Saxat nedanstående ifrån en annan bräda, vet ej vem som skrivit det från början. Har hjälpt mig mycket.
I o m diskussionen kring CKD har också illussionerna skingrats och vi har nu framför oss en mer realistisk bild av dieten. Konsensus nu är att trots att GH och testosteron är högre på CKD (under högfettdagarna) leder bristen på insulin i det långa loppet till sämre muskeltillväxt än på en kolhydratbaserad diet. Det går att lägga på sig muskler med CKD, men det är långt ifrån optimalt. Däremot är dieten suverän vad gäller fettminskning: den sparar muskelmassan bättre, hungerskänslorna minskar i.o.m. den stora fettkonsumtionen och i o m att dieten har ett inbyggt kaloriunderskott (det krävs 2 kcal från varje fettgram för att omvandlas till ketoner, dvs man kan äta mer), högkalorikolhydratsfasen håller metabolismen igång bättre än en "standard" diet och kolhydratsfasen erbjuder också möjligheten att äta vad man vill utan att kompromissa med fettförlusten. Olika variationer av ketogena dieter har också visat sig vara effektiva för bl a epileptiker, allergiker och deprimerade personer.
Men samtidigt måste konstateras att trots att inga allvarliga korttidssidoeffekter noterats (tvärtom förbättras bl.a. kolesterolvärdena dramatiskt för de flesta och jag kan rapportera att min lindriga ägg- och fiskallergi totalt försvinner på CKD), vet vi inte vad dietens långtidseffekter är. På det stora hela kan man säga att kroppsbyggningsdieterna börjar gå mot ett högre fettintag, men det betyder inte nödvändigtvis att mer är bättre.
Och trots att CKD är prima för fettförminskning kan man naturligtvis inte av det dra slutsatsen att den är optimal, då man måste se på flera variabler än på bara resultatet (vi vet ju alla t ex att man får bättre resultat med steroider, men är det optimalt? Och framför allt, optimalt för vad?). För det första krävs det en hel del för att kunna bibehålla en så pass sträng kosthållning i dagens samhälle där det sociala livet mycket långt kretsar kring mat. Under kolhydratsladdningen kan man visserligen sätta i sig vad man vill, men högfettdagarna är en helt annan historia. Kostnadsmässigt är dieten sannolikt dyrare (naturligtvis beroende på vad man äter, t.ex. är ägg billiga) än en kolisdiet, fast det i mitt fall blev billigare av den enkla anledningen att jag dietade i fettförminskningssyfte, dvs som ett resultat åt jag mindre kalorier än på en kolisdiet. Dessutom fungerar högkolhydratsdieter mycket bra för många (fast jag skulle argumentera utifrån min egen och andras erfarenhet att en högfettdiet sannolikt fungerar bättre för den stora majoritet - men det är bara min åsikt).
Summa summarum, nedan följer något av en syntes av de centrala tankarna kring CKD, såsom de framförts på lowcarb-l i kombination med egna observationer. Det kan noterats att nedanstående endast är basmodellen, det finns också varianter som bygger på kolhydrater före eller efter passet (istället för eller i kombination med kolhydratsladdning) samt en variant som förespråkar ett intag på upp till 2000 kcal under träningspasset (Killer Ketogenic Diet i folkmun...) i syfte att försöka minska insulinbristproblemet och uppnå bättre muskelökningar med mindre fettansamling. Väljer någon att följa dessa råd gör ni det på egen risk då jag inte påtar mig något som helst ansvar. Jag tar till en modern, men ack så användbar, kliché‚ och konstaterar att det enda jag säger är att det fungerar för mig. Denhär dieten bör heller inte prövas av personer i puberteten (eller yngre), gravida eller personer med diverse sjukdomar (har fungerat för många med diabetes, men det kräver en del modifikationer), då de har en speciellt känslig hormonell miljö som det kan vara farligt att rubba.
Är någon mer intresserad (tar t ex inte alls upp den biokemiska rationaliteten bakom CKD) rekommenderar jag absolut lowcarb-l listans arkiv
http://www.mtjeff.com/lowcarb/, samt Lyle McDonald's faqs
http://www.mesomorphosis.com/mcdonald.htm som dock på många punkter är utdaterade då de inte är direkt färska. And up the curtains go...
