|
Hemma igen!
Försöker reflektera över en chocken, skräcken och händelserna i slutet på förra veckan. Eftersom du nog gärna vill ha reflektionerna återgivet skall jag försöka göra mitt bästa här.
Till att börja med förbannar jag min förklenade hjärna att jag glömde bla både film och vanlig kamera. Jag vet det är spöstraff på det när man åker till pighouse, dessbättre levererade ju elo en ihopklippt version av grisbrottarlyftning.
Så vad var det som hade hänt? Jag landade ute i vasas obygd efter en timmes samtal med en 80årig österbottnisk tant på propellerflyget. Tanten var engagerad i bevarandet av österbottniska kulturen och historien. Som tur var så var det faktiskt rätt intressant att lyssna på då jag ju knyter an med mina fäders rötter i österbottniska Korsnäs och Bergö.
Freddi hämtade upp mig i en bil för att brukas av kalkonfarmen där han jobbade extra, "finbil" tyckte han. Freddi åkte runt i Malax, som jag inte riktigt visste om det var en by eller hus som låg utspritt över obygden. Det jag kände till sedan tidigare var Botnia båtvarv som tillverkar bla kappsegelbåten H-båt samt den delikata malaxlimpan, värd varje euro även om priset är så högt som 5,50 euro.
Freddi är lite speciell, han passar inte riktigt in i Malaxbornas lugna lite tillbakadragna jordnära stil. Det är nog en av anledningarna till att alla känner honom i Malax. Den gamla husvagnen levererade en fullgod hamburgare helkött 2x120gr som stillade min hunger första kvällen. Ville ju ha något i magen innan läggdags eftersom det vankades träning dagen efter. Det märktes tydligt vart Freddi byggt upp sina 140kg, han hade fullspons från husvagnen.....
Lite trångt men god stämning med mycket öppenhet upplevde jag som gäst hos Freddi och Monica. Lite sisådär med att sätta igång och laga mat, så jag erbjöd såklart att slänga ihop ett par senapsbiffar till lunch (även om Freddi fnyste åt sådana svenskbögiga ingredienser som fransk dijonsenap).
Kalkonfarmen var intressant men inget för en stadsmänniska, bromsarna härjade i tusental, svetten rann längs med ryggen och ingenstans fanns att ta skydd. Till slut gick vi in i svärföräldrarnas hus i väntan på en köpare av kalkonfoder. 240kg lastade Freddi in i den lilla personbilen som ingenting, som nog såg lite baktung ut där den försiktigt kröp iväg tillbaka till den finskspråkiga delen som den kommit ifrån.
Resten av dagen fördrev jag genom filmtittande och slösurfande innan det var dags för träningen i Pighouse, vi var där redan kl 16 medans utlovad till var kl 17. Men de gjorde inget, slappa i gungsoffa är inte fel. Träningen erbjöd mycket skratt. En del förstod jag inte men om man lyssnade ordentligt så kunde man nog förstå i princip allt. Lite stelt till en början, märks att Pighouse inte har så många gästande svenskar på träning. Eftersom jag inte hade någon fastlagd plan förutom Fu-bänk och klossbänk så körde jag sånt som föll in efter dom andra, bla fatbar och bytte klossarna mot racklockout från golvet. Fick lite tips om min arm av Åke, som jag nu har stretchat varje dag enl instruktionerna. Ska bli mycket intressant att se om det blir bättre, har nypit till en gång under veckan.
Efter träning väntade vi på att den franska grytan som Freddis mamm lagade skulle bli klar, Freddi fnyste så klart åt den utländska finmaten. Jag tyckte dock den var superb, ett kraftigt vin till serverades och föräldrarna var även ett mycket gott sällskap till middagen. Freddi, du måste utveckla smaklökarna då det finns så mycket gott i världen att ta in tänkte jag då han höll på att spotta ut vinet som han endast tog en smutt på.
Del 1 slut, nu ska jag äta frukost får se om jag hinner skriva mer ikväll.
|