Visa fullständig version : Har ni svårt att acceptera överviktiga personer?
Larsson85
2007-08-10, 12:01
När jag ser en överviktig person på stan så lägger jag mest märket till denna, men tänker inte så mycket mer på det. Om det är någon som jag tvingas umgås med så blir det lite annorlunda. Visst, folk har rätt att se ut hur fasen de vill, men något undermedvetet gör antagligen att jag söker mig bort från dessa personer eftersom det är så tydligt att vi inte har samma värderingar i livet.
Om personen sen börjar klaga över sin övervikt så ser jag rött. Om det är något jag inte klarar så är det överviktiga personer som klagar över sin övervikt.
Edit: Har upptäckt en sak, riktiga biffar verkar falla för tjejer modellen större, är det fler som har gjort den observationen?
När jag ser en överviktig person på stan så lägger jag mest märket till denna, men tänker inte så mycket mer på det. Om det är någon som jag tvingas umgås med så blir det lite annorlunda. Visst, folk har rätt att se ut hur fasen de vill, men något undermedvetet gör antagligen att jag söker mig bort från dessa personer eftersom det är så tydligt att vi inte har samma värderingar i livet.
Om personen sen börjar klaga över sin övervikt så ser jag rött. Om det är något jag inte klarar så är det överviktiga personer som klagar över sin övervikt.
Är detta något som du ofta blir "utsatt" för?
MasterChief
2007-08-10, 12:04
Absolut inte. Jag har själv arbetat med överviktiga och deras strävan att minska i vikt. Jag har sett bakom kulisserna och vet vilken kamp många har med sin vikt. Har inget med slapphet att göra. Den kraftigaste kille jag känner väger in på 145kg och ingen jag känner arbetar hårdare, är trevligare eller mer omtänksam.
Att se ner på överviktiga är som att se ner på mörkhyade. Pinsamt och inskränkt.
Jag kan rynka på näsan när jag ser kraftigt överviktiga beställa 3 st. mAx-mål med extra stor läsk/pommes.
Av någon anledning är det OK att säga till en rökare "hörrö, sluta upp med det där, det är inte bra för din hälsa". På samma vis skulle jag vilja att det blev allmänt accepterat att säga till en överviktig som smäller i sig kaloribomber.
Larsson85
2007-08-10, 12:07
Är detta något som du ofta blir "utsatt" för?
Ja, det har hänt ett par ggr att ytligt bekanta som jag ser lever ett rätt kaloririkt liv sen sitter och beklagar sig över sin övervikt. Faktiskt relativt nyligen, lite därför jag fick behov av att ventilera mig här.
MasterChief
2007-08-10, 12:09
Ja, det har hänt ett par ggr att ytligt bekanta som jag ser lever ett rätt kaloririkt liv sen sitter och beklagar sig över sin övervikt. Faktiskt relativt nyligen, lite därför jag fick behov av att ventilera mig här.
Så du beklagar dig aldrig över något som du egentligen kan göra något åt?
Jag skulle tro att ofta så finns det en bakomliggande orsak till varför personen är överviktig. Precis som folk svälter sig så finns det de som tröstäter för att tränga undan psykisk smärta. Man ska inte se ner på någon pga utseendet, man vet aldrig vad som kan ligga bakom det.
Så du beklagar dig aldrig över något som du egentligen kan göra något åt?
Det kan vi ju å andra sidan bara spekulera i. Vill personen(erna) i fråga inte göra något åt det, så spelar det ingen roll. Jämförbart med någon med ätstörningar/alkoholism.
Larsson85
2007-08-10, 12:15
Så du beklagar dig aldrig över något som du egentligen kan göra något åt?
Nej jag är nog väldigt sparsam med att beklaga mig för folk, både om saker som jag kan göra något åt och saker som jag inte kan göra något åt.
Nej jag är nog väldigt sparsam med att beklaga mig för folk, både om saker som jag kan göra något åt och saker som jag inte kan göra något åt.
Av någon anledning har jag svårt att få ihop det med den här tråden.
Larsson85
2007-08-10, 12:20
Av någon anledning har jag svårt att få ihop det med den här tråden.
Haha ok, skyldig :)
Men hur som helst, det var inte meningen att detta skulle handla om mig. Jag är helt enkelt intresserad av hur synen är bland folk som tränar väldigt hårt och kanske t.o.m har det som sitt största intresse. Jag tänkte att kolozzeum är nog rätt ställa att fråga då.
Sen tycker jag det är god ton att jag som trådskapare redovisar min synpunkt, vilket jag gjorde och som verkar uppröra vissa.
Tyvärr kan jag ha ganska nedvärderande tankar om överviktiga jag ser (till skillnad från när jag börjar prata med/lär känna personen). Det har förmodligen sitt ursprung i hur jag ser på mina egna extrakilon.
Karl_alfred
2007-08-10, 12:35
Bara om denne klagar över sin vikt. Men är det något denna trivs med så ser jag inget problem.
Jag accepterar alla människor oavsett om de är bruna, vita, tjocka, smala, indier, korta, långa eller anokrektiker och saknar melanin. Med träning och kost kan man ändra på sin figur och oftast är jag beredd att ge råd och tips för de som vill ändra sin fysik.
Nä jag har inte svårt att acceptera överviktiga. Inte ens om dom själva klagar. På samma sätt som jag inte stör mig på dom som mår dåligt av någon annan anledning - och klagar över det. Det är ju mest synd om dom.
Pudzianovski
2007-08-10, 12:45
En komplex fråga. Jag tittar nog till och tänker en elak tanke när jag ser en överviktig köpa 3 chipspåsar och 4 chokladkakor på ICA. Men jag tror jag accepterar överviktiga ändå, vad man nu menar med "accepterar" ?
Fast jag tror också min gräns för överviktig är högre än de flesta.
Personligen har jag svårt för jag tjockisar - dom tenderar att ha samma personligheter där det är mycket gnäll och lite verkstad. Sen tappar jag matlusten när jag ser en gravt överviktig människa vilket händer ofta då jag för tillfället bor jag med två riktiga sumobrottare (minst 140kg, två tjejer) - både gnäller oerhört, har jobbiga röster som gravt överviktiga personer ofta får (trycket på diagragman kanske?).
Personligen har jag svårt för jag tjockisar - dom tenderar att ha samma personligheter där det är mycket gnäll och lite verkstad. Sen tappar jag matlusten när jag ser en gravt överviktig människa vilket händer ofta då jag för tillfället bor jag med två riktiga sumobrottare (minst 140kg, två tjejer) - både gnäller oerhört, har jobbiga röster som gravt överviktiga personer ofta får (trycket på diagragman kanske?).
http://a2.vox.com/6a00c2251df65e8e1d00cd96fa0f5a4cd5-pi
Sen försöker dom ofta vara sådär grymt översnälla och vänliga, det stör jag mig på också. Var lite elak för helvete.
Jag skulle aldrig få för mig att nedvärdera/se ner på en människa. Vem har givit mig rätten att döma någon annan? Det kan vara många faktorer som ligger bakom fetman hos en person.
Däremot kan jag bli ledsen när en överviktig person sitter med sina överviktiga barn på t ex McDonalds. Vill du som vuxen vara överviktig med alla problem det medför, varsågod! Men misshandla inte ditt barn genom att låta det vara överviktigt under barndomen. Tyvärr kan situationer som dessa ofta helt enkelt vara okunskap som ligger bakom.
Jag har påpekat detta till en överviktig bekant genom ett seriöst snack som nu jobbar aktivt med att barnet inte ska överta moderns dåliga matvanor. Dock måste jag påminna modern då och då men det är värt det.
Jag brukar mest tänka att det är åtminstone ett problem jag inte har. Lite svårt att sätta sig in i problemet har jag dock.
Har inget emot överviktiga.. själv var jag lite smått överviktig för ett par månader sen. Men jag lyckades ta tag i mitt liv, nu håller jag fortfarande o gå ner i vikt och bygger samtidigt.
Har flertal kompisar som är överviktiga.. inte extremt överviktiga.. Men alla vet att dom behöver träna och det gör dom också.. Fast dom släpper det efter ett tag och sedan går upp igen.
jag tycker att det är synd om dom på nått sett. ja skulle aldrig kunna va tillsammans med en väldigt överviktig,, vet itne varför , men tycker inte det är attraktivt.
men alla får ju så ut hur dom vill utan att nån ska bry sej igentligen.
Jag bryr mig inte. Jag ser personens insida, inte utsida.
Jag bryr mig inte. Jag ser personens insida, inte utsida.
Röntgensyn obviously.
Jag som överviktig köper ofta en extra burgare om någon tittar snett. Im curvy and i like it.
Röntgensyn obviously.
