De brukar vara rätt söta när de är 4-5 år. De går in med handskar lika stora som dem själva, viftar lite och till slut får en av dem in en träff på den andres näsa. Han börjar gråta lite, får tröstgodis och den andre är glad som vann.
När de blir 12-15 är det värre, då kan det bli ganska brutala matcher, just för att deras framtid ofta hänger på det. Får de till bra matcher och kan påbörja en karriär så är familjen/släkten försörjd sen. En bra fighter som går 1-2 matcher i veckan tjänar tillräckligt för att de ska kunna leva drägligt (efter deras standarder sett). Ändå är det managern/tränaren som tar större delen av förtjänsterna.
Vill ni se en riktigt bra film så rekommenderar jag Chok Dee (går lustigt nog under namnet Muay Thai i Sverige), den handlar om en fransman som under sin fängelsevistelse stöter på thaiboxning och åker till thailand för att bli proffs när han släpps ut. Baserad på verklig berättelse, och killen det handlar om spelar sig själv i huvudrollen. Speglar väldigt mycket hur det såg ut när jag själv bodde i Thailand och tränade där.
Vill ni ha mer actionbetonade thaiboxningsfilmer så är Tony Jaas filmer Ong Bak och Tom Yum Goong mycket bra. Lite väl Jackie Chan emellanåt, men Tony Jaa är en otroligt välkoreograferad thaiboxare och de visar ändå rätt bra hur det ser ut i Thailand.