigt ät så god mat som möjligt och slösa mindre pengar på kosttillskott, kläder och utekvällar.

Jag är nöjd med vad jag åstadkommit så här långt och jag tycker jag följt den plan jag satte upp kring 18-års åldern väldigt väl. Till och med att saker och ting fallit bättre ut än mitt tänkta scenario.


Jag tycker det låter vettigt att du väljer att plugga något som du främst har ett intresse i snarare än att det bara är attraktivt mot arbetsmarknaden. Det finns redan fullr med de som av tristess/misslyckande hoppar av sina utbildningar. Har man ett intresse är det en stor fördel.

Börja tänka långsiktigt. När man är 20 har man hela sitt vuxna liv framför sig, det är därför bra att lägga en bra grund tidigt. Du behöver dock inte stressa utan satsa lagom mycket på de områden du vil loch glöm inte att ha kul på resan.

Försök besegra motgångar och se dem ur ett större perspektiv. En missad tenta kan kännas som hela världen men det finns gott om tid att ta igen detta senare, mitt råd är dock att försöka lyckas med de saker man ger sig in i och inte utsätta sig själv för FÖR TUFFA utmaningar.

Se till att inte bränna en massa onödiga pengar och försök spara ihop en buffert. Livet är mycket enklare när du själv kan välja vad du vill lägga pengar på snarare än att dina pengar begränsar dig i vad du kan göra.

Det faktum att du redan nu som 20-åring tänker i dessa banor och dina tankar i övrigt får mig att tro att du kommer få uppleva ett bra och genomtänkt liv för din del.

- Man har jävligt kul på universitetet

- Marklyft fixar onda ryggen

- Skit i VARFÖR hon gillar dig, just go for it.

Ideal betalar inte dina nöjen, var lite cynisk också och ta jobbet som ger meriter och pengar framör att studera något som ger studieskulder men inte jobb.

Lägg av att läsa självhjälpsböcker, du kan inte kontrollera världen med dina tankar oavsett hur mycket du tänker positivt och förnekar verkligheten.

Lita inte på främlingar.

Välj dina vänner mer aktivt. Lägg energi, tid och pengar (även om du är fattig) på människor som engagerar sig i dig och låt resten klara sig själva.

Jag gjorde en del bra val också. Jag är glad att jag festade runt och levde i nuet, idag känner jag mig färdiglekt därför. Jag är glad att jag ändå hade vissa ideal, det har gett mig vänner för livet. Jag är glad att jag prövade olika livsstilar, idag vet jag vad jag trivs med därför.

Alla jobb är bra erfarenheter.
Alla måste vi börja i botten av jobbträsket.
Spara dina pengar smart. Slösa lite, spara mer. Men samtidigt inte på en nivå så du går ner dig själv och livet blir pisstråkigt.
Skaffa en partner efter skolan, jobbigt med tjatig partner under pluggtider.
Skaffa kontakter vad det än gäller, att få anställning idag är mycket tur och kontakter, inte bara betyg.
Åk kollektivt, bil kostar massor med pengar.

Bästa rådet till mig som 20 åring.

När två tjejer frågar om du inte ska joina dem i sängen efter de har dratt hem dig från festen.. säg inte "näh lungt. jag sover i soffan".

:laugh:

Åh, jag satt här och tänkte på liknande grejer, man undrar om någon lyckas gå genom livet utan att göra ett sånt misstag eller om det liksom är en del av processen att växa upp. Det jobbiga är väl iofs när man kommer på sig själv att göra exakt samma miss för tredje gången eller nåt.

Jag skulle skippat alkohol och droger helt.

Satsat fullhjärtat på en comeback inom ishockey eller bara helt enkelt tränat för att må bra redan då.

Tillbaka till skolbänken.

Våga stå för den jag är /inse det redan då
Inte gömma sig bakom massa fasader dvs

Så dessa scenarion sker, på riktigt? :bow:


// 20-åring

You have no idea.

Blir bra historier av dem dock.

Jag menar första delen, inte bara missen. Haha! Vi behöver Carnes uttalande, eh?

