Gooodis dagen lång!!
 

Tönkte på en ganska dum grej, men kan inte släppa det eftersom jag inte kan hitta varför det är fel.

Om man äter väldigt lite godis hela tiden(typ var 5e minut), borde det i så fall inte bli en lång kolhydratförbrukning eftersom det kommer nya kolhydrater hela tiden, medan de man fick i sig alldeles nyss förbrukas?
Och eftersom man inte äter mkt per gång borde ju inte insulinökningen bli allt för stor heller?

Dum fråga, men kanske ligger det nåt i det?

Vad är syftet med att försöka lägga en så stor del av energiintaget på värdelöst socker som möjligt? Desto mindre plats blir det ju åt livsmedel som ger något annat än tom energi.

Godis ger inte speciellt stort insulinpåslag; sackaros består till 50% av fruktos. Det gör inte saken bättre eller godiset nyttigare. Fruktos är dessutom en stor bov när det gäller av orsaka insulinresistens, övervikt och det metabola syndromet, då det hoppar över två steg i glykolysen.

Att hela tiden tillföra kolhydrat, oavsett hur stor insulinfrisättning den enskilda kolhydratkällan stimulerar, och tvinga bukspottkörtlarna att hela tiden frisätta insulin, kommer garanterat att sabotera insulinkänsligheten och förorsaka fettinlagring.

Vad är det som skiljer snabba kolhydrater från långsamma? Tänkte på uppbyggnad av dem, blir inte de långsamma sönderdelade till mindra monosackarider i kroppen?

har väl mycket med vilka enzymer som kan bryta ner dem fortast, samt uppbyggning/bindningar..

är inte expert på kemi direkt, men jag kan tänka mig att det är nåt åt det hållet..

Men det är olika monosackarider, fruktos och glukos är monosackarider båda två men den ena är snabb och den andra långsam. Sackaros (strösocker) är en kombination av båda två och stärkelse är långa kedjor av glukos (tror jag, bildas iaf glukos av dem). Men stärkelsen kan fortfarande tom vara snabbare än glukos. (så i det här fallet kan man väl säga att storleken inte har någon betydelse.. eller så har den kanske det, när stärkelsen råkar bli snabbare.)