Distans till träning

[Permaximum]

Har funderat en stund på om denna tråd gör sig bättre i allmänt eller träningsdelen. Lägger denna allmänt då ämnet till stor del är psykologiskt och inte bara har med träning att göra.

Hur gör man för att ha distans till träningen? Är medveten om att många i den här delen av forumet knappt tränar men ni får byta ut ordet träning mot något annat tex teve-spelande/sex/frimärkssamlande etc.

Jag är själv medveten om att jag lägger alldeles för stor del av min vakna tid på att fundera kring träning. Hur jag ska optimera mitt upplägg osv. När jag flyttade förra året så var en stor faktor i frågan var jag skulle flytta hur bra gym det fanns på orten.

Jag brukar tänka som så att jag har några få övningar jag ska fixa progression i och resten får komma spontant. Dessvärre håller detta bara i sig en träning sen börjar min hjärna optimera. Jag tänker typ "ja men va fan jag kan ju inte freestyla tricepsträningen då blir det ju för många övningar" osv. Första passet är alltid roligast på ett nytt upplägg för då har jag ingen jävla press på mig att vara bättre förra gången. Bara en härlig känsla rakt igenom. Sen kommer nästa pass och jag känner mig tvungen att slå resultatet från förra träningen and so it continues.

Har "slösat" bort så många år på att gå omkring och fundera på träningen 70% av den vakna tiden. Känner mig helt slut mentalt, men jag kan inte sluta! Jag sätter mig ner för att plugga men inom 10 min uppdaterar jag kolozzeum eller någon annan träningssida.

Hur får man mer distans? Måste man blir tvångsinlagd nånstans och käka psykmedicin?

Sorry for wall of text. Men det filtrerar bort de oseriösa med en lång text. :)

[Latissimus Dorsi]

Inse att träning + lagom mat är 99% och resten bara är skitdetaljer. Om du tränar 3-4 gånger i veckan samtidigt som du äter vettigt kommer du vara grövre om ett år än idag. Det är allt som igentligen räknas.

[Ananasen]

Jag kan känna igen mig i det du skriver men när man tar ett steg bak och ser från ett större perspektiv. Som att hur otroligt det än låter så är träningen inte allt även om ibland vill tro det. Att det finns viktigare saker i livet än bicepscurl och knäböj.

[shut teh face]

Problemet för mig är att det är mycket allt eller inget, så är jag på det mesta i livet. Jag gör någonting 100% eller inte alls. Då blir det 6-7 ggr i veckan, och ibland 2-3 gånger per dag men då är det illa.

Träningen är också ett beroende och ett substitut till mitt förra beroende, min osunda relation till mat, därför vägde jag förut 140 kg.

Om jag inte får träna eller tränar så mår jag riktigt dåligt.

Egentligen borde man ju söka hjälp för det och lösa problemet på riktigt

[Permaximum]

Problemet för mig är att det är mycket allt eller inget, så är jag på det mesta i livet. Jag gör någonting 100% eller inte alls. Då blir det 6-7 ggr i veckan, och ibland 2-3 gånger per dag men då är det illa.

Träningen är också ett beroende och ett substitut till mitt förra beroende, min osunda relation till mat, därför vägde jag förut 140 kg.

Om jag inte får träna eller tränar så mår jag riktigt dåligt.

Egentligen borde man ju söka hjälp för det och lösa problemet på riktigt

Så är de ju. Jag har haft någon period då jag blivit totalt beroende av något teve-spel och då hamnar jag i något slags "all-out ska bli bäst i världen"-mode. I såna perioder lägger jag ner träningen helt har jag märkt. Det är som att det bara finns plats med en besatthet i mitt liv åt gången. Ifall teve-spelandet tar för mycket tid så att jag inte kan satsa allt på träningen så blir det automatiskt att jag lägger ner den. Efter att det gått typ 6 månader började jag känna mig liten så jag bestämde mig för att det var dags att börja träna igen och poff så försvann intresset för teve-spelandet.