MAKROBALANSEN
I. HÖGFETT DAGARNA (vanligen måndag till fredag)
Bestäm kalorinivån - börja med 33 kcal/kg (15 kcal/lbs) och gå aldrig under 26.5 kcal/kg (12 kcal/lbs) personligen skulle jag rekommendera ett högre intag i början för att se vad som händer. Själv började jag min diet på 37.5 kcal/kg.
Bestäm proteinintaget (mellan 1.7 och 2.2 g/kg)
Bestäm kolhydratsintaget - en tumregel är att maxintaget är 30 g/dag, men hur mycket man tolererar utan att kastas ur ketosis varierar kraftigt mellan olika människor. Många börjar med ett lägre intag tills de nått ketosis, men för mig har det aldrig varit något problem och jag kan bra äta över 40 g/dag utan problem.
Bestäm fettintaget genom att subtrahera summan av kalorierna från protein och kolhydrater från det totala kaloriintaget- kolhydrater och protein har 4 kcal/g, medan fett har 9 kcal/g
T.ex. för en 75 kg:s person
33 * 75 = 2475 KCAL
2.2 * 75 = 165 g PRO
30 g CHO
2475 kcal - 4 * (165 pro + 30 cho) = 1695/9 = 188.3 g FAT
Vi får alltså följande startläge för en 75 kg:s person:
2475 KCAL
4.8 E% CHO 30 g
26.7 E% PRO 165 g
68.5 E% FAT 188.3 g
Vad gäller kolhydraterna under högfettdagarna: försök undvika fruktos så långt som möjligt, då metaboliseringen av fruktos skiljer sig från övriga kolhydrater i.o.m. att fruktos prioriteras som leverglykogenuppladdare framom muskelglykogenuppladdning oberoende av muskelglykogenförrådens storlek (leverglykogenet måste vara minimalt för att man ska vara i ketosis).Försök också sätta i dig en hel del omega 6 fettsyror (t ex kallpressad oliv- eller solrosolja) samt omega 3:or (kallhavsfisk samt linfrön och -olja). Min egen erfarenhet gällande linfröolja är att det är mycket svårt att hitta färsk sådan då huvudsakligen omega 3 innehållande olja snabbt härsknar (smakar den fisk är den dålig, den borde ha en svag nötsmak). I långa loppet är det mycket klokare att köpa okrossade linfrön istället, då oljan hålls i skick i åratal innuti fröets skal och fröna innehåller flera ämnen (bl.a. ligniner och fibrer) som inte fås från oljan. Fröna måste dock krossas för att kunna smältas, annars kommer de ut i bakändan i oförändrat format (kan t.ex. tuggas noggrant eller malas). Nackdelen är dock att fröna innehåller en del kolhydrater. Trots att fettbalansen är mindre viktig (enligt Jeff Krabbe) på en högfettdiet ur en hälosynpunkt betyder det inte att man bara ska vräka i sig mättat fett!
II. KOLHYDRATSLADDNING (vanligen veckoslutet)
Längden på kolhydratsladdningen kan variera mellan 24 och 48 timmar, men 36 timmar är bäst för maximal fettförlust då det är mycket svårt att inom den här tidsrymden lägga på sig extra fett. Här gäller det att experimentera sig fram. Ett sätt att bestämma din optimala kolisuppladdningstid är att helt enkelt notera när du börjar släta ut och då är det dags att sluta.
