2025-08-20, 17:04
|
#2041
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Citat:
Ursprungligen postat av stridis
Texta henne och negga henne hårt för det där. Om ni får en bra flyt i diskussionen efteråt så är hon ok, annars så blockar du henne.
|
Jag vänsterswajpade henne, men fasen, jag skulle gjort som du sa.
|
|
|
2025-08-26, 09:21
|
#2042
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Citat:
Ursprungligen postat av Diomedea exulans
En tjej högerswajpar mig, hon har ingen bild på sig själv och ingen text.
Hur tänker hon att jag ska tänka?
”Åh, hon är av korrekt kön! Henne måste jag ha!”
|
Haha, det hände igen. Två landskapsbilder utgjorde hennes hela bildgalleri, och hon hade två konsonanter istället för sitt riktiga namn.
Jag matchade och skrev ”Hej! Nu har du ju visserligen ingen bild på dig själv, och ingen profiltext, men jag är övertygad om att du är skitsnygg och skitrolig!” Hon avmatchade mig utan ett ord.
|
|
|
2025-08-26, 10:35
|
#2043
|
stridis- avatartextmästare
Reg.datum: Jan 2003
Ort: lindome
Inlägg: 6 629
|
Citat:
Ursprungligen postat av Diomedea exulans
Haha, det hände igen. Två landskapsbilder utgjorde hennes hela bildgalleri, och hon hade två konsonanter istället för sitt riktiga namn.
Jag matchade och skrev ”Hej! Nu har du ju visserligen ingen bild på dig själv, och ingen profiltext, men jag är övertygad om att du är skitsnygg och skitrolig!” Hon avmatchade mig utan ett ord. 
|
Du skulle ha neggat henne. inte simpa när hon inte ens försöker.
__________________
Stridis invictus.
I won't just gaze into the abyss, I'll maintain uncomfortable eye contact with it.
|
|
|
2025-08-26, 11:08
|
#2044
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Citat:
Ursprungligen postat av stridis
Du skulle ha neggat henne. inte simpa när hon inte ens försöker.
|
Simpandet var ju inte seriöst menat. Det var ju underförstått att jag inte hade en aning om hon var snygg eller rolig.
|
|
|
2025-08-26, 11:20
|
#2045
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
För övrigt står jag fast vid den teori jag har förespråkat förut: tjejer älskar simps, det är bara en myt att de vill ha någon som är principfast och orädd för konflikter.
|
|
|
2025-08-26, 13:27
|
#2046
|
Silver lifter
Reg.datum: Jun 2011
Ort: Mitt i Sverige, lite åt sidan..
Inlägg: 2 848
|
Citat:
Ursprungligen postat av Diomedea exulans
För övrigt står jag fast vid den teori jag har förespråkat förut: tjejer älskar simps, det är bara en myt att de vill ha någon som är principfast och orädd för konflikter.
|
Du har nog inte fel. Problemet tror jag är respekten i långa loppet.
__________________
ᕦ( ˘ᴗ˘ )ᕤ
|
|
|
igår, 15:57
|
#2047
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Är det någon mer än jag som har problem med att vissa tjejer tror att man är ute efter sykolonsulent, inte en dejt?
Att man pratar om jobb är naturligt när man lär känna en ny person. Oftast går det till ungefär så här, för mig:
Tjejen - ”Vad jobbar du med?”
Jag - (Berättar.)
Tjejen - ”Aha, där ser man!” (Byter ämne)
Eller kanske så här:
Tjejen - ”Vad jobbar du med?”
Jag - (Berättar)
Tjejen - ”Aha, där ser man! Tycker du det är kul?”
Jag - ”Nä, hehe.”
Tjejen - ”Ja, det är inte lätt att hitta något man trivs med!” (Eller någon annan socialt kompetent kommentar. Kanske ”Jag förstår, skönt att ha jobb iallafall!”.) (Sen byter hon ämne).
Jag skulle säga att ungefär 80 % reagerar som här ovan. Men sen har vi ungefär 20 % som gör såhär:
Tjejen - ”Aha, där ser man! Trivs du med jobbet?”
Jag - ”Nä, hehe”.
Tjejen - ”Varför jobbar du inte med något du trivs med?”
Osv. Sedan forsätter konversationen ganska exakt som om man var på ett möte på Arbetsförmedlingen vid 23 års ålder och man sitter och pratar med en coach som försöker reda ut vilket program man ska välja på universitetet.
”Jaha, och vad är det för problem med det här då, käre Dio?” undrar du nu. Problemet är förstås att efter att jag har suttit i 40 minuter och radat upp alla negativa egenskaper jag har som gör att jag inte har ett jobb jag älskar (allt från ”jag har inget direkt jag vill jobba med” till ”jag har inte så många sociala kontakter”) så är kvinnan i fråga torrare i hennes privata regioner än en genomsnittlig Talibangrotta.
Hur ska detta hanteras? Jag ser tre möjliga vägar:
1) Ljuga och säga att jag älskar mitt jobb (känns dåligt för jag hatar att ljuga).
2) Skita i att dejta tills jag hittar ett jobb jag älskar (orimligt eftersom det är så liten chans att hitta ett jobb jag älskar).
3) Helt enkelt acceptera att det inte kommer funka med 20 % av alla tjejer.