Ja, man borde verkligen söka hjälp.

[Slippy]

Jag tror att summan av alla laster är den samma.
De av oss som blir beroende av saker och ting, t.e.x träning eller dataspel, är alltid beroende av något. Kanske är alla det, fast till olika grad, någon blir 100% "kanintetänkapåannatberoende" på en enda sak medans andra sprider ut sina beroende på flera olika saker.

Har funderat rätt mycket på det faktiskt. Jag skulle vilja vara "beroende" av något annat än träningen och kunna låta den vara något som man gör 3-4 gånger i veckan. Men det funkar inte riktigt, tänker alldeles för mycket på vad, hur, när man ska träna och vad, hur, när man ska äta.

[Permaximum]

Jag tror på att summan av alla laster är den samma.
De av oss som blir beroende av saker och ting, t.e.x träning eller dataspel, är alltid beroende av något. Kanske är alla det, fast till olika grad, någon blir 100% "kanintetänkapåannatberoende" medans andra sprider ut sina beroende på flera olika saker.

Har funderat rätt mycket på det faktiskt. Jag skulle vilja vara "beroende" av något annat än träningen och kunna låta den vara något som man gör 3-4 gånger i veckan.

När jag var "beroende" av teve-spel nu sist så kollade jag youtubeklipp dagligen om optimala strategier osv, gick och funderade över hur jag skulle förbättra mitt spelande.

Det du skriver i ditt sista stycke håller jag med om till 100%.

Till och med nu, medan jag övervakar tråden, så sitter jag funderar på hur jag ska lägga upp ett program som "bara ligger i bakgrunden som jag tränar för att det är kul". Men det blir ju samma skit igen, jag sitter och ska optimera detta "träna för att det är kul" program i all oändlighet och jag fortsätter i samma cirkel.

[shut teh face]

Så är de ju. Jag har haft någon period då jag blivit totalt beroende av något teve-spel och då hamnar jag i något slags "all-out ska bli bäst i världen"-mode. I såna perioder lägger jag ner träningen helt har jag märkt. Det är som att det bara finns plats med en besatthet i mitt liv åt gången. Ifall teve-spelandet tar för mycket tid så att jag inte kan satsa allt på träningen så blir det automatiskt att jag lägger ner den. Efter att det gått typ 6 månader började jag känna mig liten så jag bestämde mig för att det var dags att börja träna igen och poff så försvann intresset för teve-spelandet.

Ja, man borde verkligen söka hjälp.
Samma här, när jag väl spelar/spelat så blir det extremt, lägger ned enorma mängder tid, drömmer om spelet, tänker på det hela tiden, sitter på jobbet och funderar på strategier. Till och med ljuger för att få mer tid att spela.

Det är nog mer vanligt än man tror men det borde finnas någon sorts diagnos på det så man har något att skylta med. :d

[Slippy]

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Fru och barn var ett dåligt exempel, det är inte något som alla strävar efter. Ta vad som helst som man tycker är viktigare, men inte nödvändigtvis roligare, än träningen.

[Permaximum]

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Jag har fru och barn men jag pluggar ett program som inte kräver så hemskt mycket investerad tid. Det räcker med att jag gör några rushar då och då, tyvärr. Skulle vara skönt att ha ett jobb och jobba sjukt mycket övertid så att man fick kämpa för att få in 2-3 dagar träning "bara". Det skulle nog vara det bästa för det här. Fast då skulle man väl bli totalt beroende av arbetet och bara kötta dygnet runt. Jag jobbade ju ganska långa dagar i sommar men det var under en så pass kort tid, två månader. Däremot tränade jag ju mindre under den tiden eftersom jag var mycket tröttare och inte hade tid då jag ibland jobbade från 05.00-20.30.