Vad som här gäller är att få i sig en stor mängd kolisar (och följaktligen ett stort kalori-intag). Orsaken till att du kan (och rätt långt bör) göra detta och ändå tappa fett är att dina glykogenförråd är tomma och som ett resultat prioriteras uppladdningen av glykogenförråden framom fettinlagring. För att kunna lyfta effektivt under den åtföljande veckan bör du också ladda upp muskelglykogenet. Det kan nämnas att för att nå ketosis räcker det med att leverglykogenet töms och insulinnivåerna sjunker, dvs du bränner inte mer fett under veckan om du äter mindre kolisar under kolisladdningen.Vad gäller typen (snabbheten) på kolisarna spelar det inte någon stor roll då den skyhöga insulinsensitiviteten efter kolhydratsrestriktionen i kombination med tomma glykogen förråd gör det fysiologiskt omöjligt att lägga på sig fett under åtminstone de första 24 timmarna inom de nedan beskrivna ramarna. Drick rikligt med vatten, då glykogen består av såväl kolhydrater som vatten. Riktlinje: 4 ml vatten/1 g CHO, dvs äter du 600 g kolisar behöver du totalt minst 2400 ml eller 2.4 liter vatten.
Du kan följa två modeller:
Vetenskaplig modell
Kolhydrater: de första 24 timmarna: 10 g/kg fettfri massa (runt 600g)
åtföljande timmar: 5 g/kg fettfri massa
Protein: 2.2 g/kg
Fett: 15% av kalorierna
Utgår vi ifrån 600 gram kolisar/dag och en 75 kg:s person får vi följande näringsbalans för den första dagen:
3600 KCAL
66.7 E% CHO 600 g
18.3 E% PRO 165 g
15 E% FAT 60 g
Krabbe kastade för ett tag sedan fram 88 gram fett/dag (utifrån någon studie) som ett maximiintag, då han menar att om man inte underskrider denhär gränsen kan man fortsätta att bränna fett även under kolhydratsladdningen. Men de är inte frågan om några stora mängder inte.
Lösare modell
Ät, ät och ät! Vad du äter är inte så stor skillnad bara det är mycket kolisar. Vill du vara "semi-optimal" håller du även fettet någorlunda lågt (se ovan), men annars är det bara att vräka i dig vad du vill bara det inte sker på kolhydraternas bekostnad.Dethär är den "traditionella" modellen (Duchaines krångliga laddningsmodell i BO-boken var de inte många som använde) som var standarden före den vetenskapliga modellen kom till. Optimalt? Nej, men ger en trevlig paus från allt kaloriräknande och fungerar också bra.
MIKRONÄRINGSÄMNENA
Efter ett tag på CKD kommer du högst antagligen att märka att du föredrar vissa matkombinationer framför andra och ett visst matmönster uppstår (själv älskar jag bl.a. fläskkotletter med mycket ost och senap, samt räksallad med avokado). Om du vill ha en bra bild över hur ditt mineralintag ser ut (vitaminintaget varierar rätt lite på den här dieten) gör en mineralanalys (själv eller experthjälp) på några typiska dagar för att få en fingervisning om eventuella luckor. Själv har jag gjort flera mineral- och vitaminanalyser, och jag har också den hårda vägen lärt mig att lyssna på resultaten (i min första analys konstaterade jag att jag borde supplementera med magnesium, men gjorde det ändå inte och fick bristsymptom några månader senare). I viss mån kan en ur mineral- och vitaminsynpunkt hälsosam kolhydratladdning säkert täcka en del av luckorna på högfettdagarna, men lita inte på att det räcker då det på många punkter säkerligen inte gör det!
Utifrån mina analyser kan följande konstateras angående högfettdagarna, och gör man ingen analys bör de tolkas som riktlinjer för supplementering:
Kalcium fås i större mängder främst från mjölkprodukter, och då mjölk innehåller för mycket kolisar hänger ditt kalciumintag mycket på hur mycket ost (och i viss mån grädde) du konsumerar. Äter du inte flera hundra gram ost/dag behöver du absolut ett tillskott. Dosering: 600-1200 mg/dag beroende på mjölkproduktkonsumtion.
Magnesium återfinns främst i råa grönsaker och fullkorn som inte pga högt kolisintag äts i några större kvantiteter på CKD:s högfettdagar. Således är ett magnesiumtillskott ett måste. Dosering: 250-350 mg/dag
C-vitamin är likaledes ett måste, då frukter inte konsumeras. Har t.ex. i mina analyser kunnat konstatera allt från 0 mg till 16 mg C-vitamin/dag, och det är verkligen inget att hurra över! Trots att du kan undvika bristsymptom med det "föråldrade" RDA:t på 60 mg/dag skulle jag sätta minimiintaget på 500 mg/dag. Själv tar jag 3000 mg/dag uppdelat i flera doser.