Definitely.
Jag bor ihop med en gravt överviktig person, så jag ser det där moffandet varje dag.. Glass, godis, kakor, chips, you name it, till frukost, lunch och middag..
Jag tyckte synd om henne till en början, försökte hjälpa till med kostråd och gud vet vad, men den som efter ett par års tid inte tar hjälpen får stå på egna ben, nu tycker jag bara att hon är äcklig, och tyvärr drar jag många andra gravt överviktiga över samma kant som henne numera..
Jag bor ihop med en gravt överviktig person, så jag ser det där moffandet varje dag.. Glass, godis, kakor, chips, you name it, till frukost, lunch och middag..
Jag tyckte synd om henne till en början, försökte hjälpa till med kostråd och gud vet vad, men den som efter ett par års tid inte tar hjälpen får stå på egna ben, nu tycker jag bara att hon är äcklig, och tyvärr drar jag många andra gravt överviktiga över samma kant som henne numera..
Det du glömmer är att själva ätandet är en handling för ett annat underliggande problem. Det kan jag säga med nästan 100 % säkerhet. Det är bara hon som kan ta tag i det och ingen annan. Det är som med vilket missbruk som helst.
Många i den här tråden äcklar mig antagligen så mycket mer, än vad ni själva äcklas utav överviktiga! Jag saknar total respekt för folk som orkar bry sig i andra mäniskors fel och brister, se till era egna i stället!
Sen tappar jag matlusten när jag ser en gravt överviktig människa vilket händer ofta då jag för tillfället bor jag med två riktiga sumobrottare (minst 140kg, två tjejer)
Jag bor ihop med en gravt överviktig person, så jag ser det där moffandet varje dag nu tycker jag bara att hon är äcklig, och tyvärr drar jag många andra gravt överviktiga över samma kant som henne numera..
Seriöst, flytta.
Ni gnäller ju lika mycket som dom gör istället för att ta tag i er situation.
Seriöst, flytta.
Ni gnäller ju lika mycket som dom gör istället för att ta tag i er situation.
Närå, det är bara att titta rakt ner i bordet när dom kommer in i köket och i allmänhet hålla sig borta från sitt eget hem.
Närå, det är bara att titta rakt ner i bordet när dom kommer in i köket och i allmänhet hålla sig borta från sitt eget hem.
då är det väll dig problemet ligger hos?
Eddie Vedder
2007-08-10, 13:48
Det här med mat och ätande är så fruktansvärt psykologiskt så jag skulle aldrig se ner på någon överviktig just bara för att den är överviktig.
Inte heller irriterar jag mig egentligen om jag ser en jättefet person köpa nåt onyttigt, jag vet ju faktiskt inte om det är första gången på ett halvår som personen ifråga köper t.ex. en chipspåse och personen kanske vägde 20kg mer för ett halvår sen? Allt jag ser är den fete med sina chips, vad vet jag mer än så om personen?
Jag har dock väldigt svårt för när jag ser att dom överför sina matvanor på sina barn, den onda cirkeln med dåliga matvanor, dålig hälsa, dåligt självförtroende, tröstbeteendet i ätandet, dåligt samvete över ätandet, mer tröstätande, sämre hälsa, mer övervikt, sämre självkänsla och samvete o.s.v. o.s.v.
Visst går det att ta sig ur för alla, men det är fan inte lätt och utan mycket stöd och hjälp är det nog svårt. Just socialt stöd är något extremt viktigt tror jag, att vara helt ensam kommer aldrig ge en självförtroende nog att ändra på livet.
då är det väll dig problemet ligger hos?
Jag har svårt för gravt överviktiga personer, so sue me.
Det du glömmer är att själva ätandet är en handling för ett annat underliggande problem. Det kan jag säga med nästan 100 % säkerhet. Det är bara hon som kan ta tag i det och ingen annan. Det är som med vilket missbruk som helst.
Jag vet exakt varför hon äter, men det spelar ingen roll för min del då hon blivit äcklig i mina ögon, speciellt då hon sagt så många ggr att hon vill bryta mönstret och äta vettigt samt röra på sig, men varje dag är det nya ursäkter.. Jag försökte hjälpa, det gick inte, vill hon då vara så destruktiv så varsågod, som du skrev det ligger i hennes händer, men hon är äcklig i mina ögon iaf, och det beror inte BARA på att hon är gravt överviktig..
Och vill man verkligen ta tag i sitt liv så bör man iaf försöka.. Den här personen sitter och snackar om det hela tiden, men har aldrig ens försökt..
Många i den här tråden äcklar mig antagligen så mycket mer, än vad ni själva äcklas utav överviktiga! Jag saknar total respekt för folk som orkar bry sig i andra mäniskors fel och brister, se till era egna i stället!
Så vi ska inte bry oss om anorektiker, bulemiker, alkoholister...eller?
Jag har svårt för gravt överviktiga personer, so sue me.
Ja det är väll ungefär vad en nasist skulle säga om invandrare och homosexuella
Ja det är väll ungefär vad en nasist skulle säga om invandrare och homosexuella
Varken invandrare eller homosexuella äcklar mig. Jag har till och med sett Shortbus och är invandrare själv.
Så vi ska inte bry oss om anorektiker, bulemiker, alkoholister...eller?
Det är skillnad på att känna sympati och att äcklas av någon!
Jag vet exakt varför hon äter, men det spelar ingen roll för min del då hon blivit äcklig i mina ögon, speciellt då hon sagt så många ggr att hon vill bryta mönstret och äta vettigt samt röra på sig, men varje dag är det nya ursäkter.. Jag försökte hjälpa, det gick inte, vill hon då vara så destruktiv så varsågod, som du skrev det ligger i hennes händer, men hon är äcklig i mina ögon iaf, och det beror inte BARA på att hon är gravt överviktig..
Och vill man verkligen ta tag i sitt liv så bör man iaf försöka.. Den här personen sitter och snackar om det hela tiden, men har aldrig ens försökt..
Du kommer aldrig förstå det där så det går inte att förklara.
Hon vet precis vad som behöver göras men det är inte samma sak som att hon klarar det.
Förstår fortfarande inte varför ni bor med personer ni tycker är äckliga
Varken invandrare eller homosexuella äcklar mig. Jag har till och med sett Shortbus och är invandrare själv.
Jag tror du missade min poäng där *screwy*
Det är skillnad på att känna sympati och att äcklas av någon!
Det är iofs sant.
von huff
2007-08-10, 13:55
Så vi ska inte bry oss om anorektiker, bulemiker, alkoholister...eller?
alkoholister borde iallafall sättas sist på listan
Jag tror du missade min poäng där *screwy*
är du förvånad?
Du kommer aldrig förstå det där så det går inte att förklara.
Hon vet precis vad som behöver göras men det är inte samma sak som att hon klarar det.
Förstår fortfarande inte varför ni bor med personer ni tycker är äckliga
Hon behöver inte klara det, men hon kan försöka..
Det blir så ibland när man flyttar ihop med en kompis, och det är inte alltid det enklaste att flytta därifrån..
är du förvånad?
Nä, när du säger det så.. *rolleyes*
Hon behöver inte klara det, men hon kan försöka..
Och det har aldrig slagit dig att det kan krävas en hel del för att ta det där första steget?
Det blir så ibland när man flyttar ihop med en kompis, och det är inte alltid det enklaste att flytta därifrån..
precis, livet är inte alltid så enkelt som det verkar utifrån.
För mig är dina val väldigt enkla men inte för dig.
get the point?
Nej, jag har inte svårt att acceptera överviktiga personer. Dock när det blir en massa gnäll om deras övervikt och de inte gör något åt det, då är det ju irriterande, men det gäller vilket område det än handlar om.
Överviktiga människor är människor också och människor har i många fall mycket att ge en om man tar sig tid att lyssna.
precis, livet är inte alltid så enkelt som det verkar utifrån.
För mig är dina val väldigt enkla men inte för dig.
get the point?
Jag förstår hur du menar, men det ligger så mycket mer bakom det hela än vad du vet om..
Den här personen är världens snällaste, och jag gillar henne jätte mycket som person, men det finns vissa saker jag blir äcklad av, tyvärr..
Jag förstår hur du menar, men det ligger så mycket mer bakom det hela än vad du vet om..
Den här personen är världens snällaste, och jag gillar henne jätte mycket som person, men det finns vissa saker jag blir äcklad av, tyvärr..
Om du inte har ett förhållande med personen i fråga, så förstår jag faktiskt inte hur du kan bli äcklad.
Jag är överviktig. Har ett BMI på 31.1 (klassas som fetma). Väger 86.6kg på 167 och jag har inte svårt att acceptera mig själv :)
Jag förstår hur du menar, men det ligger så mycket mer bakom det hela än vad du vet om ...