[shut teh face]

Problemet är nog egentligen att man har tid till att tänka så här. Om man hade haft heltidsjobb, fru och barn så hade andra saker varit högre upp på listan och tagit mer utav den tiden man hade. Då klämmer man in ett gympass, eller tv-spelspass, när man kan och njuter av att man får göra det man gillar.

Fru och barn var ett dåligt exempel, det är inte något som alla strävar efter. Ta vad som helst som man tycker är viktigare, men inte nödvändigtvis roligare, än träningen.
Jag har två barn, fru och hus och jag spelar inte längre. Jag kan inte. Om jag skulle vara själv en helg och börja spela skulle jag inte ens vilja att de kom hem, något överdrivet men det är inte värt det för mig, jag fastnar för spelet istället. Bättre att skita i det helt.

Träningen lägger jag ändå tid på, går upp fem varje morgon. Klart det påverkar familjen.

Hade jag varit själv hade jag tränat 10 ggr per dag och spelat på natten tills jag dog i sömnbrist

[shut teh face]

Jag har fru och barn men jag pluggar ett program som inte kräver så hemskt mycket investerad tid. Det räcker med att jag gör några rushar då och då, tyvärr. Skulle vara skönt att jobba sjukt mycket övertid så att man fick kämpa för att få in 2-3 dagar träning "bara". Det skulle nog vara det bästa för det här. Fast då skulle man väl bli totalt beroende av arbetet och bara kötta dygnet runt.
Så gjorde jag också med arbete förut, la en 400-600h övertidstimmar per år. Det lärde jag mig dock fort att det INTE är värt det.

[Slippy]

Det är väl andra sidan av myntet, om man nu ska vara beroende av något så är nog träning inte det sämsta. :)

[R Scarpa27]

Förr kunde jag bli helt fast i mkt...
är väl mestadels cola och snus som jag är superfast vid numera.

träna gör jag mer avkopplat med mer fokus, sen spelar jag lite, osv...
men har även jag varit beroende av upplägg och tänka för mkt =/...
sitter väl fortfarande i lite och uppstår ibland.

Finns en kille jag pratat med, han jobbade som en idiot och tränade som attan allt han hade i huvudet var att jobba och träna, tänka jobb, tänka upplägg....

för lite sömn hade han med, till slut blev han helt utbränd, sa bara poff och han blev helt förstörd.
Nu har han vilat över ett år och är på fötter igen med 60% jobb och lagom träning utan massa tvång. =)
tänk dig för.

[HMS Laestander]

Går dina träningstankar och optimera-allting-tankar ut över annat i ditt liv?

[Permaximum]

Går dina träningstankar och optimera-allting-tankar ut över annat i ditt liv?

Ja. Jag kan ju inte plugga längre än 10 koncentrerade minuter innan tankarna far iväg på träning istället. Det är mycket möjligt att det händer bara för att pluggandet är sjukt tråkigt och jag söker anledningar att slippa, om inte träningen fanns att tänka på hade jag nog bara tänkt nåt annat för att slippa. Så i just det fallet har det nog mest med självdisciplinen att göra.

I övrigt går det ju ut över resten av livet då jag "måste" ta upp telefonen och surfa träning var än jag är.

[TheOne1994]

jag läser det ur två perspektiv.

En som inte tränar hade sagt sök hjälp. Dom dragen som ni beskriver glider in på vissa "diagnoser". Jag är själv lite som er. 100 % eller inget alls, oavsett uppdrag. I min mening är man ordentlig,seriös,proffsig.

Det roliga är att det har alltid hjälp mig i alla situationer. Söka jobb,löneförhandla osv.

Använda er fantasi lite mer för ni är kapabla till vad som helst !! Om man har "det i sig" ska man prova så mkt man kan.
Suveränt om man är medveten om "problemet"---sen ska man vara lite ovanlig i livet. Vanliga brukar inte komma så långt.

[therunningman]

Jag känner igen mig i beteendet och håller med om att man kan se det från två håll.