Gör inget halvhjärtat.
Gör dit liv spännande. Vissa lever så andefattigt idag. Gör en lista vad du vill uppnå i ditt liv. Verkligen fundera vad du tycker är "coolt". Alt från att dejta,skaffa kids,köra hoj i 300,ta 120 kg bänkpress osv...något som DU tycker är häftigt !!

Överge dina ambitioner och vänta ut livet!

Bra tips som kommer in här! Är riktigt taggad på att styra upp en ordentlig framtid istället för att låta allt ligga. Har en del mål jag gärna vill beta av i livet, så skriver nog ner dem och har det nära till hands.

Ni som har studerat med lån osv, finns det någon mening att spara pengarna man får från studiestödet? 9k i månaden känns inte direkt som att man får mycket över från. Man skulle ju kunna lägga undan 500-1000kr varje månad iofs och inte supa bort allt.

Skjut dig själv i skallen så slipper du gå igenom skiten.

Oavsett om du väljer att studera, spara, resa, supa eller inte så skriv ner dina drömmar och mål. Läs och fyll på dem regelbundet. Det är väl mitt enda tips oavsett ålder.

Mja, vad ska du spara till isf? Bättre att jobba ihop pengar under sommrarna och spara dom. Eller bara jobba och sup upp dom pengarna också. Har man bara en buffert på 10000 så behöver man inte hålla på och spara så mycket.

Tänkte typ resor osv, men ja det känns lite jobbigt att försöka spara på så lite pengar med tanke på att en lägenhet går väl på ca 2-4k, mat för 1-3k sen internet och studentlitteratur osv på det med.

Sluta jaga solen, såra inte den du älskar, fly inte från det som är bra för dig, glamour är inte allt kärlek är viktigare, stäng inte av dina känslor!!!!

Var engagerad i allt du ger dig in i. Att satsa halvhjärtat på saker brukar inte bli så bra i slutändan. Antingen gör du en sak eller inte.

Råd:
Lita på att det du gör är rätt, it is!! :hbang:

När shit happens, ha inte dåligt samvete för sånt som inte är ditt ansvar.

Åk inte till Öland med Micke.

Bli inte kompis med Katarina, hon kommer driva dig till vansinne - men om du ändå blir kompis, dumpa henne snabbare än när du fått nog

Undvik rom.

Gör inte allt på en gång, jösses, heltidsjobb OCH heltidsstudier OCH fokus på träning OCH sambo OCH hund OCH katter? Skippa jobbet och sambon. De fyrbenta med. Ligg med Tomas istället! :D

Nu gick det ju bra ändå, och kanske hade jag inte varit så himla nöjd o glad med ovanstående råd som jag blev utan. =)

-Bränn inte alla pengar i början av månaden, det suger att leva på majs sista veckan.

-Lär dig att säga Nej!

-Börja inte snusa/röka i vuxen ålder. Har du klarat dig från det i 20 år så klarar du dig resten av livet med.

- Lägg ner ett par timmar på pluggandet varje dag istället för ett par timmar per kurs totalt.

- Spara åtminstone lite pengar varje månad.

- Gör slut med flickvänner tidigare istället för att vänta ett extra år och bli dumpad.

- Res mer och res ensam istället för att skippa det helt.

- Köp inte en hemmabio för halva din årslön
- plugga! (så du slipper göra det när du är 30)
- ödsla inte en decennium på kampsport, utan börja träna styrkelyft direkt

Många som säger plugga, är också 20 och har inte en jävla aning om vad jag vill bli... Urgh. Fuark.


Le iPhone

Inget att våndas över skulle jag säga. Bättre än att hoppa på något hastigt bara för att och inse att det var skit. Försök att jobba dock, så du inte går hemma hos föräldrarna och släpar benen efter dig.

Vart inne på 2 program och hoppat av redan, har dock inte gått långa perioder utan något att göra, vilket är skönt. Dock lite panik över att inte veta.


Le iPhone

Titta först på dina gener och din miljö och se hur långt du KAN gå och i vilka riktningar du KAN gå.

Bestäm sedan hur långt du VILL gå och vart du VILL gå.

Bestäm sedan vad du måste göra för att komma dit du vill.

