Kyokushin karate + Gym= ??? - Kolozzeum Forum

Salt · 2008-10-30, 13:53

Tänkte börja med att presentera mig.

Är en aktiv 85:a som har tränat och varit fysisk aktiv sedan jag var 6 år gammal. Har hållit på med fotboll i ca 10 år, friidrott ca 1 år, gymnastik ca 1 år, saxofon ca 2 lektioner, klassisk ju-juitsu ca 3 år och nu har jag börjat träna kyokushin karate och har gjort det i 4 månader nu. Har gymmat och konditionstränat i form av jogging regelbundet under ca 5 år.

Just nu ligger karateträningen mig varmast om hjärtat och skulle mer än gärna vilja diskutera detta vidare härpå forumet med andra aktiva, intresserade.

Är 10:e kyu (vitbälte, första graden) och hoppas gradera nu i december. Har snappat upp de första teknikerna relativt bra och fort. Kan även den första katan samt de olika varianterna på den. Har även fått känna på lite kumite´(fighting).

Gymmar gör jag ca 4 ggr i veckan. Det jag tränar delar jag upp i följande:

Pass 1: bröst, triceps
pass 2: Axlar, biceps
Pass 3: Rygg, ben
Pass 4: börja om

Magen kör jag varannat pass. Stretching blir det mycket av eftersom karaten kräver det.

Karateträning blir det 3 ggr/veckan

Kyokushin karaten är en väldigt hård stil där mycket fysisk träning ingår. Räkna med att vid varje träning avverka en del armhävningar, sittups, knäböj med kamrat på ryggen, kräftgång, jägarvila, upphopp varvat med explosiva sprintövningar.

Överlag är jag normalstark.

Bänkpress: 100kg
Dips: 20-30st
chins: 12-15(riktiga, breda)
Terrängmil: 45 min (var egentligen 11,4 mil)

Kosttillskott: Kreatin, gainer, amino rush.

Mål: Bli så bra som möjligt på karaten och bli starkare och bättre i olika gymövningar. Se snygg ut naken skadar aldrig!

Hör av mig snart igen och delar med mig av min träning.

Fearstrike · 2008-10-30, 14:28

Sluta me jujutsu och karate. Uppvisnings sporter som inte ger något. Har själv tränat karate i 7 år och har 2a Dan.

Börja med MMA/Kickboxning istället. Där är det ett helt annat tempo och kontroll av kroppen är en självklarhet.

Ett litet tips iaf.

Whistler · 2008-10-30, 15:02

Fearstrike: Fruktansvärt trångsynt kommentar. Vad vet du om trådskaparens ambitioner och mål med träningen? Han kanske slutade med ju-juitsu för att han tyckte markkamp var skittråkigt och därmed finner den klubb där han kan träna Kyokushin vara något för honom, då är det ju rent kontraproduktivt att rekommendera MMA. Han kanske inte heller har ambitioner att hålla ett högt tempo och få kontroll av kroppen i avseende för MMA-matcher?

När jag själv tränade Kyokushin var jag totalt insnöad på det och var övertygad om att det var den ultimata stilen. Jag var övertygad om att kata och kihon (teknikträning) gjorde mig till en bättre fighter. När jag hade tränat i nästan två år deltog jag i en öppen tävling där jag mötte thaiboxare som tränat ett år och var jämnbra. Detta öppnade mina ögon för att man blir bra på det man tränar på, dvs de hade bara tränat fighting, jag hade tränat fighting, kihon och kata, så jag var motsvarande bra på de delarna.

Det är dock inget som helst fel i att vilja vara bra på kihon och kata. Tvärtom är det en störtskön känsla att kunna sätta en svartbälteskata med hur många moment som helst och veta att man har millimeterprecision genom hela, veta att man har fokus och perfekt balans och avvägning genom varje rörelse. Men gillar man bara fighting så är det självklart att kata inte är något för en. Och givetvis tvärtom.

Gillar man alla tre delar så är det absolut inget fel i att träna Kyokushin, om man nu vill bli bra på Kyokushin.

Det som gjorde att jag slutade med Kyokushin (och som sedermera bidrog till att jag slutade med kampsport över huvud taget) var bland annat den jävla trångsyntheten att den egna stilen är bäst. Jag fick en aha-upplevelse när andra klubbar bjöd in mig och mina träningskamrater, samt när jag som sagt mötte andra stilar på tävlingar, och jag insåg att man har så mycket att lära av varandra. Mina klubbkamrater, främst styrelsen, såg det dock bara som svagheter och tog varje chans att försöka snacka skit om andra stilar.