Frågar du mig är det positivt att vara organiserad och noggrann men någonstans går gränsen och skulle det vara så att kontrollbehov och perfektionism leder till utmattningssyndrom eller går ut över ens omgivning är det mindre roligt.

Det är viktigt att man har kul när man tränar och ser fram mot sin träning oavsett om den är planerad eller inte. Det bör ju också vara okej att inte alltid toppa tidigare prestationer.

Om ens "huvudintresse" tar så mycket fokus att det går ut över andra saker kan det lätt bli jobbigt för både en själv och ens omgivning.

Det finns något som heter KBT, kognitiv beteende terapi, och känner du igen dig i texten ovan kan man ju läsa böcker i ämnet. Här är två exempel (som jag inte läst), kolla gärna recessioner ifall du är intresserad.

http://www.bokus.com/bok/9789174249255/kbt-akuten-fri-fran-perfektionism-kontrollbehov-konfliktradsla-och-andra-relationsproblem/

http://www.bokus.com/bok/9789143503531/kbt-akuten/

[spoon]

1. Sätt en rimlig målsättning. Jag gillar att använda styrka som parameter. Det är konkret.
2. Välj ett beprövat program eller komponera ett eget men följ det slaviskt sedan. Gärna 6-12 v
3. Gå in på gymet och gör det du ska med fullt fokus där och då.
4. Litar du på dig själv så ska du kunna släppa träningen när du går ut genom gymdörren.

(Det är bra att ha några delmål på vägen. Till exempel att vecka 4 så ska jag göra x det ser jag fram emot)

[Klein]

Installera ett filter på datorn typ K9 Web Protection och konfa det till att blocka alla träningsforum, porr, och dataspelsajter och be frun sätta lösenordet. Går ganska snabbt att komma ur beroenden på det sättet.

[Bärsärk]

Hur länge har ni tränat? Jag tyckte det där gick över efter 2-3 år. Man kommer ner på jorden lite, inser att sina gener kanske inte är bäst i världen och att man inte kommer att bli världens starkaste.

[TheOne1994]

Hur länge har ni tränat? Jag tyckte det där gick över efter 2-3 år. Man kommer ner på jorden lite, inser att sina gener kanske inte är bäst i världen och att man inte kommer att bli världens starkaste.

5 år. Jag tränar alltid för att bli så stark och krampig jag kan bli. Efter mina förutsättningar. Ger man allt på gymmet så ger man allt utanför oxå. Det hänger ihop för min del ifl. Strävan att bli bättre hela tiden är lite skön måste jag säga...och jag är 42 :)

Har alltid haft den inställningen. Alla i min familj / släkt är likadana. Så gå motsatt ström hade aldrig fungerat :)

[ARMSTARK]

En timme om dagen, det är bara en förlängning av arbetsdagen eller shoppingturen. Stör i stort sett ingenting, åtminstånde hinner jag med allt som jag ska göra, inte ens svårt. Hinner dessutom zappa på TV'n några timmar.
Att tänka på träningen och strategier kring den tar ju ingen tid, det tar ju bara en nanosekund att byta tanke om det skulle krävas. Äh, man ska göra det man gillar, jag gillar träning.

[therunningman]

1. Sätt en rimlig målsättning. Jag gillar att använda styrka som parameter. Det är konkret.
2. Välj ett beprövat program eller komponera ett eget men följ det slaviskt sedan. Gärna 6-12 v
3. Gå in på gymet och gör det du ska med fullt fokus där och då.
4. Litar du på dig själv så ska du kunna släppa träningen när du går ut genom gymdörren.

(Det är bra att ha några delmål på vägen. Till exempel att vecka 4 så ska jag göra x det ser jag fram emot)

Har man ett kontrollbehov som jag har är det inte alltid så enkelt. I mitt fall räckte inte fyra års studier på högskola i ämnet, jag läste alla böcker av coacher samt studier jag kom över, träffade coacher o s v för att utveckla mitt egna synsätt på träning.