Ta sedan det första steget.

Jag tycker allt för många i den här tråden skriver om att man verkligen ska hitta det man vill. Mitt råd är snarare att hitta det som ger trygg och välbetald anställning, och sen har man hela livet och gott om pengar för att hitta det man vill. Om man väger mellan två utbildningar som båda garanterat ger välbetalda jobb så väljer man den som verkar lättast.

Det är för lite bruksmentalitet i Sverige idag, det skapar sån där oro och ångest över framtiden.

Enda anledningen jag ångrar att jag inte började plugga till en mer seriös inriktning när jag var 20 var för att jag hade tiden att göra det. Nu, inte så mycket. Egentligen önskar jag att jag gått en inriktad utbildning redan i gymnasiet men det är verkligen för sent.

Gå din egen väg, tänk själv.

Lär dig säga NEJ.
Om polarna vill kolla film o äta tacos med sina flickvänner varenda jävla fredag så behöver du inte vara med på det bara för att du vill vara en i gänget.
Styr upp nått roligare på egen hand istället.

Testa på nya saker med tankesättet "jag ger det 5-10 gånger, gillar jag det inte då så har jag iaf provat"
Gick själv en buggkurs i höstas, testat på klättring och lite annat kul.
Inget jag fortsatte med men kul att kunna grunderna och få några erfarenheter.

Ett citat jag försöker leva efter är:
"Du hittar inte dig själv, du skapar dig själv."

Nu 27 år som studerar. Mina tips till mig som 20 år hade varit:

- Även om du inte haft tankar på att studera gör ändå det lättare för dig genom att utbredda behörighet och gör högskoleprovet varje tillfälle. Åtminstone tills du är nöjd.

- Slösa inte bort oändligt antal fyllor på tråkiga utgångar i hopp om att träffa tjej på krogen. Chansen är minimal att träffa en fin tjej på krogen. Gör något vettigare istället. Som att träna.

När jag fyllde 20 så skulle jag tre dagar senare flytta till Japan (för första gången) och var nervös nå så Oden förbannat. Under mina svagare stunder låg jag sömnlös och funderade på att ställa in det hela. Det jag skulle säga år mig själv är att det bara är att köra, det finns få situationer som inte går att styra upp. För det var precis vad som hände. Sen så hade jag piskat mig själv att ta den träning jag fick i Japan på ännu större allvar. Det hade hjälpt mig så här i efterhand.

Jag kan inte påstå att jag alltid vetat slutmålet eller gått den rätta vägen genom livet, men jag har alltid gått åt rätt håll och det ena har lett till det andra. Jag är inte där jag trodde jag skulle vara eller där jag ville vara, men det är delvis för att jag inte visste det jag vet idag. Håll kursen och bry dig inte om att du driver lite i sidan.

Ha inte så bråttom med att börja plugga. Jobba lite och kör några säsonger i alperna istället och fundera på vad det egentligen är du vill göra. Satsa sen 100% på att plugga när du väl börjar.

-Ta plugget på allvar och sätt dina tentor så att du slipper massa omtentor nästa termin/läsår.
-Ta dig tid och tillfälle att vara med, och uppskatta att vara med, de människor som verkligen betyder något för dig. Familj, släkt, väldigt nära vänner eller vilka det nu kan tänkas vara.
-Bränn inte så mycket pengar på meningslöst festande som inte ger dig något av egentligt värde. Spara pengarna och lägg på en riktigt grym resa eller något stort intresse du har.

-VÅGA. Låt inte rädsla för att misslyckas, folk ska kolla snett på dig, du tror att du inte kan, etc hindra dig från att göra/uppleva sådant du värdesätter. Eller tror att du skulle värdesätta.

Träna mer bänk. Sen skulle jag sagt till mig själv att tänka på att ta en utbildning där man kan välja vart man vill jobba i framtiden. Ansträngt mig mer aktivt att träffa en flickvän och tagit fler chanser på denna fronten. Och sista inte nojjat över sjukdomar jag inte har

Vänta inte tills du är 26 förrän du börjar träna. Festa mindre. Dra en rulle istället för att köra ett kvart i tre.

