Lättare att knyta band när man är liten

[Ungtuppen]

Något jag har funderat på.

Kompisarna man skaffar när man är liten, dvs grundskolan eller gymnasiet, är alltid de som man känner starkast band med.

Kompisarna man skaffar sedan i arbetslivet, visst, man blir ju vänner osv, men det är inte alls samma sak.

Tex när man träffar någon kompis man blev vän med i årskurs 3 på grundskolan - som man inte träffat på länge, så känns det nästan genast komfortabelt, man är på samma "nivå" etc.

Kontakter efter denna period känn mer ytliga på något sätt.

Är jag ensam om att känna så? Om inte, varför fungerar det på det här sättet?