Orolig över min vän
 

Jag är orolig över min rumskompis som visar klara tendenser till ätstörning.
Hon är 170 cm lång och vägde idag 51 kg (dvs. ett BMI på strax ovan 17)
Hon har som mål att gå ner 2 kg tills hennes pojkvän kommer hem, om drygt fyra veckor.
Hon äter i princip inga lagade mål (förutom när jag lagar det åt henne..) utan lever på yogurt och annan väldig ensidig kost. Springer på löpband på gymmet 6 ggr/veckan.

Hon klagar dagligen på:
• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Akut sötsug och frossande av godis mm. på helger
• Ofta förkylningssymptom

Hon har alltid haft komplex över sin rumpa och lår pga. ojämn fettfördelning (hennes överkropp är idag obefintlig.. i princip ett skelett)
Hennes pojkvän har tidigare kommenterat att han tycker att hon ska vara smal, påpekat om hon ätit något onyttigt och sagt: Akta nu så du inte lägger på dig! (Jävla kille!!!!!)

I somras fick hon gallsten vilket innebar ett kraftigt viktras (från 56 kg till 47 kg). Då kommenterade faktiskt hennes pojkvän att han tykte hon var lite väl smal, vilket hon tog som mycket positivt.

Hon tar ofta upp sina mat och viktproblem med mig och hur hon ska göra för att gå ner mer i vikt.
Jag brukar ställa motfrågor som:
-Är det värt att ständigt vara trött och ofokuserad bara för att väga några kilo mindre?
-För vem gör du det egentligen? Tror du någon skulle tycka mindre om dig om du hade en lite större rumpa?

Jag har också ställt mig avklädd brevid henne i spegeln och direkt jämfört våra kroppar.
- Jag har dubbelt så breda lår än dig och ännu större armar och midja..tycker du att jag är fet?? (Det gav effekt! Hon insåg att hon var extremt smal, hon hade bara aldrig fått något perpektiv på det tidigare..)

De förslag jag gett henne är att istället för att reducera underkroppen, försöka bygga upp överkroppen för mer symmetri. Hon tykte det lät bra, men gillar inte att lyfta vikter. Vad finns det för annan trevlig träningsform som skulle kunna vara lämplig för detta ändamål?

Det andra förslaget är att dumpa den där jävla killen!!! Då kom det fram att hon inte direkt varit en uppmuntrande ängel gentemot honom heller. Hon har sagt åt honom att hon tycker han blivit späd och klen och skulle behöve träna upp sig en aning. En helt störd relation, där de kritiserar varandra, och båda uppenbart tar åt sig och mår dåligt av det. Jag fattar inte hur vissa människor tänker ibland *Suck*


Finns det något mer jag kan göra för att hjälpa henne ur det här störda beteendet?

Be henne söka professionell hjälp.

+1:(

Ang. ätstörningen, hennes störda relation med killen eller bådeoch? Kanske vore bra om han också snackade med någon professionell..

Ätstörningen först och främst. Mindre lyckade förhållanden har vi alla, det brukar lösa sig till slut ändå.

Ja, eller ett kokt stryk och en uppfostran! *mini*

Hon kanske borde prova på simning som träningsform, då bygger man ju lite överkropp.
Är ju kul också :)

Sedan så kanske någon borde snacka med killen om att hans tjej inte direkt mår bra av att han påpekar att hon i hans ögon är tjock..

Ta henne till en psykolog.
Låt henne prata ut om hennes dåliga självförtroende, hennes relationer, hennes ätstörning etc.
Psykologen kommer bemöta problemen och hänvisa till adekvat hjälp.

Cred för att du ställer upp! Hon kommer tacka dig sen.

+1, samt vara där som stöd. Om hon nu verkligen lider av ätstörningar så kan du inte snacka henne ur den situationen.
Jag vet hur det känns, man känner sig helt hjälplös och vill göra så mycket för personen men det finns inte mycket man kan göra (förutom att finnas där som stöd).

Ok..så..hur övertalar man sin kompis att söka professionell hjälp? Väntar bara på den obligatoriska "Hata!"-blicken och "Du vet inte vad du snackar om!".

Visst, jag kan ta att hon blir sur på mig om det innebär att jag på något sätt kan hjälpa henne att må bättre..

Det känns dock som killen är en av grundorsakerna till hennes beteende. Hon vet att hon är smal men hon vill att han ska reagera på det också. Att han på något sätt ska visa att han bryr sig om henne, sätta stopp och säga: Nej, nu måste du verkligen gå upp i vikt! Helt enkelt få uppmärksamhet från sin pojkvän.. bara mina spekulationer..

Det har jag också tänkt på! Ta upp det med hennes pojkvän när han kommer att jag märkt hur dåligt hon mår pga. sin viktfixering osv. Att han verkligen borde tala med henne om det. Han kanske får sig en tankeställare om hennes kompisar reagerat på stört beteende. Det är ju ändå jag som bor tillsammans med henne..

Men ring och prata med pojkvännen då, om du verkligen bryr dig!

Förklara läget, säg att hon håller på att dö för honom. Ställ honom mot väggen och fråga om han verkligen älskar henne? Gör han inte det kan han sluta komma med direkten.
Försök få henne börja med något nytt roligt att tänka på, oavsett utgången med pojkvännen, sådant kan hjälpa.

Angående att få personen söka proffessionell hjälp. Det är inte så enkelt. Det måste komma inifrån, annars hjälper det nada.
Men om du sakta på något smart sätt får henne att förstå att hon själv behöver hjälp, kan det gå. Lättare sakt än gjort! Du behöver vara listig som en räv...

Ajja lycka till, berätta gärna hur det går sedan. Man hoppas ju att det ska gå bra.

Vi har en tjej i klassen som i princip måste ha anorexi. Vad ska man göra *screwy* nada?

• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Akut sötsug och frossande av godis mm. på helger
• Ofta förkylningssymptom

dom punkterna stämmer in på pricken på mig.. :(

edit: absinteh - jag hade inte lagt mig i, en i min klass har haft anorexia och det är inget man vill snacka om direkt...

edit2: det jag menar är att det kanske är att korsa gränsen rätt rejält om man inte står väldigt nära denne person, är förmodligen ett rätt känsligt ämne för de flesta me dessa problem som du kanske fattar :/

+1 och efter jag har frossat far jag dalig samvete..