"fortsätt så" :)

http://www.knowledgeformen.com/the-1...over-yourself/

Ta det med en nypa salt för vissa saker på listan är bedrövliga (Andra inte)

Hakuna matata, carpe diem, yolo osv



:) :D

Gräma dig inte.

97a?

Du ser inte hans smiles i slutet av meddelandet som troligtvis indikerar att han är ironisk?

På fem år har jag inte kommit på något smart att tipsa om.. Antingen har jag sedan dess haft en god uppfattning om hur jag bör förhålla mig till saker och ting, eller så är den bara lika dålig. Men jag vill tro att jag har gjort vad jag kan de senaste fem åren, även om utfallet är både bra och dåligt.

Nä, tänkte inte på det faktiskt.

Mina tips till mig själv om ett år:

Plugga mer, omtentor är inget kul och förstår sommaren.
Drick mindre, träna mer.
Slösa mindre pengar.

Hoho, min uppfattning har förvisso ändrat sig, men mitt 20-åriga jag skall ju ta till sig tipsen också samt få till en signifikant skillnad på grund av tipsen. Tror inte något jag kan säga nu skulle ge något egentligen.

Skaffa en ordentlig utbildning, spelar nästan ingen roll vilken. Det är nästan ett måste idag att ha någon form av examen.
Ta vara på möjligheter som dyker upp, våga chansa lite.

Hahaha, finns så mycket att jag vet inte vart jag skulle börja.

Lista upp lite åt gången då?

Jag hade sagt vad jag idag vet stämmer, och inte bara är en klyscha;

Talang är överskattat. Visst har man medfödda drag som lyser igenom olika mycket i olika saker, men den absolut största faktorn i nästan allt, som spelar in på hur bra man blir - är hur mycket/hur bra/hur hårt man tränar. Oavsett om det är matte, sociala färdigheter eller styrka.

Jag blev precis 20 år, arbetslös, färdig med skolan men lite "sugen" på att börja plugga igen fast jag inte har en aning om vad jag ska plugga. Tänkte plugga för att ha något att göra och inte bara gå runt hemma med inget annat än träning, blir näst intill omöjligt att ha vilodagar. Och då får jag ju en liten inkomst i alla fall (studiebidraget)..
Har säkert sökt över 500 jobb i år och jag får inte alls bra respons, är inte överdrivet dålig på att tala med främlingar eller förklara vem jag är heller. Var nyligen en vända i Norge på 2 månader där jag bodde med ett grabbgäng, sökte hundratals jobb, levde på ca 30Nok om dagen, tränade och inget annat. Pengarna tog slut där, landade ett säljarjobb men blev lurad av chefen, sa upp mig direkt. Har ingen riktig motivation till något annat än träning, och även den går dåligt för att jag inte vilar tillräckligt. Går bara sönder hela tiden och plockar på mig små skador på skador, vet inte hur allvarligt det är med mina ryggproblem men ruggigt ont har det gjort till och från i ett års tid nu ungefär.

Aja, jag har inge tips! Ville bara klaga lite, eller dela med mig beroende på hur man ser det.

Tråkigt att höra zozofu, inte lätt, men bara att kämpa på!

Har du testat något läsa något program (sen hoppat av) eller någon kurs än? Själv så hoppade jag på basår hösten 2012 som 19 åring, ångrade mig och hoppade av. Detta ledde till starkare nedstämdhet under perioden från att jag har hoppat av till ungefär februari innan jag blev riktigt intresserad av politices kandidatprogrammet. Varit mycket lärdomsfull period även om jag har stått still och stampat på samma plats hela tiden. Tänkte om du kunde göra sena anmälningar till kurser till höst så du kunde testa på att studera olika grejer och sedan hoppa på något program inom samma riktning.

Sen jag avslutade mina studier på gymnasiet har jag inte påbörjat någon ny kurs nej, att jag skulle börja plugga nu är endast för en ynka inkomst och inte för eget nöje. Lite tillfredställande att ha något att gå upp på morgonen för också iofs, men ett jobb vore drömmen. Plugga gör jag gärna längre fram :)

Tack! Ja det är slitigt..