Min hjärna snurrar alltid och måste ha något att ockuperas med. Idag har jag lämnat tränarrollen och läser ingen sådan litteratur men annat tar vid direkt istället. Hade varit ganska skönt att kunna lära sig leva lite mer i nuet.

[Permaximum]

1. Sätt en rimlig målsättning. Jag gillar att använda styrka som parameter. Det är konkret.
2. Välj ett beprövat program eller komponera ett eget men följ det slaviskt sedan. Gärna 6-12 v
3. Gå in på gymet och gör det du ska med fullt fokus där och då.
4. Litar du på dig själv så ska du kunna släppa träningen när du går ut genom gymdörren.

(Det är bra att ha några delmål på vägen. Till exempel att vecka 4 så ska jag göra x det ser jag fram emot)

Låter ut som en bra plan. Det är vid steg 4 jag kan få problem dock. Jag fortsätter tänka på träningen trots att jag lämnat gymmet. Lite som runningman.

Installera ett filter på datorn typ K9 Web Protection och konfa det till att blocka alla träningsforum, porr, och dataspelsajter och be frun sätta lösenordet. Går ganska snabbt att komma ur beroenden på det sättet.

Ska göra det på riktigt. Fast är det inte bara att installera ny webbläsare? Kan mycket väl hända att jag i en svag stund laddar hem ny webbläsare för att kunna ta mig in.

Hur länge har ni tränat? Jag tyckte det där gick över efter 2-3 år. Man kommer ner på jorden lite, inser att sina gener kanske inte är bäst i världen och att man inte kommer att bli världens starkaste.

Tränat i 13 år. Blir snarare värre med åren för mig.

En timme om dagen, det är bara en förlängning av arbetsdagen eller shoppingturen. Stör i stort sett ingenting, åtminstånde hinner jag med allt som jag ska göra, inte ens svårt. Hinner dessutom zappa på TV'n några timmar.
Att tänka på träningen och strategier kring den tar ju ingen tid, det tar ju bara en nanosekund att byta tanke om det skulle krävas. Äh, man ska göra det man gillar, jag gillar träning.

Själva träningen tar ju ingen tid alls i princip. Det är däremot störande när jag sitter och ser film och inte kan koncentrera mig på handlingen för att jag sitter och tänker på träning. Skulle det vara så enkelt så att jag kunde byta bort tanken på en nanosekund hade det ju inte varit ett problem.

[Bärsärk]

Det låter helt klart inte friskt, jag hade lite sådär i början när jag precis började träna (Bara tränat i 6 år) då tänkte man massor på träningen/låg uppe om nätterna och snickrade på nya träningsscheman och så vidare men nu brukar jag inte ens säga att jag tränar om folk frågar, jag undviker allt träningsrelaterat och skämtar friskt om det så fort tillfälle ges: "Vad dricker du för nått efter träningen?" så svarar man "Blandsaft" eller nått medans man för ett par år sen hade svarat "6 g EAA, 40 g kolhydratspulver och 5 g kreatin, allt vägt med brevvåg med 0 felmarginal"

Det har mer blivit som en förbannelse för mig nu att träna, jag måste göra det även fast jag egentligen inte vet varför.

[Klein]

Ska göra det på riktigt. Fast är det inte bara att installera ny webbläsare? Kan mycket väl hända att jag i en svag stund laddar hem ny webbläsare för att kunna ta mig in.

Nej det kan inte kringgås genom att installera en ny webbläsare. Det är rätt mycket bök med att få bort ett sånt filter utan lösenordet. Viktigt att K9 Web Protection registreras med en email som du inte har tillgång till dock så att du inte kan ändra lösenordet på den vägen.

