leste akkurat en artikkel av børge fagerli om en studie som slår fast at når man faster hele dagen og inntar et stort måltid om kvelden fobedret det insulinfølsomheten*whistle* . artikkelen er på treningsforum.
Ja, det stämmer. Ökad mängd cirkulerande adiponectin och fastans leptinpåverkan innebär förbättrad insulinkänslighet både på helkroppsnivå och i fettvävnad, hos friska individer.
Ja, det stämmer. Ökad mängd cirkulerande adiponectin och fastans leptinpåverkan innebär förbättrad insulinkänslighet både på helkroppsnivå och i fettvävnad, hos friska individer.
men skippad frukost og insulinfølsomhet da*whistle*
Att hoppa över frukost är inte fasta mer än just akut.
Där gäller att insulinpåverkan på det mål som agerar frukost, senare än vanligt, blir större än vanligt. Det handlar inte om en kroniskt nedreglerad insulinkänslighet på helkroppsnivå.
Att hoppa över frukost är inte fasta mer än just akut.
får man ikke dårligere insulinfølsomhet om man hopper over frokost da . og jeg har hørt at det å ikke spise frokost også gir hormonelle problemer*whistle* i så fall hvilke hormoner er det prat på
får man ikke dårligere insulinfølsomhet om man hopper over frokost da:
Jo, du får akut sämre insulinkänslighet på nästa mål, det mål som blir "frukost" även om klockan visar lunch, men det du talar om i första inlägget, fastandets positiva påverkan på insulinkänsligheten, gäller vid riktig fasta, inte bara några timmar, och på både helkroppsnivå och adipös vävnad.
Du kan inte bli tjockare än vad kaloribalansen tillåter. Äter du mer än du gör av med blir du stadigt tjockare, oavsett om du fördelar kalorierna på 8 eller 2 mål.
Ah. Det var detta jag inte förstod från frukosttråden. Kronisk vs temporär alltså. Men hur är det med blodsockernivåerna då? Spelar det någon roll om man får flera små toppar eller färre högre toppar?
En frisk person har inga problem med att äta färre men större måltider; blodsockernivåerna regleras rätt noggrant via hormoner. En diabetiker och individer med utvecklat metabolt syndrom och/eller insulinresistens tjänar på att hålla blodsockerstegringarna fler men mindre.