Citat:
Ursprungligen postat av mikaelj
Kanske, men istället för att ha utgångsläget "nu ska jag bli ihop med den här människa" så tänker man "hmm, vad är det här för någon?"
|
Men det är det jag menar, det kallar jag för dating
Om man vill bli ett par eller ej vet man ju inte förrän man umgåtts ett tag och lärt känna varandra i olika situationer och omständigheter. Däremot kan man ha två känslor i magen när man lär känna en person sådär. Antingen inget alls - eller så har man lite pirr, lite upprymdhet, lite sådär som känslan innan bergochdalbanan precis drar neröver sin första nedförsbacke. Lite attraktion dvs.
Citat:
Ursprungligen postat av mikaelj
Ptja, jag har en hel del tjejkompisar som ser bra ut och är schyssta men som är upptagna/ointresserade/funkar-bättre-som-kompisar. Såvida personen inte är tvärful utanpå eller inuti finns det oftast någon sorts attraktion - behöver inte vara kärleks-/sexuell attraktion - eftersom man ju faktiskt blivit vänner till att börja med. Någon/några sidor man tycker om. Inte sant?
|
Aa, men då har du ju en attraktion för dem egentligen, fast att omständigheterna gör att det är vänskap enbart. I copy that. Det jag syftade på med min frågeställning är två singlar som enbart är vänner, där ingen genomgår någon förändring och en vacker dag blir de ett par bara. Efter typ 4 års vänskap eller så.