Jag tänker att det kanske är ungefär vad din tjocka kompis skulle säga om du försökte tala om för henne hur hon skulle göra för att gå ned i vikt? "Jo, jag vet, MEN ..."
En fråga till er som skriver att ni tycker att tjocka människor är "äckliga": Vad är det som ni upplever som så "äckligt"? Finns det andra kategorier av människor ni upplever som "äckliga" och varför? Och vad menar ni egentligen med "äcklig" överhuvudtaget?
Jag tänker att det kanske är ungefär vad din tjocka kompis skulle säga om du försökte tala om för henne hur hon skulle göra för att gå ned i vikt? "Jo, jag vet, MEN ..."
En fråga till er som skriver att ni tycker att tjocka människor är "äckliga": Vad är det som ni upplever som så "äckligt"? Finns det andra kategorier av människor ni upplever som "äckliga" och varför? Och vad menar ni egentligen med "äcklig" överhuvudtaget?
Svårt att sätta fingret på riktigt.
När det gäller tjejer är det väl den totala bristen på sexighet och attraktivitet som mest gör mig förbannad. Jag ser hellre en massa snygga människor (det gör mig glad helt enkelt) än överviktiga.
När det gäller män har det inget med sexighet att göra utan helt enkelt blir det mest primära den totalt bristen på självrespekt som är äckligt. Och ja jag vet att det kan finnas psykologiska och fysiska orsaker men det känns som jag inte orkar bry mig.
Sen tenderar helt enkelt gravt överviktiga inte göra sånt som jag tycker är kul - dvs socialisera, gå ut och göra saker, festa, ragga und so weiter. Man har helt enkelt inte så mycket gemensamt.
Kalla mig en dålig människa whatever, jag är lycklig ändå.
Nu låter jag hård och jag ber innerligt om ursäkt om jag gör någon upprörd men så här fungerar jag iaf.
Jag tänker att det kanske är ungefär vad din tjocka kompis skulle säga om du försökte tala om för henne hur hon skulle göra för att gå ned i vikt? "Jo, jag vet, MEN ..."
En fråga till er som skriver att ni tycker att tjocka människor är "äckliga": Vad är det som ni upplever som så "äckligt"? Finns det andra kategorier av människor ni upplever som "äckliga" och varför? Och vad menar ni egentligen med "äcklig" överhuvudtaget?
Jag vet varför hon är överviktig, hon och jag diskuterar det väldigt ofta, jagvet allt som ligger bakom osv osv.. Men hon har lyckats förr, hon gick ner jätte mycket om landade väl på en 70 kg kanske, hon var JÄTTE fin, och mådde super bra då.. Efter det ökade hon, gick ner igen, och nu är hon ett par år senare uppe i mer än förr.. Så jag VET att hon kan, men det är tv:n och tv-ätandet som tyvärr sätter käppar i hjulet.. Och hon säger varje dag att hon vill gå ner i vikt igen.. Då retar det mig att under 2 år så har hon inte försökt en enda gång, trots att hon säger varje dag att imorn, då lägger jag om mitt liv..
Det jag menar med äcklig, det är inte att personen är äcklig, en överviktig person är inte mindre värd på något sätt.. Jag tycker vissa överviktigas tänkande är äckligt.. Och det gäller inte bara överviktigas tänkande, mångas tänkande kan för mig vara äcklig..
JustinCredible
2007-08-10, 14:29
Den enda överviktiga personen jag stör mig på är min moster. Hon gnäller alltid på att jag har blivit för smal. Hon säger typ "Nä guuud vad smal du har blivit ät nu!" Och fyller på min tallrik. Själv ser hon ut som en spärrballong. Varför är det okej att notera hur smala andra har blivit på ett negativt sätt, men om jag skulle säga "Oj gud vad tjock du har blivit" och börjat ta bort mat från hennes tallrik så skulle hela släkten titta på mig som om jag vore Hitler.
... men om jag skulle säga "Oj gud vad tjock du har blivit" och börjat ta bort mat från hennes tallrik så skulle hela släkten titta på mig som om jag vore Hitler.
:laugh:
Den enda överviktiga personen jag stör mig på är min moster. Hon gnäller alltid på att jag har blivit för smal. Hon säger typ "Nä guuud vad smal du har blivit ät nu!" Och fyller på min tallrik. Själv ser hon ut som en spärrballong. Varför är det okej att notera hur smala andra har blivit på ett negativt sätt, men om jag skulle säga "Oj gud vad tjock du har blivit" och börjat ta bort mat från hennes tallrik så skulle hela släkten titta på mig som om jag vore Hitler.
Det där har jag också tänkt på ibland - Det är en jävla massa tassande kring överviktiga, men varenda jäkel har balls att säga till någon att han/hon är smal som en sticka.
Är det för att fler personer relaterar depression till fetma? Eller för att vara "smal" är idealet? :confused:
theoppositescollide
2007-08-10, 14:40
förr har jag inte gjort det. Men nu jobbar jag som kock på en restaurang i landskrona som även har ett gatuköksfönster, och ibland när man måste rycka in där, och det dundrar fram en 4-persfamilj med ett bf på 30+ hela högen som ska ha diverse plusmenyer och extra allt kan jag inte annat än att bli arg inombords. Delvis för att jag inte förstår hur folk låter sig själva bli så feta, men framförallt för att idiotföräldrarna göder sina ungar till lika enorma avbilder av sig själv, dom dömer sina barn till ett liv av brutal övervikt som det kommer krävas mirakel om det ska bekämpas i framtiden. Så ja, jag har väl svårt att acceptera överviktiga personer.
Det där har jag också tänkt på ibland - Det är en jävla massa tassande kring överviktiga, men varenda jäkel har balls att säga till någon att han/hon är smal som en sticka.
Är det för att fler personer relaterar depression till fetma? Eller för att vara "smal" är idealet? :confused:
tro mig, tjockisar får minsan också höra hur dom ser ut.
folk har inga hämningar när det gäller att säga vad dom tycker om andras utseenden.
Svårt att sätta fingret på riktigt.
När det gäller tjejer är det väl den totala bristen på sexighet och attraktivitet som mest gör mig förbannad. Jag ser hellre en massa snygga människor (det gör mig glad helt enkelt) än överviktiga.
När det gäller män har det inget med sexighet att göra utan helt enkelt blir det mest primära den totalt bristen på självrespekt som är äckligt. Och ja jag vet att det kan finnas psykologiska och fysiska orsaker men det känns som jag inte orkar bry mig.
Sen tenderar helt enkelt gravt överviktiga inte göra sånt som jag tycker är kul - dvs socialisera, gå ut och göra saker, festa, ragga und so weiter. Man har helt enkelt inte så mycket gemensamt.
Kalla mig en dålig människa whatever, jag är lycklig ändå.
Nu låter jag hård och jag ber innerligt om ursäkt om jag gör någon upprörd men så här fungerar jag iaf.
Tack och lov för att människor har olika åsikter och olika smaker. Men avsaknad av respekt för en annan människa och dra alla över en kam, är enligt min åsikt oerhört tråkigt att läsa om. Dock går det att jobba med sig själv och arbeta bort respektlöshet och istället skaffa sig ödmjukhet. :thumbup:
Ha en skön eftermiddag!
P.s Att bli förbannad över hur en annan människa ser ut kallar inte jag för att "vara lycklig".
tro mig, tjockisar får minsan också höra hur dom ser ut.
folk har inga hämningar när det gäller att säga vad dom tycker om andras utseenden.
Glömde bort ordet "Oftast" där, ledsen. Självklart får överviktiga också höra det, det hade varit uselt av mig att tro något annat.
Dock får jag känslan av att de inte får höra det lika ofta som smala får höra att de är smala, då att någon "är fet" som det ibland uttrycks, är så tabubelagt.
Men ja, du har rätt, jag skrev fel där.
Guybrush
2007-08-10, 15:06
Jag har dock väldigt svårt för när jag ser att dom överför sina matvanor på sina barn, den onda cirkeln med dåliga matvanor, dålig hälsa, dåligt självförtroende, tröstbeteendet i ätandet, dåligt samvete över ätandet, mer tröstätande, sämre hälsa, mer övervikt, sämre självkänsla och samvete o.s.v. o.s.v.
Precis! Och just DÄRFÖR borde det införas någon form av screening! Alla har inte rätt att skaffa barn... Men det är ett annat ämne!
Själv har bara svårt för GRAVT överviktiga människor. Jag förstår bara inte... Men lite smådaller, det har jag med *whistle*
Dock får jag känslan av att de inte får höra det lika ofta som smala får höra att de är smala, då att någon "är fet" som det ibland uttrycks, är så tabubelagt.
jag tror inte man ska tro så mycket. Dessutom finns det andra sätt att visa och såra på än att bara säga rakt ut.