[Gober]

Det har varit perioder i mitt liv när det varit för mycket fokus på träningen (främst när jag var yngre). När jag ser tillbaka på dessa perioder så har det alltid varit när jag mått mindre bra. När det varit problem och motgångar i livet så har det blivit som en flykt att gå in i en bubbla av träning. Jag tror det är ganska vanligt att man lägger över all fokus på något annat för att glömma vad det verkliga problemet egentligen är. Många gör väl samma sak med tv-spel, filmer/serier, alkohol, sex osv. Kan ju vara en tanke att fundera över hur allting i ditt liv ser ut utanför gymmet, om alla bitar faller på plats kanske du kan börja släppa dina tankar kring träningen förutom den tidpunkten när du är på plats för att träna, därefter gå hem och släppa träningen för dagen.

Men eftersom att du skriver att detta varit ett problem under så lång tid och att det blir värre så är det nog ingen dum idé att söka hjälp. Nu ska inte jag sitta och leka hobbypsykolog. Jag har som sagt aldrig varit drabbad så pass att jag inte kunnat ta mig själv i kragen, men kan ändå förstå hur en person kan trilla dit riktigt ordentligt. Osunt beteende i relation till träning, ortorexi osv kan väl ha massor av olika anledningar till varför de uppkommer, detta var bara lite personliga tankar.

[Ram Dass]

"Att fastna i ett beroende, oavsett om det är alkohol, droger, spel, sex eller mat, är inget som sker över en dag, det är en förrädisk process som etablerar sig över tid. Beteendemönster förvärvas och kvarstår. Trots upprepade beslut och löften om förändring så består mönstret, som över tid bara försämras. Processen blir herre över ens egna val – långt innan man själv inser det.

Ett beroendetillstånd är något som etablerar sig på djupet i en persons liv. Det blir en del av en livsstil. Livsstilen i sig skapar sedan förutsättningen för fortsatt relation till drogen.

Skall vi behandla beroendetillståndet innebär det att vi behöver närma oss kärnan i problematiken. Själva drogen är slutligen bara ett symtom på att något inte stämmer på ett djupare plan. Att sluta med drogen är inte lösningen - det är förutsättningen för att en förändring skall kunna ske."

Citerat från hemsidan (från företaget) där hela min familj, två äldre bröder och mina föräldrar har gått på ett års behandling, exklusive mig själv. Behandling är kanske inte rätt ord, personlig utveckling är mer rättvisst.

Min familj har behandlats för sej missbruk, alkolism, arbetsnarkomani, matmissbruk. Dessa problem är så utspridda i dagens samhälle, i olika grad och nivåer, att jag skulle vilja påstå att en majoritet människor omedvetet lever med dessa substitut hela sina liv utan att veta om det.

Substitut för vad, ja där har du en av kärnfrågorna i hela problematiken.

[TheOne1994]

"Att fastna i ett beroende, oavsett om det är alkohol, droger, spel, sex eller mat, är inget som sker över en dag, det är en förrädisk process som etablerar sig över tid. Beteendemönster förvärvas och kvarstår. Trots upprepade beslut och löften om förändring så består mönstret, som över tid bara försämras. Processen blir herre över ens egna val – långt innan man själv inser det.

Ett beroendetillstånd är något som etablerar sig på djupet i en persons liv. Det blir en del av en livsstil. Livsstilen i sig skapar sedan förutsättningen för fortsatt relation till drogen.

Skall vi behandla beroendetillståndet innebär det att vi behöver närma oss kärnan i problematiken. Själva drogen är slutligen bara ett symtom på att något inte stämmer på ett djupare plan. Att sluta med drogen är inte lösningen - det är förutsättningen för att en förändring skall kunna ske."

Citerat från hemsidan (från företaget) där hela min familj, två äldre bröder och mina föräldrar har gått på ett års behandling, exklusive mig själv. Behandling är kanske inte rätt ord, personlig utveckling är mer rättvisst.