Utöver de ovannämnda stora luckorna ta ett starkt multimineralpreparat och gärna extra vitamin B (innehåller multimineralen inte de olika B-vitaminerna bör du absolut ta tillskott) för att försäkra dig om att du får i dig allt du behöver.
För att få i dig någorlunda hyfsade fibermängder krävs det medvetna ansträngningar. 20-30 gram/dag är optimalt, men själv har jag "överlevt" på vad jag nu får i mig utan några större ansträngningar, fast det krävs mer i början tills kroppen vant sig: följ med avföringens konsistens. Nedan följer en tabell jag räknade ut när jag började på CKD, dvs tabellen anger hur mycket av varje källa du måste äta för att få i dig 10 g fiber. Min personliga favorit är en stor skål vitkål med en fet vitlöksdressing över. Ett alternativ är också fibertabletter, men se upp med kolhydratinnehållet!
Bästa fiberkällorna (=10 g) i förhållande till kolhydrater
Under 5g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Grönkål 232.6 4.9 2.1 4.7 58.2
Nässlor 243.9 3.2 1.7 14.4 87.8
Champinjoner (konserv) 400.0 0.0 0.4 15.6 68.0
Rabarber 714.3 3.6 0.0 4.3 28.6
Spenat 769.2 3.1 3.8 14.6 107.7
Under 10 g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Ärter (kokta) 153.8 8.2 0.6 8.3 72.3
Ärter (frysta) 153.8 8.2 0.6 8.8 73.8
Hasselnöt 166.7 5.7 104.4 21.7 1058.5
Brysselkål 238.1 6.2 1.0 9.5 71.4
Avacado 368.1 6.6 81.7 15.5 831.9
Broccoli 400.0 7.6 0.0 13.2 84.0
Surkål 454.5 8.2 1.4 6.8 72.7
Bladselleri 555.6 7.2 0.0 0.0 50.0
Sparris (konserv) 666.7 8.0 1.3 15.3 106.7
Isbergssallad 833.3 6.7 1.7 8.3 75.0
Sallad (blad) 833.3 6.7 1.7 11.7 91.7
Under 15 g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Jordnöt 123.5 10.6 60.5 30.0 715.1
Ärter 181.8 10.4 0.7 10.5 90.9
Rotselleri 322.6 14.8 1.6 5.5 406.5
Aubergine 400.0 12.4 0.0 2.8 60.0
Morot (kokt) 400.0 13.2 0.0 2.4 64.0
Purjolök 476.2 11.4 1.0 13.8 109.5
Blomkål (rå/kokt) 526.3 11.6 2.6 15.8 136.8
Rädisa 625.0 11.9 0.6 6.2 81.2
Gurka 909.1 12.7 0.9 6.4 81.8
Under 20 g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Linser (kokta) 85.5 17.2 0.3 7.7 99.8
Gröna bönor 416.7 17.5 0.4 7.9 108.3
Gröna bönor (kokta) 416.7 17.5 0.4 7.1 104.2
Vitkål 500.0 17.0 0.5 5.5 95.0
Rödkål 526.3 18.4 1.1 7.4 115.8
Kinakål 833.3 18.3 1.7 10.0 113.3
Under 25 g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Sojabönor (kokta) 243.9 24.1 40.5 22.0 461.0
Rödbeta 400.0 27.6 0.4 7.2 144.0
Morot 416.7 22.1 0.4 3.8 108.3
Paprika (röd) 526.3 23.7 2.6 6.8 147.4
Tomat 714.3 24.3 1.5 6.4 135.7
Över 25 g CHO
Vikt CHO Fett Protein Kcal
Lök 833.3 40.0 0.0 7.5 191.7
Kålrabbi 909.1 47.3 0.9 15.5 263.6
Mungbönor 909.1 53.6 1.8 27.3 345.5
Squash 928.6 40.0 1.4 11.4 185.7
Källa: Livsmedlens Näringsinnehåll, Finska Folkpensionsanstaltens publikationer 1989