Värst av allt var när man använde tekniker i vår fria fighting som lärt sig på andra klubbar och fick tillsägelser för att det inte ingick i vårt egna system. Då ville man bara ställa sig och skrika rakt ut, framför allt när man minns Shihan Collins berättelser om hur han kastade och svepte alla japaner när han först kom ner och tränade hos Sosai Oyama och hur förbannade, men ändå imponerade de var av honom.

Till slut slutade det med att styrelsen tog tillbaka min nyckel till dojon och vägrade låta mig gradera för att jag inte varit med tillräckligt, detta trots att jag hade klubbrekord i antal träningstillfällen (snittade 14 pass i veckan, varav 6 i dojon). Det var för att jag hade sparkat ett av svartbältena i huvudet på träningen innan, och det var tydligen för mycket för deras stolthet att ett blåbälte gjorde så.

:::EDIT:::
Ett annat skäl till att jag slutade med kampsport var att jag inte kände för att slösa min tid på fys. Jag vill inte göra armhävningar, upphopp och situps när jag har en tränare i närheten som sitter inne på värdefulla kunskaper om teknikträning. Jag pressade mig i löparspåret och på gymmet utanför kampsportslokalen, väl där inne ville jag lära mig det vi var där för.

Taragon · 2008-10-30, 15:09

Whistler +1.

ang träningsjournalen, lycka till och kör hårt

Whistler · 2008-10-30, 15:54

Citat:

Ursprungligen postat av Fearstrike

Sluta me jujutsu och karate. Uppvisnings sporter som inte ger något. Har själv tränat karate i 7 år och har 2a Dan.

Börja med MMA/Kickboxning istället. Där är det ett helt annat tempo och kontroll av kroppen är en självklarhet.

Ett litet tips iaf.

Hmm, ett litet tillägg där. Vilken stil har du 2:a Dan i? I Kyokushin är det minst 6 års träning innan man får gradera för 1:a Dan, varav de flesta misslyckas och får vänta ett år till. 2:a Dan får man gradera till först ett och ett halvt år efter att man tagit 1:a Dan, vilket leder till att de flesta som över huvud taget kommer så långt att de klarar graderingen (med den 30-manna fight den innebär) och går vidare till 2:a Dan gör det först efter 8 års träning.

Precis som jag skrev så är det fel att klaga på andra stilar, vilket jag inte gör, jag är mest källkritisk, då det känns aningen luddigt om någon från en stil vars klubbar främst inriktar sig på vad du kallar "uppvisningssport" kommer med rekommendationer om att trådskaparen ska strunta i en stil som faktiskt inte alls överensstämmer med det som rådgivaren har erfarenhet från.

Langster · 2008-10-30, 16:10

Citat:

Ursprungligen postat av Fearstrike

Sluta me jujutsu och karate. Uppvisnings sporter som inte ger något. Har själv tränat karate i 7 år och har 2a Dan.

Börja med MMA/Kickboxning istället. Där är det ett helt annat tempo och kontroll av kroppen är en självklarhet.

Ett litet tips iaf.

En del kanske gillar just uppvisningssporter. Det tävlas ju rätt friskt runt om i världen i kata och form, inget fel med det... Eller så kanske man bara vill lära sig lite coola sparkar och slag? Eller så kanske man gillar just den träning man får från karate.
Jag skulle vilja påstå att det finns en hel del andra stilar än mma som har väldigt bra tempo och minst lika bra fysisk träning.

Sen kanske man faktiskt blir en bättre "fighter" genom mma. Men alla har inte som högsta mål i livet att bli den grymmaste slagskämpen. Gillar man karate och vill tävla i karate så är det ju karate man ska träna. En mma-fighter kanske har större chans än en karateka i en tävling på samma villkor, men det handlar ändå om en tävling då. Vad som egentligen avgör vem som är den bäste slagskämpen, utanför ringen, beror väldigt lite på vilken kampsport man tränar.