+1. Inte tänkt "Det löser sig".

- Sluta jobba till sjöss, klipp dig och skaffa dig ett riktigt jobb istället.

- Gör slut med den där flickvännen du lessnat på för länge sen, det kommer inte att bli bättre.

- Ligg med Mia.

- Sälj varenda pryl du äger, ju snabbare du kan köpa en segelbåt desto bättre.

Börja träna direkt - Ta all hjälp du kan greppa från Kolozeum, behöver du annan inspiration vet du hur internet funkar. Elliott Hulse är förmodligen någon du kommer respektera starkt så följ hans utveckling undertiden han blir känd, men sluta inte där vem vet vilka förebilder du hittar.

Börja tänk lite mer på dig själv och offra dig inte till andras viljor. Tiden från och idag är din och tiden på jorden kommer bli fan så mycket trevligare när du förstår att du får ta för dig. Var lite egoistisk du kommer förmodligen blir mer uppskattad så än att vara som du är idag.

Ta inte oförtjänt skit och ifrågasätt så mycket du kan utan att verka helt körd, men; TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Sen kan du ju börja redan nu att vara lite mer källkritisk.

Och du grabben, ta inga lån - du klarar dig bättre utan. Sen flytta fan inte till Småland :)

- Fokusera på att leva i nuet, lyckan finns inte i framtiden
- Skapa dig en VERKLIG inre trygghet, du är inte dina tankar i huvudet
- Gör saker som är roliga och som du älskar att göra
- Chansa!

"alla är inte så som de verkar, finns mycket falskhet här i världen, var på din vakt"
det är nog ett nyttigt råd som jag skulle ha gett mig själv som 20 åring, skulle räddat så många år.

sen skulle jag överösa mig själv med mina kunskaper inom träningen, sen som avslut säga "du är inte odödlig, var noga med träningen"

Måste ha varit riktigt riktigt dåligt :D

Till mig själv så hade jag sagt.

Plugga nu för annars så blir det inte av

Lär dig plugga och läsa läxor. Tanken är inte att man ska kunna allt från början utan att man ska lära sig.

****** mer! Träning ger färdighet.

Fu!


Grymt många bra tips och skön tråd. Underbart att man kan fråga de lite äldre om tips som redan "har varit där".

Skickat från min GT-I9100 via Tapatalk 2

Börja plugga strökurser på högskolan i ämnet som intresserar dig och se till att tenta minst 5 veckor av dessa varje år. Hittar du en ämneslinje som du vill följa så kör på det men annars spelar det ingen som helst roll om det är kurser i helt olika ämnen.

Börja med styrkelyft omedelbart! Skippa Tjugonde och Friskis & Svettis. Börja på Lunds TK direkt.

Sluta vara så tafatt och ta tag i de sakerna som du känner för att göra. Våga ta lite chanser och våga säga ifrån när du blir behandlad orättvist.

Träna mer, men träna inte så hårt så du skadar dig (diskbråck är inte så kul).
Utbilda dig till nått annat (inte lärare).
Ligg inte med så många fula tjejer. kvalitet före kvantitet.

Dessa två punkter är värda att poängtera ytterligare en gång.

Börja träna nu, inte om 7 år.
På krogen, försök satsa lika hårt på tjejer som du satsar på att dricka sprit.

Du är inte odödlig.

Hur vet du det? Dött någon gång eller så?

Du anar inte.. :D Slitzfest på stadshotellet. Fick ngn slags könis av en brud (inget allvarligt - men jag tyckte det var fruktansvärt.. även bemötandet efter på vc när jag sa att det var m en tjej, vilket i sig är skit). Allvarligare där och då var stämningen på campingen när Micke fick svart på vitt att jag inte var kär i honom.. (jag trodde vi var kompisar bara). Och att idén att fixa ihop mig med en brud var bättre i fantasin än irl (för oss båda), han satt testig o full i bilen och funderade allvarligt på att köra över oss. Vi hade skrämselhicka båda två dagen efter.

Givetvis blev jag denna kväll även förevigad i nämnda tidning. *facepalm* (snygg bild dock, om man bortser från ångesten att få ett samtal från killkompisen "höhö, du är med i Slitz" o inte ha en aning). 12 år sedan, preskiberat nu.

