En vis man sade: "Cp-skador är ju nånting som folk tycker är väldigt känsligt, men ändå småfnittrar folk gärna såhär lite i mjug åt den som cp knallar förbi.."
Hur reagerar du i en sådan situation? Skrattar du med? Blir du deprimerad? Arg? Upprymd? Busig? Bortskämd?
Syftet med tråden är såklart att diskutera något som verkar vara väldigt tabu att glädjas åt. Det är ingen tråd för smutskastning eller annat skit.
Själv blir jag otroligt glad när jag ser en cp-skadad - de är ofta väldigt glada, roliga, sprider glädje och kämpar hårt!
Jag har arbetat inom assistansvärlden i några år och som "arbetsskadad" så "bevittnar" jag CP-skadade precis som jag bevittnar övriga människor; det vill säga neutralt.
Det jag även har lärt mig är att de flesta människor som man egentligen borde "skratta åt" inte har CP. De som har CP beter sig väldigt sällan som de har CP, om man nu ska använda sig av begreppets språkliga slangkaraktär.
Klart det kan vara en rolig sjukdom. Lite som tourettes.
Josh Blue är så sjukt rolig. Och hans skämt hade inte varit roliga alls om det inte vore för hans sjukdom. Det är åt andras lidande man inte kan skratta, tycker jag. Men där har ju personen i fråga tolkningsföreträde.
"Don't get too close, we might get tangled up"
__________________
Citat:
Ursprungligen postat av Mapa
Dem som som gör det där lilla extra är dem som sen får höra att dem har bra gener av dem som inte gör det