Citat:
Ursprungligen postat av Ozziking
Hej igen.
Problemen med cystorna kvarstår och har fått göra ett flertal tömningar/kortisoninjektioner/MR för att utesluta den ena orsaken till den andra (orsak till cystor). Har fina leder och knän, inga inflammationer eller liknande. Friska, helt enkelt. Det sista som kvarstår nu är artroskopi innan en möjlig operation kommer att ske, beroende på vad artroskopin ger för svar.
Jag har inget minne av hur cystorna kan ha uppkommit, jag vet bara att jag fick besvär med vänsterbenet efter att en cysta sprack under en lång flygtur, efter det har problemen varit riktigt jobbiga.
Nu vid senaste kortisoninjektionen i vänster knäveck så råkade ett blodkärl punkteras och jag fick åka in akut med otroliga smärtor och svullnader i knät. Morfin, enorm spruta, tömma knät på blod och vätska var det som gällde. Efter det sjönk svullnaden, och det blev ganska bra, men nu senaste 2 veckorna har tre nya cystor i vänster knäveck svullnat till och idag har jag haft svårt att sträcka ut benet och böja det.
Förutom kirurgiska ingrepp, vad kan jag göra själv för att få bort dem? Kyla och högläge? Någon här som har haft problem / har erfarenheter som kan rådgiva mig?
Det jag inte har testat är att sluta träna underkroppen helt, är nog lite för envis för det om jag inte blir tvingad till det. Tror ni att det skulle vara en fungerande metod?  |
Har inga erfarenheter av just bakercystor, men småskador och dylikt (samt en del lite "märkliga" skador) har jag tyvärr mer erfarenhet av än jag vill ha :p
Kan du avgöra om några specifika övningar/rörelser som provocerar? Eller om du kan justera utförandet av övningarna/rörelserna för att lindra det?
Vissa problem går ju att träna runt ganska enkelt utan att ge större avkall på träningseffekten.
Jag fick tex orimligt ont i armbågarna av marklyft under en period, löste det helt och hållet genom att alltid marka med remmar. Greppet tränade jag på annat sätt istället.
Sen finns det ju sånt som inte går att träna runt (förrän man läkt eller blivit mycket tåligare) och där får man ju värdera om det är värt alla plågor att fortsätta. Har tex inte kunnat träna någon skivstångsövning förutom militärpress på två år nu (och precis innan jag fick problem hade jag verkligen fått upp intresset för tyngdlyftning
) vilket i princip innebär 0 benträning.
Har istället tagit upp cykling och löpning igen (mina knän fungerade inte på cykel efter att jag började få ont av frontböjar), helt smärtfritt. Och på gymmet så håller jag fortfarande på att testa vad som fungerar och inte.
Gått ner typ 4-5 kg (i huvudsak rygg, traps och lår gissningsvis) och samtidigt blivit "fetare", utan tvekan svagare osv men eftersom jag upplevde att jag led så mycket av alla "symptom" så var valet för mig enkelt att sluta eller åtminstone ta ett långt uppehåll med alla övningar som jag visste att jag inte kunde träna runt eller justera lite.
För mig har att sluta träna övningar som jag vet med mig provocerat i samband med sjukgymnast och en hel del "tänka på hur jag gör i vardagen" gjort stor positiv skillnad i min symptombild.