Micke hämnades genom att våldgästa mig när jag skulle ut på vandring, han o en tjej gjorde nakenturné och jagades enligt egen utsago av norsk polis. Jag? "aha, men jag ska ut och vandra.. här är hemnyckeln, förstör inget o lås efter er". Helt normalt när 2 nakna människor kommer hem till en mitt i natten.

Öh, lite ot utlägg där ja.. ;P Öland med Micke. Don´t do it - it´s not värt it!

Tycker jag man ska skita fullständigt i!
Man ska göra det man tror på. Typ som denna herre sa:

Jag skulle nog säga:
- Deppa inte, oroa dig inte för onödiga saker. Sätt igång och gör något vettigt bara. Allt ordnar sig förr eller senare. Det jobb eller de studier du börjar med kanske inte är det du kommer hålla på med resten av livet, men det kommer vara en erfarenhet värd att ha med.
- Klipp dig.
- Lägg aldrig av med träningen och din kost- och hälsomedvetenhet. Våga tänka utanför lådan här.
- Våga tro på dig själv och det du gör! Ge aldrig upp.
- Det är mer värt att vara snygg, respekterad och må grymt bra såväl mentalt som fysiskt, än att kunna festa jätteofta och bara vara någon random. Det kommer tillfällen.
- Ditt framtida jag kommer vara tacksam för allt vettigt du gjort och att du varit rädd om dig själv, samt imponerad på din mentala styrka.

Lär dig tyngdlyftning på riktigt så du inte skadar dig om tre år.
Var mer aktiv i studentlivet.
Ställ dig i Stockholms bostadskö.
Förbättra konditionen.

Spridda skurar men det är vad jag skulle sagt till mig själv.

Våga mer (med tjejer, liver what ever)
Träna mer
ät mer mat
ät mindre chips
köp inte dyra tillskott från AST på studenpeng
ta mer kort, du kommer inte komma ihåg allt...

Det han sa är ju precis samma sak. Att gå sin egen väg är att gå den väg ens gener och miljö säger en att ta.

Försök inte att bli operasångare om du är stum och ditt största intresse i livet är att spela schack.

1.Plugga
2.Slösa inte bort alla pengarna från "sabbats-decenniums-jobbet"
3.Sup inte så mycket
4.Träna hårdare,du är 20 år och har massor av egen-tid,även om du tror att du är "för trött" för att träna idag så är det inget mot hur konstant trött du är sen med heltidsjobb och 4 småbarn
5. Vårda dina relationer med kompisar och familj
6. Res mer

Flytta hemifrån asap, även om du måste bo i en skrubb
Studera ämnen som faktiskt har en arbetsmarknad
Ligg med alla tjejer som visar något som helst intresse, ALLA säger jag
Alla jobb är bra jobb, utom säljare
Bättre balans mellan konditionsträning och styrketräning, försök inte bulka efter andra seriösa träningsåret (du blir bara en tjockis)
Ta alla tillfällen som ges att resa till nya platser
Raka skallen
Gå och lägg dig på kvällarna och se till att komma upp på morgonen istället

Nej, det är inte alls samma sak. Han var väldigt noga med att betona vad man KAN göra med de begränsningar man har i miljön och i sina gener. Det är för mig inte riktigt samma sak som att "gå sin egen väg".

För mig är "gå sin egen väg" att göra det man vill och känner för, troligtvis det man redan är bra på, och se till att bli bättre på det (eller bäst) och trivas i den rollen.
Det finns massvis med smarta människor som inte hade välutbildade släktingar, och massvis med atleter och framgångsrika idrottare som inte hade föräldrar som höll på med det.

Miljön är aldrig ett problem om du blir bra på något. Är du tillräckligt bra tar du dig till den miljö som du anser är bäst för dig.

Jag gillar inte det där tänket att stirra sig blind på begränsningar i miljön och kring sina gener. :) Bara för att ens farsa är kass på att rita behöver man själv inte alls vara det, t ex.

Men jag kanske övertolkade hans formulering.