Det lutar helt klart åt trean.
|
|
|
igår, 21:00
|
#2048
|
Registered User
Reg.datum: Dec 2019
Inlägg: 1 147
|
|
|
|
igår, 21:58
|
#2049
|
Jag har frågat två år i rad, jag ger upp.
Reg.datum: Oct 2018
Inlägg: 527
|
Jag är impad att du fortfarande orkar analysera
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av StarkaUlf
Livet är upp och ner, som en knäböj.
|
|
|
|
igår, 22:32
|
#2050
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Citat:
Ursprungligen postat av Lafayette
Jag är impad att du fortfarande orkar analysera 
|
Det är inget som kräver ansträngning, det är bara sånt jag naturligt går runt och tänker på utan att rå för det.
Den här tråden är nog rätt bra för att ge mig utlopp för tankarna.
|
|
|
igår, 23:44
|
#2051
|
Registered User
Reg.datum: Sep 2015
Inlägg: 37
|
Citat:
Ursprungligen postat av Diomedea exulans
Är det någon mer än jag som har problem med att vissa tjejer tror att man är ute efter sykolonsulent, inte en dejt?
Att man pratar om jobb är naturligt när man lär känna en ny person. Oftast går det till ungefär så här, för mig:
Tjejen - ”Vad jobbar du med?”
Jag - (Berättar.)
Tjejen - ”Aha, där ser man!” (Byter ämne)
Eller kanske så här:
Tjejen - ”Vad jobbar du med?”
Jag - (Berättar)
Tjejen - ”Aha, där ser man! Tycker du det är kul?”
Jag - ”Nä, hehe.”
Tjejen - ”Ja, det är inte lätt att hitta något man trivs med!” (Eller någon annan socialt kompetent kommentar. Kanske ”Jag förstår, skönt att ha jobb iallafall!”.) (Sen byter hon ämne).
Jag skulle säga att ungefär 80 % reagerar som här ovan. Men sen har vi ungefär 20 % som gör såhär:
Tjejen - ”Aha, där ser man! Trivs du med jobbet?”
Jag - ”Nä, hehe”.
Tjejen - ”Varför jobbar du inte med något du trivs med?”
Osv. Sedan forsätter konversationen ganska exakt som om man var på ett möte på Arbetsförmedlingen vid 23 års ålder och man sitter och pratar med en coach som försöker reda ut vilket program man ska välja på universitetet.
”Jaha, och vad är det för problem med det här då, käre Dio?” undrar du nu. Problemet är förstås att efter att jag har suttit i 40 minuter och radat upp alla negativa egenskaper jag har som gör att jag inte har ett jobb jag älskar (allt från ”jag har inget direkt jag vill jobba med” till ”jag har inte så många sociala kontakter”) så är kvinnan i fråga torrare i hennes privata regioner än en genomsnittlig Talibangrotta.
Hur ska detta hanteras? Jag ser tre möjliga vägar:
1) Ljuga och säga att jag älskar mitt jobb (känns dåligt för jag hatar att ljuga).
2) Skita i att dejta tills jag hittar ett jobb jag älskar (orimligt eftersom det är så liten chans att hitta ett jobb jag älskar).
3) Helt enkelt acceptera att det inte kommer funka med 20 % av alla tjejer.
Det lutar helt klart åt trean.
|
Vem fan gillar att jobba, Är nog bara de som haft turen att gilla att vara wage-cucks. Men det är en rätt illa situation om du frågar mig. Tror nog på ärlighet i detta fall då det kommer ge ett intressant svar
|
|
|
idag, 07:41
|
#2052
|
Klår sin lillasyster i armbrytning
Reg.datum: Dec 2012
Ort: Skärgården, Karlskrona
Inlägg: 11 054
|
Citat:
Ursprungligen postat av Ekko
Vem fan gillar att jobba, Är nog bara de som haft turen att gilla att vara wage-cucks. Men det är en rätt illa situation om du frågar mig. Tror nog på ärlighet i detta fall då det kommer ge ett intressant svar
|
Ja, i allmänhet är det en illa situation varje gång dejting övergår i ”psykologsamtal”.
Nu tog jag exemplet med jobb för det hände mig igår, men det har förekommit även gällande andra ämnen. Det råkar t ex vara så att jag aldrig har haft ett långvarigt förhållande. Det händer att tjejen frågar ”när hade du ditt senaste långvariga förhållande, då?” i chattmeddelande nummer tre, jag svarar ärligt, hon frågar varför, och sedan är cirkusen igång. Det blir lite svårt att få till ett flörtigt samtal när man suttit i fyrtiofem minuter och redogjort för hela ens livs sociala, psykologiska och ekonomiska problem. Visst, det hade hade varit en sak om det skedde tre månader in i förhållandet… Men tre meddelanden?
Men jag får se det från den ljusa sidan. Tjejen ger mig gratis vad det hade kostat mig femhundra spänn att få från ett psykolog. (Att få 45 minuter gratis av vad som hade kostat 500 spänn hos ett proffs är trots allt en stor anledning till att många använder Tinder.)
|
|
|
Regler för att posta
|
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg
HTML-kod är av
|
|
|
Alla tider är GMT +1. Klockan är nu 21:50.
|
    
|