Går det att äta så dåligt och träna så dåligt så att man inte förbränner något fett alls fast man ligger på energiunderskott?
Vad jag undrar är om kroppen får så mycket kolhydrater och mat med högt GI/II så att aldrig fettförbränningen kommer igång, jag syftar på fettförbränningen från underhudsfettet såklart.
I den här tråden står det intressant fakta om när fettförbränningen är "av och på" vid vissa angivna gränser av insulin i kroppen.
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/...04&page=9&pp=15
Kan man alltså äta så dålig mat så att lipolys aldrig inträffar, lite kul egentligen, om man ligger på energiunderskott men äter och tränar så dåligt så att insulin nivåerna är över 44 microU/ml blod 24 timmar om dygnet. Då förbränner man inget fett alls!? Då kommer kroppen att bara använda sig av kolhydrater/protein/fett från maten som enerig. Men det underskott som man skapar måste ju tas från något? Men om glykogen lagrena alltid aldrig tar slut riktigt så kommer inte kroppen att förbränna något underhudsfett. Dock vet jag att kroppen använder fett och kolhydrater och protein samtidigt som bränsle.
Svält vet vi ju att det inte heller funkar, men säg att vi äter en liten liten lunch på 200 kcal, och sen inte äter något i 7-8 timmar. Då sjunker ju blodsockret och insulin nivåerna riktigt lågt, men då kommer alltså andra mekanismer och hormoner att stoppa kroppen från att förbränna fett? Den kanske tar protein från musklerna istället?
Kan man säga att insulinhalten i blodet avgör ur stor del av den energi man förbrukar efter måltiden som kommer att tas från underhudsfettet? Mycket insulin, lite fettförbränning, vice versa.
Någon som vet hur lång tid det kan ta från att lipolysen startar (under 13 mmol) tills att fettet har förbrännts totalt?
Lite flummigt skrivet jag vet, är inte ute efter perfekta svar eller redogörelser men några intressanta spekulationer kanske eller intressanta rapporter?