Salt · 2008-10-30, 18:51

Varför jag började träna Ju-juitsu var pga att jag gillade iden av att inte använda egen styrka, utan använda motståndarens egen styrka emot honom själv mha tekniker. Som sagt var tränade jag Ju-juitsu i 3 år och nådde 2:a kyu. Men intresset dog mer och mer pga att träningen i sig var stel och långsam. Fanns ingen intensitet, ingen fart. Träningen krävde ett lugnt tempo så att teknikerna gjordes rätt. Sedan fanns det inga träningskamrater som var i min egen ålder. Antingen var dom yngre eller äldre.
Stilen jag tränade var Ju Shin Juitsu ryo, där inga sparkar och slag ingick. Utan enbart rena tekniker, kast och lås. Tävlingar förekommer inte inom stilen. Med andra ord ren och skär självförsvars träning.

Kyokushin karaten gav mig intesitet, svett och tempo. Har du garden nere så kommer det göra ont. Här är det inte frågan om att visa upp sig, utan helt enkelt bli så bra man kan bli. Historian bakom kyokushin och dess grundare mas oyama samt rötterna bakom karaten och dess förankring till det feodala bushido samhälle som japan en gång var intresserar mig oerhört. Att den legendariske Dolph Lundgren är en av representanterna av stilen skadar inte

Frågan om vilken fightingstil, gren som är bäst/sämst är oväsentlig. Frågan man istället bör ställa sig är vilka mål man själv har. E man ute efter att vinna en UFC gala någon gång i livet så bör man kanske ha kört ett mma pass eller två istället för tai chi. Bara för att dra ett av många exempel.

Salt · 2008-10-30, 19:00

Citat:

Ursprungligen postat av Whistler

Till slut slutade det med att styrelsen tog tillbaka min nyckel till dojon och vägrade låta mig gradera för att jag inte varit med tillräckligt, detta trots att jag hade klubbrekord i antal träningstillfällen (snittade 14 pass i veckan, varav 6 i dojon). Det var för att jag hade sparkat ett av svartbältena i huvudet på träningen innan, och det var tydligen för mycket för deras stolthet att ett blåbälte gjorde så.

Så jävla respekt! Var det under kumite eller ett misstag från din sida?

pony · 2008-10-31, 00:32

...och genast blev den hittills så anonyme Whistler fem famnar intressantare.
Tack för givande och intelligenta reflektioner

OnTopic: låter som en journal med potential, detta. Skall följas.

forslund · 2008-10-31, 07:10

Ja, här slänger jag in en subscription jag med. Har själv tränat Bujinkan och nådde 5e kyu. Slutade inte pga det var tråkigt, skulle gärna ha fortsatt.

Whistler · 2008-10-31, 07:52

Citat:

Ursprungligen postat av Salt

Så jävla respekt! Var det under kumite eller ett misstag från din sida?

Jag och polaren jag bodde ihop med var mer eller mindre fanatiska, det var bara träning som gällde. Varje morgon var det löpning 5km, resten av dagen gick åt till att äta och förbereda sig inför kvällens pass. Då sprang vi 9km till dojon, styrketränade 90 minuter där, tränade karate i 90 minuter, stretchade/körde säck/brottades 30 minuter och därefter 9km löpning hem igen. Varje dag utom söndagar.

Gör man det varje dag så är det inte så konstigt att man blir bättre än de som bara tränar karate tre gånger i veckan och sen inte gör något mer, oavsett vilken färg de har på bältet. Det tråkiga var att de inte fattade att vi såg upp till dem och ville ta åt oss av det de kunde, vi var imponerade av deras tävlingsmeriter och tekniker. De såg oss som konkurrenter.

När vi inte fick vara mer på klubben så stack vi till Thailand och tränade på WMC Gym med bl a europamästaren i -80kg och ett par K1-fighters. När man kom hem därifrån var vi inte välkomna till kyokushinklubben ens för gästträning, de tyckte vi hade gått ifrån för mycket och tränade för "brutalt".

Fearstrike · 2008-10-31, 08:14

Fair enough whistler, var väl rätt trångsynt kanske. Men när man går upp i tävling å får rå stryk så det bara ryker om det så inser man att karate inte är till för att tävla. Har tränat på 2 olika klubbar, ena var Vadokai andra var blabla Dojo. Minns inte ett skit för jag var piss liten och jag tränade för att morsan tvingade mig. Hon tränade själv nämligen. Var fortfarande intresserad av det, men efter rå pisk i tävlingar så fort andra stilar var inbjudna. Dom hölls i Svenska Mässan minns jag. Mer än så minns jag dessvärre inte.