Jag har nog svårare för träningsnarkomaner som inte vågar äta en muffins av rädsla för att bli feta. *gah!*
Edit: Och folk som hela tiden gnäller om att de är feta när de bevisligen inte är det.
jag tror inte man ska tro så mycket. Dessutom finns det andra sätt att visa och såra på än att bara säga rakt ut.
Men det var just säga rakt ut som vi pratade om. När jag säger tror, så utgår jag från erfarenheter endast. Men du kanske har något större belägg för att det är annorlunda?
Jag tycker om tjockisar, de gör en tjänster och kräver ingen respekt.
szentgotthard
2007-08-10, 15:42
Ja e för fet för ett fuck!
mangemani
2007-08-10, 15:48
ja självklart kan jag acceptera dessa.
hjar däremot något mot dom pinsmala som gnäller över att dom är för feta samt dom puckon som tror att om man nuddar vid en vikt på gymmet så blir man muskulös direkt och vågar dörför inte gå dit och lyfta.
Rent instinktivt skulle jag påstå att jag inte har någonting emot överviktiga människor, oavsett varför de är överviktiga. Däremot är jag inte särskilt öppen för klagomål över genetiska förutsättningar eller påhittade berättelser om hur lite de äter. Dessutom - även om det är djupt oetiskt att använda detta som ursäkt - snor de statistiskt sett mer av mina skattepengar än normalviktiga personer; även om de säkerligen spenderar mer pengar på mat och således betalar en stor del i moms ;)
Kebab-Arne
2007-08-10, 15:57
Det här med att överföra sina dåliga matvanor till barnen. Det blir ju lite konstig situation om den tjocka pappan ska säga till sen tjocka son att han inte får ta plus meny för då kan han bli tjock medan han själv tar det.
Åt på Mcdonalds igår och kom och tänka på att så fort jag där (eller på liknande) så tänker man direkt till på en människas vikt eller snarare övervikt. Antar media ligger bakom det då man förknippar snabbmat (framförallt mcdonalds = övervikt.
Muskelbyggaren
2007-08-10, 15:58
Nej, jag vet att allt har sina orsaker, även att Larsson85 stör sig på överviktiga.
ManuelIT
2007-08-10, 16:32
Den enda överviktiga personen jag stör mig på är min moster. Hon gnäller alltid på att jag har blivit för smal. Hon säger typ "Nä guuud vad smal du har blivit ät nu!" Och fyller på min tallrik. Själv ser hon ut som en spärrballong. Varför är det okej att notera hur smala andra har blivit på ett negativt sätt, men om jag skulle säga "Oj gud vad tjock du har blivit" och börjat ta bort mat från hennes tallrik så skulle hela släkten titta på mig som om jag vore Hitler.
Det känner man igen. Bara häromveckan när jag var på krogen med en kompis till mig som är väldigt smal, så kommer hans tjejkompis upp till honom, hon är typ kort som en stubbe och så överviktig att hon saknar hals och tar tag i honom och säger att han borde äta mer, att jag borde ta med honom till gymet och få honom att träna osv.
Undrar hur hon skulle reagera om jag kommentera hennes utseende...
On topic så nej, jag har absolut inga problem med överviktiga personer. Jag har själv varit smal som en sticka och undernärd och vet hur jävla kämpigt det är att ta sig igenom det. Folk tittar på en och säger "men vafan, det är ju bara att äta mer! hur jävla svårt ska det vara?".
Jag har insett att det är likadant för mig att titta på överviktiga och tänka "men vafan, det är ju bara att äta mindre, hur svårt ska det vara?"
Nej, jag har inte svårt att acceptera överviktiga.
Min mor och hennes sambo är såna som ALLTID ska kommentera överviktiga.
Om det så är när man kollar på tv, är på stan. Alltid,alltid,alltid.
Ja, det står en överviktig person där borta. Och? Tycker det är så pinsamt varje gång. Och jag fattar inte varför man ska kommentera det .
Likadant med mörkhyade kan det hända. Det är precis som det fortfarande för dom är något nytt och konstigt att det finns människor med mörk hudfärg.
Sen tänker inte jag snällla tankar om alla jämt och jag har skickat iväg taskiga tankar även om överviktiga när jag vatt på det humöret.
Dessutom - även om det är djupt oetiskt att använda detta som ursäkt - snor de statistiskt sett mer av mina skattepengar än normalviktiga personer; även om de säkerligen spenderar mer pengar på mat och således betalar en stor del i moms ;)
Fast momsen på livsmedel är ju lägre än den på "prylar" osv. : )
Fast momsen på livsmedel är ju lägre än den på "prylar" osv. : )
Beror helt på. Det är väl 12 % moms på livsmedel, medan det inte är någon moms alls på varor man inte köper av återförsäljare :)
Nej, jag störs inte av överviktiga personer.
messier11
2007-08-10, 19:25
de som man har kännt länge som alltid har varit tjocka raegerar man ju inte över hur de ser ut.. däremot blir jag sur när folk blir jättefeta på ett par år typ tjejer som har haft ett längre förhållande (med chips?) och suttit hemma med sin pojkvän och svullat så att de ser nästan extremt otränad och dallrig ut..
inte sällan tränar de aldig bort det heller, det känns så onödigt bara som att de har kastat bort sitt gamla jag i processen
När jag ser ena riktiga "fetton", så tycker jag synd om dom.
Dom mår ju inte bra och har för det mesta problem så in i h-e....:cryout:
Groteskt tjocka barn tycker jag synd om, i övrigt så känner jag inget annorlunda för tjocka än vad jag gör för andra
Jag känner mig lite kluven när det gäller övervikt. Har alltid fördragit mulliga killar så när har jag inga problem med några extra kilon. Tjejer är dock en annan sak. Speciellt om de har kläder som inte är attraktiva i mina ögon. Men det stör jag mig egentligen inte heller så mycket på. MEN, om fetman kombineras med rökning, jäklar vad fördömande jag är då. För att inte tala om en fet gravid rökande kvinna. Då vill jag slå henne.
TYcker dock att det är fel att lägga kraft på att fördöma andra. Jag antar att det är någon form av projicering där de är antitesen till hur jag vill se ut själv.
Kung Bruno
2007-08-10, 20:01
Gamla feta gubbar och tanter gör mig ingenting, alltså typ pensionärer som gillar att käka kakor, det är OK, det tycker jag man har förtjänat om man har jobbat ett helt liv.
Men däremot sådana som gnäller över sin vikt och är överviktiga men ändå vägrar göra någonting åt det ...
Har också märkt att jag blir rejält irriterad när någon med BF 30%+ beställer plusmenyer på donken osv., varför vet jag inte riktigt.
Sen vill jag verkligen mörda någon som övergöder sina barn med samma skit som dom själva stoppar i sig. (6 liter sockersötad Coca-Cola, en halvliter glass och 3kg lösgodis till kvällsmat 6 veckan, sen kanske man kan unna sig något till lördagsgodis ofc).
Pellefant
2007-08-10, 20:02
Precis! Och just DÄRFÖR borde det införas någon form av screening! Alla har inte rätt att skaffa barn... Men det är ett annat ämne!
En del länder har infört det nyligen angående adoptioner, får inte vara för tjock. Kan även gälla mannen i familjen om det är ett heterosexuellt par som vill adoptera.
Kina kräver BMI under 40 om man ska få adoptera från dem.
http://www.xingfu.se/blogge/posts/06/12/20/Kina+kraenker+fetas+raettigheter/
Samma sak angående provrörsförsök i sverige, för feta får inte hjälp.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16581734.asp
http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,425418,00.html
Tycker nog det är rätt bra, finns många som vill adoptera samt få hjälp med provrörsbefruktning. Så de kan ställa krav.
Bronkitkorv
2007-08-10, 20:42
Jag som överviktig köper ofta en extra burgare om någon tittar snett. Im curvy and i like it.
Jag håller självklart med dej... Samtidigt kan jag kolla snett på en överviktig som köper en massa billig läsk, men det beror väl mest på att jag själv hela tiden kämpar emot mina dåliga vanor (rök inte, sup inte, ät inte bara en fralla till frukost, skärp dej för helvete) Jag vill gärna hålla mej inom rimliga gränser och inte falla för varenda jävla frestelse. Självkontroll för tusan...
Personligen däremot så tycker jag inte illa eller ser ner på någon överviktig som jag känner, på nåt sätt så blir det alltid annorlunda om man känner personen och kan leva sej in i just deras värld...
Jag måste säga att ni är väldigt toleranta.