Min familj har behandlats för sej missbruk, alkolism, arbetsnarkomani, matmissbruk. Dessa problem är så utspridda i dagens samhälle, i olika grad och nivåer, att jag skulle vilja påstå att en majoritet människor omedvetet lever med dessa substitut hela sina liv utan att veta om det.

Substitut för vad, ja där har du en av kärnfrågorna i hela problematiken.

bör läsas mer än en gång av människan.

[Ram Dass]

Sexmissbruk ska det stå och inget annat.

http://images.tapatalk-cdn.com/15/05/15/aadf2db0f1573976126ed86a22639e62.jpg

[Eufori]

Hur gör man för att ha distans till träningen? Är medveten om att många i den här delen av forumet knappt tränar men ni får byta ut ordet träning mot något annat tex teve-spelande/sex/frimärkssamlande etc.

Heh? Tränar personligen 2 timmar om dagen 6 dagar i veckan och har gjort så i över tolv år. Allt optimerande/experimenterande är "avklarat" för typ 8 år sedan och det som funkar för mig är implementerat som vardagsrutin jag inte ägnar en tanke i övrigt. Jag besöker inte de andra forumdelarna eftersom jag inte tycker att jag har så mycket att hämta där. Jag frekventerar ofta allmänt eftersom det är mycket trevligt att se vad tränande människor pysslar med annars. Givetvis spelar jag en massa tvspel. Kort och koncist svar på din fråga vore nog att det förmodligen ger sig med tiden?

[mangemani]

när man börjar att inse att hela ens liv inte kretsar kring träning och när man inser att man behöver inte vara hyper optimal, träna 7 dagar i veckan och inte heller explosivt hårt för att få en hyfsat bra resultat, DÅ har man fått distans från träningen och då pratar jag inte om en dålig distans där man drar ned på träningen allt mer och mer för att en dag ge upp, utan en god distans där man har en sund balans i livet.

[filmjölk]

Om jag får bli lite filosofisk så skulle jag vilja påstå att när man omfamnar och förstår texten till Raymond och Marias: "Ingen vill veta vart du köpt din tröja" så kan man skapa distans till saker, inklusive träning.

[Permaximum]

Heh? Tränar personligen 2 timmar om dagen 6 dagar i veckan och har gjort så i över tolv år. Allt optimerande/experimenterande är "avklarat" för typ 8 år sedan och det som funkar för mig är implementerat som vardagsrutin jag inte ägnar en tanke i övrigt. Jag besöker inte de andra forumdelarna eftersom jag inte tycker att jag har så mycket att hämta där. Jag frekventerar ofta allmänt eftersom det är mycket trevligt att se vad tränande människor pysslar med annars. Givetvis spelar jag en massa tvspel. Kort och koncist svar på din fråga vore nog att det förmodligen ger sig med tiden?

Som sagt så har jag tränat 13 år. Det blir inte bättre med tiden snarare värre.

[Oljan]

Jo har väl lite märkligt förhållande till träning & kost. Livet är för bra för att kastas bort i ytterligheter.. Jag upplever dock en sämre relation till kost när jag dietar. Spenderar ju timmar att tänka kring kalorier. Jag förstår inte hur vissa reder ut de psykiska aspekterna kring deff... Jag kanske använder mat som ett ångestsubstitut vid vissa tillfällen.. Vet knappt själv. Jag tror det har med ett visst kontrollbehov att göra; man vill kontrollera om och om igen för att vara "säker" på att energibehovet ligger rätt till. Jag vet inte vad det är man vill slippa tänka eller känna när man fastnar i det här.

[Permaximum]

Tack för alla råd. Ska ta och kolla in någon KBT bok också.

[Toni Radanov]

Hur gör man för att ha distans till träningen?

Hur får man mer distans?

Sorry for wall of text. Men det filtrerar bort de oseriösa med en lång text. :)

Bo 5+ km från gymet och ha ingen bil/cykel. Distans. *hug*