Dock tror jag ärligt att mma bland annat ger än en helt annan fysik. Men det är bara min gissning. Jag har planerat att börja med MMA i Januari. Så jag kanske inte skall utala mig bortsett från att jag har massvis me vänner som tränar det och även har tränat karate tidigare. Har själv vart där och kollat på deras träningar och det är SKILLNAD.

Men som sagt, efter det inlägget du skrev whislter så har jag väl inte särskilt mycket att komma med. Mer än vad jag själv har upplevt.

Förövrigt finns det 1 enda stackars klubb i GBG som ägs och tränas av en kines, ( Chingo för er som säkert vet vem han är ) Förövrigt är det bara iranier som inte kan någon riktig historia alls. Gamlestan = iranier. Hissingen = iranier. o.s.v

Aja ne men skit samma. Whistler har verkligen rätt. Dock vill man tävla lite mer allmänt på dom större tävlingarna där flera olika stilar och kampsporter är tillåtna så blir man med all säkerhet piskad. Samt är men ute efter fysik så kan jag lova att MMA tränarna har sjukt mycket högre tempo och krav på dom som tränar. Det har jag sett med egna ögon. Men men...

Whistler · 2008-10-31, 08:36

Fearstrike: Våra åsikter skiljer sig inte så mycket egentligen. Om man tränar en stil på en klubb där fokus ligger på just den egna stilen och man inte är överdrivet intresserad av kumite, så är det klart att fighers från andra klubbar spöar upp en när man går match mot dem på deras villkor. Man blir ju bra på det man tränar. Detta betyder ju dock inte att ens egna stil suger, bara att det sätt man tränat på inte lämpar sig för den tillämpning man prövade.

Ett inslag jag såg på en fighterdokumentär för några år sedan var tänkvärt. Det var från en thaiboxningsklubb i Holland, där flerfaldiga K1-vinnaren Remy Bonjasky tränar. Dokumentären följde dem under en träning och det roliga var att både jag och min polare utbrast "Men de tränar ju Kyokushin!". Deras rutiner, hälsningar och en del träningsmetoder var direkt hämtade från Sosai Masutatsu Oyamas läror. Ändå hävdade de starkt att det var thaiboxning rakt igenom och att det var K1 som gällde. I slutet får man reda på att deras huvudtränare har 5:e Dan i Kyokushin och tränade direkt under Sosai Oyama.

Det här fenomenet har jag även stött på i mer vardagliga sammanhang. Jag har stött på svenska fighters som i stora ordalag hävdat sin egna stils överlägsenhet och när jag besökt deras träningslokal insett att deras fightingträningar är upplagda efter traditionell thaiboxning. De tränar alltså teknik och form från t ex en gammal kinesisk stil och tränar thaiboxning för fullkontaktstävlingar, och sedan hyllar de sin egna kinesiska stil som det som gjort dem till bra fighters...

Alla stilar har något de är bra på, men det är oftast klubben och tränaren som avgör hur bra en fighter blir (självfallet förutsatt att fightern i sig ger gärnet). Jag har sett fighters från Brazilian Jiu-jitsu hånfullt prata om Judons underlägsenhet och sedan fått storspö av just judokas på öppna tävlingar. Jag har sett poängfighters vinna med taktik och snabbhet i tävlingar där fullkontakt varit tillåtet. MMA grundar ju sig i att man ska ta lite från varje stil och få ihop något komplett som fungerar i varje tävlingssystem, eller ett system där inga eller få regler finns. En som bara tränat boxning lär åka på storspö i en MMA-tävling, det säger ju sig självt. Men hur bra skulle en MMA-fighter klara sig i en poängkarate-fight?

Fearstrike · 2008-10-31, 09:33

Agreed.

Salt · 2008-10-31, 11:45

Mycket kloka ord och tankar. Håller helt med er. Debatten kring vem/vad/vilken stil som är bäst och mest överlägsen kommer vi nog aldrig komma ifrån. Men sanningen är väl den att utan tankar kring vilken stil som är bäst och tävlingar stilar emellan så utvecklas inte fler stilar och förgreningar. De flesta fightingstilar som finns idag och som är mest populära skulle inte ha funnits om man inte testade sig fram och utvecklade nya stilar samt testade dem mot andra.
Men allra främst gäller det att vara ödmjuk och träna för den egna nöjens skull framför allt, tycker jag.