Jag tror betydligt fler är anti feta personer än vad som framgår av den här tråden.
Det är lätt att säga att man inte är det men när man väl ser en fet person tror jag dom flesta reagerar.
Verkligheten är ju så att dom har svårt att få jobb och svårt att komma in i andra sociala sammanhang. Tror inte dom flesta är lika positiv till en fet person som kommer fram och pratar som en normalviktig
Jag måste säga att ni är väldigt toleranta.
Jag tror betydligt fler är anti feta personer än vad som framgår av den här tråden.
Det är lätt att säga att man inte är det men när man väl ser en fet person tror jag dom flesta reagerar.
Verkligheten är ju så att dom har svårt att få jobb och svårt att komma in i andra sociala sammanhang. Tror inte dom flesta är lika positiv till en fet person som kommer fram och pratar som en normalviktig
Att man reagerar är ju en sak. Om man ser en riktigt överviktig person så "reagerar" jag. Beror på vad du menar med reagerar iofs, men man behöver ju inte reagera skitstarkt eller tänka "usch vad äcklig människa"
Sen kan man nog skilja på jobb och privatperson. Att man inte anställer en person som är kraftigt överviktig behöver inte betyda att man som ser ner på dessa människor. Tror man inte att det är det bästa för företaget så anställer man inte helt enkelt.
Sen tror jag också att en tjock person bara genom att vara tjock blir behandlad annorlunda vad gäller mkt. Att man ser en sån person som lat, dummare osv. Där det inte finns några belägg för att personen inte skulle vara rätt för det jobbet.
Att man reagerar är ju en sak. Om man ser en riktigt överviktig person så "reagerar" jag. Beror på vad du menar med reagerar iofs, men man behöver ju inte reagera skitstarkt eller tänka "usch vad äcklig människa"
Sen kan man nog skilja på jobb och privatperson. Att man inte anställer en person som är kraftigt överviktig behöver inte betyda att man som ser ner på dessa människor. Tror man inte att det är det bästa för företaget så anställer man inte helt enkelt.
Sen tror jag också att en tjock person bara genom att vara tjock blir behandlad annorlunda vad gäller mkt. Att man ser en sån person som lat, dummare osv. Där det inte finns några belägg för att personen inte skulle vara rätt för det jobbet.
precis, sen är frågan vad man menar med accepterar
men om man behandlar någon annorlunda tycker jag det är ett tecken på att man inte accepterar den personen.
Jag dömer inte, jag menar bara att jag tror många säger att dom inte behandlar dom olika fast dom i praktiken gör det.
amincissez
2007-08-10, 21:51
Ne ja har inte svårt o acceptera tjocka,varför ska man gå efter hur kroppen ser ut hos andra,,skriver så för att själv är jag beroende av träning,ja skulle aldrig trivas om jag va tjock otränad o slapp.Men andra får se ut precis hur dom vill.
Provotic
2007-08-10, 21:54
När jag ser en kraftigt överviktig kvinna/man beställa hamburgare, el dylikt (snabbmat)
Tänker jag; ''Vad fan sysslar hon med''?
Annars är det inget fel på överviktiga personer. Dom är inte mindre människa än dom som har normal vikt.
Jag har lite svårt att veta hur jag ska förhålla mig i denna frågan. Blir inte äcklad av en fet person på stan men visst reagerar man om man ser ett en tjock person beställa in plusmeny på BK/McD/MAX. Äcklad är nog fel ord, men jag tycker synd om personen. Jag dömer egentligen ingen eftersom jag själv varit överviktig (är fortfarande?) och vet hur svårt det kan vara att gå ner i vikt. Speciellt när alla andra trycker på men man själv inte är speciellt motiverad och trivs med sin kropp.
Jag har fått se en hel del intressanta saker under min utbildning. Har bland annat haft praktik på en kirurgavdelning där man tar emot gastric-by-pass-patienter pre- och postoperativt. Har sett "monster" på 150 cm vägandes upp emot 170 kg. Vissa kunde knappt gå 5 steg utan att bli helt andfådda. Några av dom satt och diskuterade efter operationen hur de på bästa sätt kunde mixa och puréa julmaten så att de kunde äta av allt. En annan förklarade för mig att hon var helt frälst i choklad och eftersom hon inte kunde äta hela chokladbitar så skulle hon smälta chokladen och dricka den i stället *screwy* Det där gjorde mig riktigt förbannad speciellt med tanke på att det är ett enormt stort ingrepp som kostar oerhört mycket pengar (landstinget betalar) och de opererade (en del, inte alla) kunde inte bry sig mindre.
Samma sak angående provrörsförsök i sverige, för feta får inte hjälp.
http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_16581734.asp
http://www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,425418,00.html
Tycker nog det är rätt bra, finns många som vill adoptera samt få hjälp med provrörsbefruktning. Så de kan ställa krav.
Det har iofs förmodligen mest att göra med att stor övervikt gör det svårare att bli gravid och fullfölja en graviditet överhuvudtaget. Att få en provrörsbefruktning att funka är svårt nog, och riskabelt nog som det är, så man vill ogärna ta risk och kostnad om det i all fall inte kommer att funka.
mystic[-_-]
2007-08-10, 22:26
Enbart om de klagar på sin övervikt utan att ens försöka göra något åt den.
Och hon säger varje dag att hon vill gå ner i vikt igen.. Då retar det mig att under 2 år så har hon inte försökt en enda gång, trots att hon säger varje dag att imorn, då lägger jag om mitt liv..
Hon har antagligen försökt hur många gånger som helst, men vad vet du om det egentligen? Kan du se när hon samlar sin vilja mot ett fast beslut att ändra sina vanor, fast hon misslyckas varje gång? Har du inte telepatiska förmågor kan du inte gärna veta hur mycket hon har försökt...
Det är liksom här själva problemet ligger för många. De lyckas inte samla tillräckligt med viljestyrka, samt att det är andra saker som ligger i vägen hela tiden. Istället vill de göra något, de försöker ta det där steget, men sitter ändå snart med en Big Mac i käften och mår dåligt efteråt för att de misslyckades(vilket i sin tur kan leda till en ond spiral av ännu mer mat varvat med att de mår dåligt).
Men det är förstås lätt att sitta och muttra att hon ska sluta gnälla och göra något när man inte begriper hur sådana här saker funkar. Visst, på sätt och vis är det ju sant - hon borde göra mer och gnälla mindre - men det där första steget är liksom inte så jäkla lätt alla gånger.
Deceiver85
2007-08-10, 23:00
Stod bakom en fet tjej på Ica Supermarket idag som lastade på chips och dipp på rullbandet...då kände jag faktiskt rätt mycket avsky för henne. Är jag hemsk?
shut teh face
2007-08-10, 23:12
Kanske inte Deceiver.
Scenariot är inte: jag unnar mig något för jag har gått ned 20 kg, om man lastar på sådär.
Däremot om man har en chips påse eller liknande så vet man ju fan inte hur det ligger till.
Stod bakom en fet tjej på Ica Supermarket idag som lastade på chips och dipp på rullbandet...då kände jag faktiskt rätt mycket avsky för henne. Är jag hemsk?
Du kan iof inte veta om hon skulle äta det själv. Hon kanske skulle ha fest hemma och dukar fram chips och dipp till gästerna, medan hon själv bara äter en bråkdel av allt.
Som sagt, jag är förvånad över att folk orkar bry sig i vad andra gör!
shut teh face
2007-08-10, 23:15
Du kan iof inte veta om hon skulle äta det själv. Hon kanske skulle ha fest hemma och dukar fram chips och dipp till gästerna, medan hon själv bara äter en bråkdel av allt.
Eller så kanske du egentligen inte är den riktiga He-man. *cry*
Jag har självt vägt 135 kg tidigare i mitt liv. Men jag gick ned det.
Jag önskar alla överviktiga personer som vill gå ned, samma lycka, för responsen och allt som detta ger, det går inte att beskriva på något sätt.
Men trivs man med sin vikt, då ska folk skita i folks vikt. Så länge denne inte klagar över sin vikt så får väl han/hon äta så mycket den vill?
precis, sen är frågan vad man menar med accepterar
men om man behandlar någon annorlunda tycker jag det är ett tecken på att man inte accepterar den personen.
Jag dömer inte, jag menar bara att jag tror många säger att dom inte behandlar dom olika fast dom i praktiken gör det.
sen kan jag inte påstå att jag blivit utsatt för situationer där min hävdade acceptans ställts på prov egentligen. jag vet att jag inte känner nåt särskilt när jag ser överviktiga på stan eller så, men det kanske inte säger så mkt alltid.
