Citat:
Ursprungligen postat av svenbanan
Du har inte läst tidigare inlägg i tråden eller?
Det är väl flera (iaf ett par tre) som verkar tycka ungefär likadant. Men nedanstående är iaf min personliga erfarenhet. Dvs om man vill hamna på kaloriunderskott helt utan att träna (och har en hyfsat stillasittande vardag) så innebär det att man är tvungen att gå vrålhungrig mest hela dagen. Ifall man istället ägnar sig åt löpträning som kostar runt 1000kcal så har man ju råd att stoppa i sig 800kcal och ändå hamna på underskott, och man behöver inte känna sig hungrig alls.
Det är ju klart att det löppasset är mer fysiskt jobbigt än att bara sitta och rulla tummarna och lida svältdöden. Men ifall man tycker löpträning är roligt och gärna ägnar sig åt detta även om man inte skulle vara i behov av viktnedgång så är det ju inte jobbigt alls. Jag tycker alltså inte det är roligt att svälta, men uppskattar löpträning. Så för mig "upplevs" det mycket lättare att tappa fettmassa om jag ägnar mig åt löpträning och istället slipper känna det som att jag svälter och måste räkna minuterna innan jag få äta nästa gång.
|
Det känns inte som att lida svältdöden att ligga på -200 kcal per dag. Det märks knappt... men att springa av sig 1000 kcal DET känns. Sen blir du kanske sjuk och då kan du inte springa bort 1000 kcal, du måste istället äta 1000 kcal mindre än du är van vid och DET kommer också kännas!
Det är betydligt enklare att bara helt enkelt äta mindre.
Av erfarenhet kan jag dock säga att ligger man på -200 kcal en längre tid, dvs ett par månader så kommer det att börja kännas som att man svälter... men eftersom du hamnar på exakt samma underskott med löpningen, så kommer det kännas exakt likadant efter ett par månader. Enda skillnaden är att du har bättre kondition och alla vet att kondition bara är för töntar.