Citat:
Ursprungligen postat av Tolkia
+1. Sedan tror jag att man är bra långt ute och cyklar när man drar in rationalitet i resonemanget. Sannolikheten att det här handlade om något annat än känslostyrning är ytterst låg.
|
Visst är det känslostyrt. Jag skulle vilja påstå att det är ytterst få fall där det i "rationalitetens" namn krävs att man helt eller halvt slår ihjäl någon för att rädda offret och avstyra situationen. Med mina problem att behärska mitt humör hade jag säkert gjort likadant. Det hade förmodligen slagit slint, och det hade nog varit rena turen om han inte dog, dvs om jag fysiskt sett skulle klara av honom, men inte är det rätt för det.
Ni som tycker att man har rätt att slå ihjäl någon när man blir attackerad i sitt hem, hur tänker ni?
Om två personer, som till och med är bekanta, är i den enes hem; ska bostadsinnehavaren helt enkelt i bästa "they're coming right for us"-stil kunna hävda att den andre rusade mot honom med en kniv, slå ihjäl personen och sedan komma undan med det, bara för att han befann sig i sitt hem? Det behöver ju inte alls ha gått till på det viset, och varför skulle det i så fall bara gälla i hemmet? Det måste ju gälla ute på gatan också, då det "rationella" för att avstyra en situation inte skiljer sig från det förra scenariot.
Det är ingen skillnad i fara att bli påhoppad i hemmet jämfört med ute på stan, och vad är det som säger att ni står inför en dödsfara? Såvida han inte står med en pistol mot er skalle kan ni inte veta vad som ska hända med er, men det är alltså bättre att döda först, för att vara på den säkra sidan?
Ofta är det ju farligare att vara ute på stan tex under en helg med mycket fylla och bråk, och jag har själv vid ett par tillfällen varit med om sådant som i era tankar skulle berättiga mig att slå ihjäl personen i fråga. I stället för massvis av misshandlar under helgen, kan vi ju i stället få börja läsa om mängder av "självförsvars-dråp" i söndagstidningen.