Eller så kanske du egentligen inte är den riktiga He-man. *cry*
Jag har självt vägt 135 kg tidigare i mitt liv. Men jag gick ned det.
Jag önskar alla överviktiga personer som vill gå ned, samma lycka, för responsen och allt som detta ger, det går inte att beskriva på något sätt.
Men trivs man med sin vikt, då ska folk skita i folks vikt. Så länge denne inte klagar över sin vikt så får väl han/hon äta så mycket den vill?
Med tanke på att du har 3 munnar att mätta, har jag svårt att tro på vad du säger. *whistle*
Skämt å sido, kul för dig att du lyckats förbättra din hälsa och välmående. Jag står dock fast vid att folk borde sluta bry sig i hur andra ser ut och sluta tänka "jag är ju smal, varför kan inte du vara det / jag har ju lyckats gå ner i vikt" osv.
Man dömmer andra utifrån sina egna värderingar, om man är ny frälst hälsofreak är det inte svårt att utgå från sina egna känslor och värderingar när man ser på andra. Endel tycker säkert att vi är ganska konstiga som spenderar så mycket tid på träningsanlägningar när de själva är nöjda med sin nuvarande situation.
Jag dömmer inte andra, jag dömmer mig själv. Ingen dömmer heller mig.
Alla dömmer dem, och de själva också.
Vissa försöker, andra inte.
Ett burop för de som bara talar, ett hurra för de som lyckas, en klapp på axeln och en hjälpande hand för de som kämpar.
I min hjärna är det så som jag skrivit ovanför och det försöker jag leva efter.
Motorbreath
2007-08-11, 07:17
Nej, jag har inte svårt att acceptera överviktiga personer. Något jag däremot har svårt för är överviktiga personer som för över sina dåliga mat- och levnadsvanor till sina barn. Som när man ser en utav föräldrarna handla tillsammans med ett utav barnen, och så lastar hon/han upp ett gäng 2-liters Coca Cola-flaskor och stora ostbågs-/chipspåsar.
Då tänker man att det är då inte konstigt att dem ser ut som de gör.
Några av dom satt och diskuterade efter operationen hur de på bästa sätt kunde mixa och puréa julmaten så att de kunde äta av allt. En annan förklarade för mig att hon var helt frälst i choklad och eftersom hon inte kunde äta hela chokladbitar så skulle hon smälta chokladen och dricka den i stället *screwy* Det där gjorde mig riktigt förbannad speciellt med tanke på att det är ett enormt stort ingrepp som kostar oerhört mycket pengar (landstinget betalar) och de opererade (en del, inte alla) kunde inte bry sig mindre.
Det här är människor som behöver hjälp, mycket hjälp, av en kunnig psykolog. De kommer att kosta sjukvården så mycket mer om det inte inkluderas/investeras mer psykhjälp i behandlingen. Tyvärr missar många läkare de psykologiska bitarna. Maten för dessa matmissbrukare är som knark för en knarkare. För att få viljan måste personen komma till insikt. Insikt når man genom kunskap och i många fall krävs proffesionell hjälp.
Till dig som inte förstår hur en person kan bli överviktig:
Med denna text gör jag ett försök till att försöka få dig att förstå. Du är en smart person och givetvis öppen för vidareutveckling av dig själv.
Jag gick från en vältränad 56-kilos elitathlet inom kampsport till att bli en 86-kilos stillasittande och festande student efter en knäskada. Byxstorleken ökade från 36 till 44 på ca tre år! Jag gav helt enkelt upp träningslivet efter olyckan eftersom jag inte skulle kunna träna igen enligt min läkare. Jag hade då tränat hela mitt liv. Det var min livsstil. Jag gav upp och "sket" i allt som hade med träning att göra och gjorde motsatsen. Jag var vilsen eftersom alla uppbyggda rutiner och mitt liv var rubbat, tyckte jag. Mina vänner jag hade tränade och jag orkade inte umgås med dem. Jag hittade annat som ersatte träningen - party, timslånga "fikastunder" med ”nya” vänner och godis/snabbmat. Insikten fick jag när jag lämnade min småstad Jönköping 1999 och inte kunde hitta byxor i vanliga affärer och min käre bror skojade med mig och kallade mig "fetto". Då tog jag mig i kragen och hittade nya träningsformer som jag faktiskt kunde utöva. Visst, kampsporten kommer jag alltid att sakna men det går att ersättas. Tji fick den där jäkla läkaren, tänkte jag ofta. Jag jobbade mycket med min egen inställning till livet, maten och lärde mig att sätta upp mål. Jag gick ner 26 kilo på ett år och kosthållningen var stenhård (levde nästan enbart på havregrynsgröt). Mitt stöd var min bror. Jag hade lyckan att ha stöd!
Med denna lilla historia vill jag få fram att du som dömer och äcklas av överviktiga människor, inte vet bakomliggande faktorer till övervikten. Många som har det jobbigt mentalt eller har råkat ut för något, tröstar sig med mat. Man ger upp helt enkelt. Mitt fall är väldigt, väldigt enkelt jämfört med hur en tröstätande människa kan ha det. Psykologisk stress, ångest, avsaknad av kärlek, osäkerhet, ensamhet och någon form av psykisk sjukdom dövs med att ett annat centra stimuleras istället, och det med mat.
Hur kan en person låta det gå så långt?
Personen ger upp helt enkelt och ignorerar sin viktuppgång och sin kropp. Tänk dig själv in i en annan situation; du har en jobbig arbetsuppgift som måste göras hemma, men du väljer att fly undan genom att dra ut med polarna istället. Du flyr helt enkelt.
Kära vän,
Tänk dig för nästa gång du ser en överviktig person. Din blick är så avslöjande. Denna person kanske redan lider av ångest. Denna person råkar dagligen ut för förakt. Även om du känner äckelkänslor, visa dem inte. Jobba med dig själv genom att försöka se igenom den "äckligt feta" kroppen. Tänk vad ett leende kan göra, tänk att just du kan få denna människa att känna att just denna dag är en bra dag och det blir en chokladbit mindre, bara genom ditt leende. :)
/Mirre
P.s Ja, jag erkänner. Innerst inne kan jag komma på mig själv med att någon gång tänka hur den här överviktiga personen inte har någon självrespekt. Men genom att tänka på att jag varken har rätt att döma eller känner till faktorerna bakom, så skäms jag över min tanke!
Mycket bra skrivet, Mirre.
Och vilken beslutsamhet du har. Imponerande.
Det här är människor som behöver hjälp, mycket hjälp, av en kunnig psykolog. De kommer att kosta sjukvården så mycket mer om det inte inkluderas/investeras mer psykhjälp i behandlingen. Tyvärr missar många läkare de psykologiska bitarna. Maten för dessa matmissbrukare är som knark för en knarkare. För att få viljan måste personen komma till insikt. Insikt når man genom kunskap och i många fall krävs proffesionell hjälp.
Håller med om att det krävs professionell hjälp för dessa människor. Tyvärr så är psykvården i Sverige under all kritik. Inte bara den "renodlade" psykvården men även inom sluten- och öppenvården på sjukhus. Läkare och även vi sjuksköterskor har alldeles för dålig utbildning i psykologi/psykiatri för att kunna hjälpa. En annan sak som fattas är tid och resurser - tyvärr. Jag skulle gärna vilja hjälpa men känner ofta att jag inte har tid. Många läkare tar alldeles för lätt på det psykiska och säger oftast åt patienten "att rycka upp sig" eller "det löser sig nog".
Bra skrivet Mirre! :thumbup:
bulldozer
2007-08-11, 11:49
Eftersom jag själv är överviktig så vore det väl dumt..
Kan ju dela med mig av min story så att ni vet hur man kan bli överviktig.
Själv var jag väl "normal" tills jag började skolan, sen blev jag knubbigare
o knubbigare.. Med dagens mått mätt så skulle jag nog vart hyfsat normalhull
men på den tiden var jag en av de knubbigare i klassan.
Tror att jag i fyran "bantade" för första gången, min mamma bantade på
nutrilett o satte mig på kur med.. Det vidrigaste jag vart med om, där börja
jag smygäta tror jag. Nåja, min mamma bantade x antal ggr och då fick jag
oftast hänga på på allt möjligt från frukt-kur till flygvärdinnedieten för att
hon tyckte det var trevligare med sällskap när hon bantade.
Problemet var att efter varje kur gick jag upp mer o mer i vikt och i
högstadiet vägde jag nog upp emot 90kg + att jag nu hade börjat hetsäta,
tröstäta o smygäta..
Sen kan vi ju blanda i en massa andra faktorer också såsom en otrevlig
styvfar som gärna skicka en i säng utan middag, eller också tvingade en
att äta upp allt på tallriken (om man så spydde efteråt). Eftersom han
terroriserade alla vid matbordet så lärde man sig efter ett tag att kasta
i sig maten på kortast möjliga tid för att kunna komma iväg från bordet.
