[filmjölk]

Jag fick just en flashback från Högstadiet (tusen år sedan), som för mig var en ganska omvälvande tid. Jag var allt annat än cool och fick aldrig pussa de söta flickorna, trots att jag försökte ganska enträget med både coolheten och pussandet.

Något som jag finner udda är att de söta flickorna i klassen/skolan aldrig gjorde bort sig. De trampade aldrig i hundbajs, de fes aldrig högljutt samtidigt som de nös, de ramlade aldrig på skolgymnastiken, de tände aldrig cigaretten i fel ände, de ramlade aldrig på arslet vid halka, de spillde aldrig ut sitt glas vid skollunchen.

Hur kommer detta sig? har Gud fader själv sagt: "Dig som jag har välsignat med att vara söt som socker, ha ett smittande skratt och tidigt få tuttar, dig välsignar jag även med förmågan att aldrig göra bort sig!"

Numera, eoner senare, är jag gift med en av dom, och tro fasen att det håller i sig. min fru tänder alltid ciggen rätt, trampar aldrig i hundbajs, hon fiser inte samtidigt som hon nyser, och spiller aldrig.

jag finner detta ytterst orättvist.