Vid vilken fettprocent har ni lättast att få ragg?
 

För en stund sedan när jag låg och lyssnade på eurodisco och lät tankarna vandra började jag fundera på om det i min långa livshistoria finns någon korrelation mellan vilken kroppsfettsprocent jag har haft och graden av min kärlekslycka.

Jag är fet just nu (över 20 % kroppsfett). Mitt dejtande går fantastiskt. Jag är tydligt nästan oemotståndligt attraktiv. Jag har lite svårt att minnas hur det såg ut när fettprocentssiffran var ensiffrig eller strax intill, men jag vill minns att det bannemig gick lite sämre med brudarna på den tiden. Jag må drabbas av vämjelse när blicken råkar falla på en speglande yta och jag ser min mage i profil nuförtiden, men åsikten verkar inte vara universell. Snygghet är subjektivt, och det direktdemokratiska beslutet är att jag är vackrast som lönnfet.

Hur är det med dig? Vid vilken fettprocent scorar du mest? Poll kommer.

Albatross.

Jag har alltid raggat med min personlighet som grundläggande förutsättning. När jag låg över 20, närmre 30, var det klart svårare, men det tror jag mer hade att göra med mitt självförtroende. Under 20 säger jag sak samma. Går inte direkt efter tjejtypen som mest trånar efter tvättbrädor heller. Har alltid haft lättare att få ragg genom samtal över öl på krogen än genom festande på nattklubb. Kanske hade det gått bättre på nattklubb om jag hade varit dagsformstrådhård, det har jag bara varit under en period när jag var i förhållande.

Jag raggar aldrig så mitt svar blev vid vilken fettprocent fler kvinnor raggar på mig. Och för mig är det vid en fettprocent mellan 7-10%. Jag tror att generellt så tycker fler kvinnor att en fettprocent mellan 10-20% ser bäst ut. Men vid 7-10% sticker man ut mer från mängden vilket gör att de kvinnor som föredrar lägre fettprocent lägger märke till en mer. Vilket gör att dessa kvinnor, som egentligen är färre till antalet, är mer benägen att ragga på en.

Inte för låg, blir benig, nästan hålig i ansiktet då.

Jo, jag har också fått höra att jag ser för utmärglad ut när jag är för deffad. (Är ju inget problem längre, då man numera har en klassisk dadbod. :) )

Visst, det finns en viss typ av tjejer som dras till riktigt rippade killar. Men de allra flesta vill nog ha en kille med runt 10-15% kroppsfett.

Som en tjejkompis sa en gång i tiden: "Som tjej vill man ju inte känna sig som den fetaste i förhållandet".

Raggar inte men blir betydligt mer raggad på vid högre fettprocent än låg (jag röstade "jultomte"). Blir även mer raggad på nu vid 35 än när jag var 21.

Ur led är tiden.

Även jag var långt mer populär efter 30 än innan. Sedan låter jag det vara osagt om det berodde på att jag slutade se ut som en snorvalp eller att tjejerna blev mer desperata där kring 30-strecket.

Märker ingen skillnad med avseende på ålder här.

För mig fick det bättre med inte så hög BF. Tror det mer var för att självförtroendet var bättre om jag ska var ärlig.

Man känner sig ju lite smexigare med en tajt tröja som sitter bra än en pösig med begynnande gubbmage.

Jag har räknat på detta, och kommit fram till att jag inte hade sett bra ut oavsett fettnivå.

Min vikt är hög, men min LBM är låg. Så jag kan inte säga att på XX eller X % hade jag haft snygg kropp. För att ha snygg kropp på låg fettprocent måste det finnas muskler, annars är man bara tanig, och det spelar ingen roll om man är fet eller tanig det ser inte bra ut ändå.

Fördelen med denna insikt är att jag inte behöver bry mig om jag är fet av estetiska orsaker, och de hälsomässiga bryr jag mig inte så värst om.

Visst är det fantastiskt när man lägger ner möda och värk på att räkna ut det mest fördelaktiga scenariot, bara för att komma fram till att det bara kan bli skit?

Haha faktiskt är det fantastiskt ja, då slipper man anstränga sig eller förändra något.

Jag saknar 8-12% som alternativ. Skillnaden mellan 10% och 15% är stor. 15 = begynnande fetma. 25%+ är bara olika grader av fullständigt förfall.