När man haft det så i många många år så är det svårt att ändra på sina vanor.
Jag äter fortfarande alldeles för fort, så jag har svårt att känna när jag är
mätt. Fast jag glufsat i mig en stor portion så kan jag fortfarande känna
mig vrålhungrig då 1. fortsätter jag känna mig så ett tag tills mättnadskänslan
kommer, eller 2 Äter lite till och får magkramper.. Nuförtiden blir det mest 1.
Men jag har lyckats sluta tröstäta i stor utsträckning och har inte
hetsätit på två år nu.
Jag kan nog säga att jag vet precis vad jag ska göra för att gå ner i vikt,
för jag har gjort det ett par ggr. Men sen så slappnar man av lite, skadar
sig eller annat så smyger man upp i vikt igen.
Jag har slutat fokusera på vikten så mkt utan fokuserar istället på träningen.
Dessutom har det vart min identitet så länge nu (har aldrig vägt under 80)
så jag kan inte ens föreställa mig att väga 65, det skulle liksom inte vara jag.
Jag väger gärna lite mer men planen är att bygga på sig mer muskler istället
och minska på fettet.
Min vikt har slutat hindra mig från att vara aktiv iallafall, har tränat hyfsat
regelbundet 4 år nu.. Allt från simning, till vattenjympa till frisksis o svettis
o boxning har jag provat på men fastnat på styrketräningen. Dessutom
lyckades jag jogga mig igenom tjejmilen (utan en enda paus) förra året.
Överviktig behöver inte vara = inaktiv..
Tja, det är min story om övervikt.. (en liiiiten del av den, i generella drag iallafall)
amincissez
2007-08-11, 12:07
Det här med yta tycker jag är hur man behandlar andra o inte bara hur man ser ut.Ofta är det fler bitches and hous bland mina sk snygga slimmade vackra vänner, än bland sk tjocka,,för ja tror man är mer lyhörd på de vänliga viset om man inte passar in i samhällets mall rent utseendemässigt ,man har helt enkelt inte råd o va jävlig om man har utseendet emot sig, o toleransen är högre mot dom snyggsmala ,mina kompisar kommer i olika former o färger,o det är så att dom tjocka e snällare om man nu ska jämföra,,men ja älskar alla mina bitches an hous ,för ja vet ni läser de här,,,hehe
130kg finsk sisu
2007-08-11, 12:27
Hur kan man se ner på feta personer?!?!?!??!?!?!?!*cry*
Jag vill bli behandlad precis som alla andra även om jag väger 140+...
Jag vet inte om jag räknas som "biff". Men min flickvän väger 50kg och jag 142kg.
Hur kan man se ner på feta personer?!?!?!??!?!?!?!*cry*
Jag vill bli behandlad precis som alla andra även om jag väger 140+...
Jag vet inte om jag räknas som "biff". Men min flickvän väger 50kg och jag 142kg.
Du måste sluta stjäla din flickväns mat!
Det tråkiga är ju att det finns folk med något slags sjukdomstillstånd som gör dem feta. Då är det nog inte lätt här i livet, så dem kan jag verkligen tycka synd om.
Sen har vi resten, som jag tänkte spåna lite kring nedan.
Vissa människor har bättre "läshuvud" och har det lättare i skolan under uppväxten. Andra har det svårare. Dessa får kämpa hårdare, plugga extra då de andra spelar fotboll kanske, eller ge upp. De kanske stör sig på de som har det lättare, men vad ger det? Är det en vinnande attityd?
Någon hamnar i en klass där han/hon blir mobbad och utvecklar pga det dåligt självförtroende som hämmar dennes sociala förmågor i flertalet år framöver. Denna person kanske begraver sig i huvtröjor och går i princip med nedböjt huvud i resten av livet, dör singel, ELLER kanske genom egen ren vilja tar sig ur detta genom att ge sig fan på att lyckas någorlunda här i livet. Valet är individens.
Poängen tycker jag är att alla har vi våra problem, varesig det är fetma, studier, missbruk, dåligt självförtroende eller något annat. Att skylla på uppväxt, omgivning, fet mat, etc är bortkastat. Det finns rikligt med exempel på människor som haft riktigt taskiga förutsättningar här i livet men som tagit sig riktigt långt ändå. Att i jämförelse växa upp i ett land som Sverige och mest sitta still i 25 år, äta skräpmat och ev. tycka synd om sig själv tycker jag är tragiskt.
Med tanke på att fetma oftast signalerar att man har dålig självkontroll samtidigt som det ev. indikerar andra, djupare problem, tycker jag det är märkligt med folk som säger "Jag trivs bättre såhär", när de är riktigt tjocka. Det är att lägga krokben för sig själv då det på få sätt underlättar personens privat- och yrkesliv.
Då fetma också är ett världsomfattande problem, en epedemi egentligen, är det inte en lösning enligt mig att få fetma mer accepterat och att säga till sina barn att "det är okej att vara tjock". Föräldrarna bär det stora ansvaret, sen ligger det i ens eget intresse att ta ansvar för sina handlingar.
PS. Något som får mig personligen förbannad är folk som skämtar om tjockisar som går på gym! Där har vi människor som tar tag i sitt liv och verkligen kämpar! Att göra narr av dem är riktigt smak- och respektlöst.
DS.
Då fetma också är ett världsomfattande problem, en epedemi egentligen
"Epidemi, farsot, är ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti). En epidemi som sprider sig över stora delar av världen kallas för pandemi. "
http://sv.wikipedia.org/wiki/Epidemi
Att kalla det epidemi är att blint svälja all fetma-propaganda som sprids idag. Det handlar bara om tjurskit från "hälsoindustrin" som försöker sälja icke-fungerande lösningar till problem som egentligen inte finns.
Med detta inte sagt att fetma inte bör tas på allvar, det vore dock bra att inte sprida vilseledande begrepp.
Hur kan man se ner på feta personer?!?!?!??!?!?!?!*cry*
Jag vill bli behandlad precis som alla andra även om jag väger 140+...
Jag vet inte om jag räknas som "biff". Men min flickvän väger 50kg och jag 142kg.
DU räknas inte som biff , utan som en tjockis:)
Yes: Fetma klassas som en global epidemi av WHO. Vill du hellre läsa wikipedias definitioner så är det helt OK, ditt val.
Hälsoindustri och propaganda? Fetma är fetma - ett problem idag, oavsett om man nu tror det är någon ond konspiration bakom allt som vill tjäna pengar.
Yes: Fetma klassas som en global epidemi av WHO. Vill du hellre läsa wikipedias definitioner så är det helt OK, ditt val.
Hälsoindustri och propaganda? Fetma är fetma - ett problem idag, oavsett om man nu tror det är någon ond konspiration bakom allt som vill tjäna pengar.
Tror lite av hans poäng var att fetma smittar inte, alltså räknas det inte som epidemi.
Fast hade de inte kommit fram till att om man hade många feta kompisar så blev man lättare fet eller något sådant...
epizooti, där lärde jag mig ngt nytt, coolt ord btw
Deceiver85
2007-08-11, 16:02
Fetma är fetma - ett problem idag, oavsett om man nu tror det är någon ond konspiration bakom allt som vill tjäna pengar.
Fetma är ett problem, men det är knappast det problem som Aftonbladet vill få oss att tro (och köpa deras tidningar).
Sen finns det ju också Obessius Americanus, den amerikanska fetma-genen också att skylla på...
"Har ni svårt att acceptera överviktiga personer?"
Nej.
Ignatius72
2007-08-11, 21:02
jag ogillar när man skyller ifrån sin övervikt åp genetiska faktorer. Det är ytterst få som lider av fetma som sjukdom. De allra flesta äter för mycekt och rör sig för lite. Det kan få mig att tappa respekten för dem. Tjockisar (iaf extrema sådana) får tydligen höra glåpord allt för ofta. Däremot så har jag förstått att läkare är vädligt fega när det gäller övervikt. Pratar en massa strunt runt omkring istället för att koncentrera sig på det väsentliga-dvs personen framför dem hade mått mycket bättre om de gått ner i vikt.
De allra flesta äter för mycekt och rör sig för lite.
Det handlar väll egentligen om ett generationsproblem nuförtiden, iom allt mer stillasittande jobb, internet, mobiltelefoner, snabbmat, microvågsugn etc. Man behöver ju knappt göra nått fysiskt nuförtiden, och föräldrar sponsrar gärna sina ungar med lite pengar till mat som går till Donken istället för att laga hemma.
Men å andra sidan finns det även många sjukligt smala yngre människor med som egentligen inte mår mycket bättre än de som är överviktiga.
Jacksatan
2007-08-11, 23:55
Nej, jag har inte svårt att acceptera tjockisar. Däremot har jag svårt att acceptera tjockisar som gnäller och klagar över sin övervikt. Det är inte så att de sitter i rullstol och inte kan göra nåt åt det.
Alfred Nobel
2007-08-12, 00:06
Så länge människan i fråga inte är ett hot spelar vikten absolut ingen roll. Men jag kan bli arg på föräldrar som utsätter sina barn för hälsoproblem genom att ständigt proppa i dem onyttig mat.
Obnoxious
2007-08-12, 02:02
altså, jag är kanske ung o dum i huvet lr ngt. Men jag fattar inte vad för problem som kan ligga bakom att man väljer att köpa ett gäng billys panpizzor och annan micro-mat istället för att laga sin egna mat?.
Jag jobbar i en mat affär och har kommit på mig själv att tänka typ "hur fan kan hon/han köpa sådär mycket godis när denne ser ut som den gör", bara för att jag själv aldrig skulle göra det om jag var han/hon. så lite trångsynt är jag nog.
Sen håller jag med om dedär med att jag inte gillar när de överför sina matvanor på sina barn, vilket förmodligen är vanligt. Lika som när mammor kommer in o bär på nyfödda bäbisar och köper ett par askar cigaretter.
altså, jag är kanske ung o dum i huvet lr ngt. Men jag fattar inte vad för problem som kan ligga bakom att man väljer att köpa ett gäng billys panpizzor och annan micro-mat istället för att laga sin egna mat?.
Jag jobbar i en mat affär och har kommit på mig själv att tänka typ "hur fan kan hon/han köpa sådär mycket godis när denne ser ut som den gör", bara för att jag själv aldrig skulle göra det om jag var han/hon. så lite trångsynt är jag nog.
Sen håller jag med om dedär med att jag inte gillar när de överför sina matvanor på sina barn, vilket förmodligen är vanligt. Lika som när mammor kommer in o bär på nyfödda bäbisar och köper ett par askar cigaretter.
Du har mycket kvar att lära, min unge man.
Obnoxious
2007-08-12, 02:19
Du har mycket kvar att lära, min unge man.
haha, inte för att du är så mycket äldre än mig, men det vet jag att jag har. *kissass*
haha, inte för att du är så mycket äldre än mig, men det vet jag att jag har. *kissass*
Tyst med dig! :D :em:
haha, inte för att du är så mycket äldre än mig, men det vet jag att jag har. *kissass*
Men du är så mycket efter! *grr27*
äh skoja ;)
Sofia4_4
2007-08-12, 06:04
Först tycker jag att folk här korsfäster en direkt om personen tycks ha "fel" åsikt. Alla har rätt till en åsikt och just övervikt är en väldigt diskuterat ämne. Att försöka "rätta till" tänkandet på folk som tänker "fel" är som att blunda för problemmet eller upprätthålla ett diktaturiskt samhälle.
Det finns en naturligt biologisk förklarning varför man uppmärksammar kraftigt överviktiga och extremt smala - det är för att vi strävar efter en hälsosammare "flock". Vi är en djurart och det vi tycker är snyggt och bra är den sorten som har mest chanser att överleva och ge stark och frisk avkomma.
Sen dömmer vi alla. Att låtsas vara en ängel som inte dömmer folk för ditten och datten är bullshit. Man dömmer för vilka kläder folk har, om tejerna har rakat benen och armhållorna, om vad man har för frisyr osv. Det räcker bara att nån går ut med en hockeyfrilla, vad livat det kommer att bli . Varför ska man sluta helt plötsligt dömma och tycka om hur folks kroppar ser ut, bara för att det är en issue, är väl rätt onaturligt.
Jag själv tycker olika om olika överviktiga. Överviktiga barn tycker jag synd om för att de är offer för sina föräldrars slarv.
För mig övervikt börjar bli störande när det går över 30+ BMI. Det finns en gräns mellan att släpa kontrollen ett tag pga olika orsaker och gå till en tillstånd där övervikten är an långsam självmord.
Jag har träffat överviktiga människor som har mer självförtroende och mer livskraft än jag någonsin kommer att ha. Det lyser om dem och deras övervikt är ingenting man tänker på dirket. Jag kan även påstå att deras kroppar "klär" dem på nåt sätt.
Sen finns det människor som har hamnat i offer-rollen och de får lätt uppmärksamhet genom att folk tycker synd om dem. Ju mer folk tycker synd om dem desto mer pay-off kommer de att få och desto svårare blir det att bryta cykeln. De sitter och klagar och kräver medlidande och tar inte emot råd eller hjälp. De vet att det klarar sig med att både äta kakan och få uppmärksamhet även om de inte gillar sättet de får det på. De har jag svårt att få sympaty för.
Been there done that.
Själv har ju självklart också varit överviktigt, varför ska jag annars hänga på en kroppsbyggande forum. Så jag vet att det kan gå utför lätt. När jag ser en överviktigt så tänker jag bara att jag är några tusen muffins bort från den vikten och det kan lätt slinka ner, svårt är det inte, speciellt när man går igenom jobbiga grejer. Vikten pendlar ju beroende på hur jag har det i livet och man vet att man har levt i den "tjokis"-tänkande nån vecka eller så mitt i allt tränande och kontroll. Men man måste uppfostra sigsjälv hela tiden och man bär ett ansvar för sitt liv. Därför kan jag inte tycka synd om kraftigt överviktiga och jag kan inte tycka att det är ok. Jag skulle vilja säga till dem: Du, snapp out of it, ditt liv kommer att passera och du har mer potensial där än förmågan att trycka in en hamburgare i ansiktet.
Jag tycker också, att oavsett hur mycket hjälp man ger en överviktigt, det är personen själv som måste bestämma sig.
Det var en imponerande tjej på Body som sa någonting som var väldigt sant. Hon hade rassat ner i vikt med hårt träning och rätt mat och hon sa: Det är precis lika jobbigt att träna och äta rätt nu som när man vägde 30 kg mer.
Sen vad folk på det här forumet uppfattar som övervikt är rätt roligt. Som Eleni som tyckte hon var överviktigt. ;)
Sen vad folk på det här forumet uppfattar som övervikt är rätt roligt. Som Eleni som tyckte hon var överviktigt. ;)
78 kg på 162 cm ;)
På pappret är jag överviktig, på gränsen till fet. Själv tycker jag inte att jag är det. Visst har jag en del extrahull men fet? Njaaa...:MrT:
Sofia4_4
2007-08-12, 06:36
78 kg på 162 cm ;)
På pappret är jag överviktig, på gränsen till fet. Själv tycker jag inte att jag är det. Visst har jag en del extrahull men fet? Njaaa...:MrT:
haha, "pappret" har misstagit muskler för fett. ;)
Nope, du är långt ifrån fet.
Jag tror inte det finns feta personer på den här forumet, som klassas till den övervikten vi pratar om.
Om det finns någon som uppfattar hull som övervikt så bör den söka hjälp för då har personen kroppsfixerings problem. :smash: (som ca 80+% av forummedlemarna lider av i hemlighet :D )
Jag tror att Sofia har blandat ihop bedöma och döma.
Sofia4_4
2007-08-12, 07:38
Jag tror att Sofia har blandat ihop bedöma och döma.
nä, nu blev jag osäker. Det var en blanding av bäge orden hade nog varit närmast det jag ville säga - att man granskar folk helt enkelt och tycker det ena och det andra. Finns det ett bättre ord för det kanske?!
Ignatius72
2007-08-12, 08:00
nä, nu blev jag osäker. Det var en blanding av bäge orden hade nog varit närmast det jag ville säga - att man granskar folk helt enkelt och tycker det ena och det andra. Finns det ett bättre ord för det kanske?!
Fördomar-alla har dem men många förnekar det. Man ser någon och lägger på några karaktärsdrag. Tex man ser en tjockis och många tänker dålig karaktär.
Fördomar-alla har dem men många förnekar det. Man ser någon och lägger på några karaktärsdrag. Tex man ser en tjockis och många tänker dålig karaktär.
Fördomar är ju domar på förhand. Apropå mötet med människor så tycker jag faktiskt att Sofia beskriver det riktigt bra. Man gör en bedömning och sekunderna efter det så betygsätter man personen, man ger dom sin dom.
Jag tycker hela Sofias inlägg var jävligt bra.
Nej, jag har inte svårt att acceptera tjockisar. Däremot har jag svårt att acceptera tjockisar som gnäller och klagar över sin övervikt. Det är inte så att de sitter i rullstol och inte kan göra nåt åt det.
+1
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.